- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
267-268

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lesueur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kap. Sedan han ytterligare tre gånger besökt Europa,
1848, 1850 och 1855, lämnade han 1860 för alltid
Kap. Han ligger begrafven vid Vallerstads kyrka. -
L:s första hustru, med hvilken han ej hade några
barn, afled i Kap 1848, under hans vistelse i
Europa. Några år därefter gifte han om sig i London
med en engelska, miss Lydia Boys (f. 1822, efter
L:s död g. m. franske deputeraden de Jouvencel,
d. 1905 i Paris). Då en dotter (numera g. m. grefve
de Montmort) föddes i detta äktenskap, ändrade
visserligen L. de planer han förut haft att anslå
sin förmögenhet till sådana ändamål, genom hvilka
industrien i Sverige kunde höjas, men det hindrade
honom ej att skänka sitt fädernesland de storartade
donationer, hvilka för alltid förenat hans namn med
den svenska vetenskapens och industriens historia.
O. M.

Letterstedtska föreningen. Genom sitt testamente
föreskref Jakob Letterstedt (se denne), att af hans
efterlämnade förmögenhet 17,000 pd st. (omkr. 306,000
kr.) skulle utbetalas till svenska Vet. akad. och att
denna summa skulle bilda den ekonomiska grundvalen
för ett sällskap med namnet Letterstedtska föreningen
för industri, vetenskap och konst. Åt statsrådet
K. J. Malmsten samt professorerna F. F. Carlson
och P. F. Wahlberg öfverlämnade han att med
samma rätt som han själf bestämma reglementet för
denna stiftelse. Dessa tre män undertecknade 31
dec. 1873 grundreglerna för föreningen. Föreningens
ändamål är "att befordra gemenskapen mellan de
tre skandinaviska rikena i afseende på industri,
vetenskap och konst samt att åt yrkesfliten så väl
som åt vetenskapens och konstens utveckling inom
dessa länder bereda uppmuntran och stöd". Föreningens
fonder utgjorde l jan. 1911 885,106 kr. 7 öre. En
del af räntan skall läggas till kapitalet, tills
detta hunnit en viss storlek. Den återstående
delen af räntan användes hufvudsakligen dels till
bekostande af "Nordisk tidskrift för vetenskap,
konst och industri", hvilken började utkomma
1878, dels till understöd åt vetenskapsmän,
konstnärer och industriens män i Sverige, Norge
och Danmark. För alla arter af föreningens
verksamhet gäller, att religiösa och politiska
ämnen skola betraktas som liggande utom dess område.
O. M.

Letterstedtska guldmedaljen. Se Letterstedtska prisen.

Letterstedtska prisen. Genom testamente
lämnade Jakob Letterstedt (se denne), utom den
i art. Letterstedtska föreningen nämnda summan,
ytterligare 5,000 pd st. (omkr. 90,000 kr.) till
Vet. akad. att för följande ändamål användas: 1)
Räntan på 1,000 pd st. skall årligen utdelas som
pris antingen för ett utmärkt originalarbete inom
vetenskapens, litteraturens eller konstens område
eller för någon viktig upptäckt af praktiskt värde
för mänskligheten. Priset kan delas mellan två lika
förtjänta personer. Det prisbelönta arbetet eller
upptäckten skall tillhöra nästföregående år. -
2) 400 kr. skola årligen utdelas som pris för
någon under näst föregående år verkställd utmärkt
öfversättning. - 3) Räntan af 500 pd st. användes till
understöd af särskildt makt-påliggande vetenskapliga
undersökningar, men kan äfven för andra ändamål
användas, där särskilda omständigheter föranleda. -
De återstående räntorna äro anslagna till Vallerstads
församling i Östergötland,
till understöd för sjuka resande, företrädesvis
från främmande länder m. m. Prisen utdelades
första gången 1862. De kunna antingen utgöras
af penningebelopp eller också utdelas i form
af en guldmedalj (Letterstedtska guldmedaljen).
O. M.

Letterstedtska resestipendiet. Genom testamente
anslog Jakob Letterstedt (se denne) jämte de i
art. Letterstedtska föreningen och Letterstedtska
prisen nämnda beloppen, ytterligare 5,000 pd
st. (omkr. 90,000 kr.) att bilda en fond, hvaraf
årliga räntan skulle utgå som utrikes resestipendium
för yngre lefvande landsmän. Rättigheten att utse
stipendiat växlar, så att under loppet af 6 år
Vet. akad. tillsätter två gånger, Uppsala och
Lunds universitet, Vitt. hist. o. ant. akad. och
Landtbruks-akad. hvar sin gång. Stipendiaten
skall vara en svensk man mellan 25 och 40 år
med goda moraliska egenskaper och utmärkta
insikter. Vet. akad. bör omväxlande välja
personer, som egna sig åt teoretiskt studium af
naturvetenskaperna, och sådana, som mera vändt sig åt
det tekniska eller ingenjörväsendet. Universiteten
äro icke bundna att med sitt val falla på endast
sådana personer, som äro deras medlemmar. Stipendiaten
skall vistas minst ett år utrikes; ingen får flera
än två gånger inneha stipendiet. Möjligen uppstående
besparingar afsättas, tills de uppgå till 20,000 kr.,
då en fond bildas för ett inländskt resestipendium
att i samma ordning utdelas; detta skedde första
gången 1903. Ytterligare besparingar gå först till
utrikesstipcndiefonden, tills den vuxit till 100,000
kr., hvarefter uppstående besparingar afsättas
till nya inrikes resestipendiers bildande. Medlen
förvaltas af Vet. akad. Stipendiet, hvars belopp nu
är något öfver 4,000 kr., utgick första gången 1862.

O. M.

Letterstål, myntv. Se Lettra.

Letterverk, myntv. Se Lettra.

Letteverein [-fera’jn]. Se Lette, W. A.

Lettiska språk, Litauiska språk, Litauisklettiska
språk
l. (enligt numera allmänt
vedertagen terminologi) Baltiska språk äro
sammanfattande vetenskapliga namn på de tre med
hvarandra mycket nära besläktade språken:
litauiskan (se Litauiska språket och
litteraturen
), lettiskan (se Lettiska
språket och litteraturen
) och den på
1600-talet utdöda (forn)preussiskan (se
Preussiska språket och
litteraturen
); den ofta som ett särskildt baltiskt språk
nämnda zemaitiskan (samogitiskan) är
endast en af litauiskans dialekter. De båda
förstnämnda språken äro närmare besläktade med
hvarandra än med preussiskan. De baltiska (lettiska)
språken bilda en egen, nu tämligen liten, men
märklig gren (familj) af den indoeuropeiska
språkstammen, men i fråga om den större eller mindre grad
af frändskap, hvari dennas olika grenar (se
Indoeuropeiska språk) stå till hvarandra,
ansluter sig den baltiska grenen dock särskildt nära till
den slaviska genom många gemensamma särdrag,
hvadan båda dessa grenar kunna sammanföras till
en högre enhet, baltisk-slaviska språk (se
Lituslavisk). - Sedan urminnes tider synes
de baltiska språkens hemvist ha varit Östersjöns
östra kuster, där baltiska stammar antagas en gång
ha varit utbredda från Finska viken ungefär till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free