- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
249-250

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Les boutons jaunes ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

engelsk nationalekonom, f. förmodligen 1827 i
grefskapet Wexford, Irland, d. 1882 i Belfast,
var en kort tid advokat och blef 1853 professor i
rättsvetenskap och nationalekonomi vid Queen’s college
i Belfast, men bodde större delen af året i London,
där han var medarbetare i de stora tidskrifterna och
sedan 1869 examinator i nationalekonomi vid Londons
universitet. L. blef i England grundläggaren af den
historiska skolan inom nationalekonomien, hvilken
skola där fick sin ännu mer verksamme representant
i Ingram (se d. o.). Med själfständighet anslutande
sig till den tyska historiska skolan, yrkade han, att
den ekonomiska vetenskapen måtte behandlas i ständigt
sammanhang med öfriga grenar af samhällsläran samt
efter realistisk-induktiv metod, med historien som
belysningsmedel för de ekonomiska företeelserna,
i st. f. den abstrakt-deduktiva metod, hvilken,
särskildt genom Ricardo, blifvit den klassiska
skolans. L., som klart insåg jordfrågans växande
betydelse för såväl Irland som England, sträfvade
att ådagalägga, hurusom det där härskande
jordfördelningssystemet vore alltför tyngdt af
feodala element för att kunna tjäna det moderna
industriidkande samhällets ändamål. Hans viktigaste
arbeten äro
Essays on wages (1808),
Land systems and industrial economy of Ireland,
England and continental countries (1870),
Financial reform (1871) och
Essays in political and moral philosophy (1879; 2:a uppl. 1888). –
Manuskriptet till ett af L. länge förberedt arbete om
Englands ekonomiska och rättsliga historia förlorades
1872 under en resa i Frankrike (art.
History and future of profit,
i "Fortnightly review" 1881, är troligen ett extrakt däraf).

(E. H. T.)

Leslie’s choir [kωai’ə]. Se Leslie, H. D.

Leslies kub l. L:s tärning [le’ṡlis], fys., ett
kubiskt kärl af järnbleck, fylldt med kokande vatten,
som af fysikern J. Leslie nyttjades som värmekälla
vid hans försök öfver det strålande värmet. För
att visa och uppmäta den olika strålnings- eller
emissionsförmågan hos olika ämnen vid en och samma
temperatur eller hos ett och samma ämne under olika
fysikaliska förhållanden öfverdrog han kubens olika
sidor med olika ämnen, såsom kimrök, blyhvitt,
tusch, eller ersatte han en eller flera af dess
ytor med råa eller polerade ytor af glas, tenn,
silfver, bly eller andra lämpliga ämnen. Se Värme.

R. R.*

Les marquises [lä markis], fr. Se Marquesasöarna.

Les monts Faucilles [lä må fåsi’j]. Se Faucilles.

Lesna [lje’sna], po. Se Ljesna.

Lespès [läspä’s], Antoine Joseph Napoléon Léo,
fransk tidningsman, känd under pseudonymen Timothée
Trimm
, f. 1815, d. 1875, tjänstgjorde 1832–40
som soldat och korpral vid ett zuavregemente, men
egnade sig sedermera med ifver åt pressens tjänst
och romanskrifveri. Jämte bankiren Millaud uppsatte
L. 1802 "Le petit journal", som inom få år till
följd af hans bidrag vann en spridning af 300,000
exemplar. Han skref där ett kåseri om dagen, afsedt
för den "stora publiken", och utöfvade ett vidsträckt
inflytande. 1869 öfvergick L. till "Le petit moniteur"
och skref där mot ett ofantligt honorar (man uppger
ända till 100,000 frcs årligen) två krönikor om
dagen. L. utgaf i bokform bl. a.
Histoires roses et noires (1842),
Paris dans un fauteuil (1854) och
Promenades dans Paris (1867).

Lespinasse [läspina’s] l. l’Espinasse, Claire Françoise
(eller enligt vanlig uppgift Julie Jeanne Éléonore),
snillrik fransk salongsdam, f. 1732, d. 1776,
var oäkta dotter till grefvinnan d’Albon,
illustration placeholder

som lefde skild från sin make. L. fick af sin moder
en utmärkt uppfostran och blef 1754 sällskapsdam hos
den blinda m:me du Deffand. 1764 inträffade
en brytning mellan de bägge damerna. D’Alembert
m. fl. utverkade då åt m:me L. ett årligt understöd ur
konungens handkassa, hvarjämte m:me Geoffrin gaf henne
en pension å 3,000 frcs. L:s ovanligt goda hufvud,
fina takt och svärmiska väsen gjorde därefter hennes
egen salong till en af århundradets mest eftersökta,
ehuru hennes ansikte var härjadt af kopporna och
hon ej hade råd att ge några fester. Hon hyllades
till det sista af d’Alembert med den innerligaste
tillgifvenhet. Ej tillfredsställd af denna, förälskade
hon sig, ehuru olyckligt, i spanjoren markis de Mora
och kort därefter i grefve Guibert. Hennes
Lettres
utgåfvos 1809, i ny uppl. 1847 (med inledning af
J. Janin), 1876 och 1877.
Lettres inédites utgåfvos 1887 af Henry.

Lesq., vid växtnamn förkortning för L. Lesquereux (se d. o.).

Les Quarante [lä karã’t], fr., "de 40". Se Institut de France, sp. 740.

Lesquereux [läskərö], Léo, schweizisk botanist och
paleobotanist, f. 1806, d. 1889 i Amerika, var några
år lärare i franska språket vid Eisenach i Tyskland
och därefter rektor för skolan i La Chaux de Fonds
(Schweiz). Sedan han vid 25 års ålder förlorat sin
hörsel, måste han till sitt 40:e år försörja sig och
sin familj genom arbete vid sin faders urfabrik. Han
egnade dock alla lediga stunder åt undersökning af
mossorna samt torfmossarnas uppkomstsätt och utgaf
1844 ett prisbelönt arbete,
Recherches sur les marais tourbeux.
1846 företog han med understöd af preussiska
regeringen en resa i olika delar af mellersta och
norra Europa för att fullfölja sina studier öfver
torfmossarna och besökte under denna resa äfven Skåne,
där han i Lund sammanträffade med Sven Nilsson. Till
följd af revolutionen inom kantonen Neuchâtel 1848
öfverflyttade L. med sin familj s. å. till Nord-Amerika.
Hans vän L. Agassiz’ plan, att L. där skulle kunna
erhålla lärarplats vid något universitet, kunde icke
realiseras på grund af L:s döfhet, och efter att ett
år ha arbetat tillsammans med bryologen Sullivant
måste L. för sin utkomst upprätta en urmakeri- och
juveleraraffär i Columbus (Ohio). Han reste själf
omkring för att omsätta artiklarna och begagnade sig
därvid af tillfället att samla mossor och fossila
växter. De geologiska undersökningskommissioner, som
vid denna tid upprättades inom flera stater, sträfvade
nu att använda L. vid beskrifningen af de fossila växter,
som efter hand insamlades. Tillsammans med Hayden
besökte han två somrar de på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free