- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
275-276

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lettisk mytologi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sognefjord (1849),
Hardangerfjord (1851),
Vy från Berchtesgaden,
Capri,
Från Chiavenna m. fl.

(G–g N.)

Leube [lö’j-], Wilhelm Olivier von, tysk läkare, f. 1842 i Ulm,
med. doktor 1866, docent i Erlangen 1868, professor i medicinsk
klinik 1872 i Jena, 1874 i Erlangen och 1885 i Würzburg, har
särskildt vinnlagt sig om studiet af magsäckens, tarmens och
njurarnas sjukdomar och inom dessa områden af den invärtes
medicinen utgifvit bl. a.
Die ernährung vom mastdarm aus (1872),
Die krankheiten des magens und darms (1878),
Die magensonde (1879),
Die lehre vom harn (i förening med Salkowski, 1882),
Die behandlung der urämie (1883),
Über störungen des stoffwechsels und ihre bekämpfung (1898).
Därjämte har L. utgifvit en mycket anlitad lärobok i diagnostik,
Spezielle diagnose der inneren krankheiten (2 bd, 1892–93; 7:e uppl. 1904).

R. T–dt.

Leublfing [lö’j-], August von, Gustaf II Adolfs page,
f. 24 april 1614 på godset Gansheim, pfalzgrefskapet Neuburg,
antogs i mars 1632 i Nürnberg till Gustaf Adolfs lifpage,
deltog vid konungens sida i striden vid nämnda stad 24 aug. s. å.
och följde honom på hans tåg till Thüringen och i slaget vid
Lützen 6 nov. Ehuru själf sårad, sökte han hjälpa den på marken
liggande sårade konungen för att sätta honom på sin häst, men
konungen blef därunder dödad, och fienderna tillfogade L. skott-
och sticksår, af hvilka han dog i Naumburg 15 nov. 1632. För
domherren Gottfred v. Kayn aflade han en berättelse om enskildheterna
i slaget, hvilken denne sände till L:s fader. Jfr
L. Bobé, ”A. v. L. Gustav Adolfs page” (i ”Hist. tidskr.”, 1902).

Leubnitz [lö’jb-], landskommun i konungariket Sachsen,
kretsen Zwickau, vid Pleisse. 4,167 inv. (1905). Mångsidig industri.

Leuca [le’vka], Capo S. Maria di, sydligaste spetsen af Apulien.

Leuca (lat. leuga), kelternas vägmått = 1,500 romerska dubbelsteg
(se Passus), = 2,22 km. Däraf kommer det fornfranska lieue,
som dock betecknar en dubbelt större väglängd.

Leucadendron Herm., bot., växtsläkte af
fam. Proteaceæ, omfattande omkr. 70 träd eller
buskar mod läderartade, helbräddade, ofta gråhåriga blad,
förekommande i Kaplandet. Blommorna sitta i hufvud, som
äro omslutna af färgade stödjeblad. Frukten är en nöt.
De praktfullt silfvergråa bladen af L. argenteum,
Kaplandets bekanta silfverträd, utgöra en
handelsartikel och användas till prydnadsföremål af olika
slag; trädet lämnar äfven ett värdefullt virke.
Jfr Kapkolonien, sp. 861.

G. L–m.

Leucaspius delineatus, zool. Se Groplöja.

Leuchs’ adressbuch [löjchs], en af firman C. Leuchs & Co. i
Nürnberg utgifven kalender, som innehåller en förteckning på alla
världens handels- och industrifirmor, varuregister, annonser m. m.
Arbetet utkom första gången 1814 och upptog då endast 2 bd, hvaremot
den senaste (1909 ff.) upplagan omfattar 48 bd.

Leuchtenberg [lö’jcht-]. 1. Fordom furstligt landtgrefskap i
Öfre Pfalz, vid Naab, omfattade omkr. 220 kvkm. Det hade sitt namn
efter landtgrefvarnas stamborg L. i köpingen med samma namn.
Landtgrefvarnas ätt utgick på manssidan 1646, och landet tillföll
då Bajern samt tilldelades sedan

merendels bajerska prinsar som apanage. 1817 afträdde konung
Maximilian Josef det forna området åt sin måg Eugène Beauharnais
som mediatiseradt hertigdöme jämte en del af furstendömet Eichstädt
(se d. o.). Litt.: arbeten af
Wittmann (3 bd, 1851–52),
Brunner (1862) och
Dœberl (1893). –
2. Furstlig släkt, härstammande från Napoleon I:s styfson, Eugène
Beauharnais, hertig af Leuchtenberg och furste af Eichstädt
(se Beauharnais 7), hvilken var förmäld med Augusta af Bajern
(f. 1788, d. 1851) samt efterlämnade 2 söner och 4 döttrar. De senare
blefvo förmälda, Josefina (f. 1807, d. 1876) med Oskar I af
Sverige och Norge, Eugenia (f. 1808, d. 1847) med furst Fredrik
af Hohenzollern-Hechingen, Amalia (f. 1812, d. 1873) med kejsar
Pedro I af Brasilien och Teodolinda (f. 1814, d. 1857) med
grefve Vilhelm af Württemberg. Den äldre af sönerna, August
(Karl A. Eugène Napoleon), f. 9 dec. 1810 i Milano, d. 28 mars 1835,
förmäldes ”par procuration” 1 dec. 1834 och personligen 26 jan. 1835
med regerande drottningen Maria II da Gloria af Portugal, i hennes
första gifte. Den yngre sonen, Maximilian Josef Eugène August
Napoleon, f. 2 okt. 1817 i München, d. 1 nov. 1852 i Petersburg,
öfverflyttade till Ryssland efter sin 1839 försiggångna förmälning med
kejsar Nikolaus’ af Ryssland äldsta dotter, Maria, antog grekisk-katolska
bekännelsen och efterlämnade flera barn, hvilka genom kejserlig ukas af
18/6 dec. 1852 fingo sig tillerkända tillnamnet
Romanovskij och värdigheten af kejserlig höghet. I Ryssland
lefver släkten fortfarande.

Leucin (af grek. leuko’s, hvit), kem., aminokapronsyra, l. (bättre) α-aminoisobutylättiksyra, (CH3)2:CH . CH2 . CH (NH2) . CO2H, en i de flesta ägghviteämnen förekommande aminosyra, som frigöres, när ägghviteämnena fullständigt spjälkas af syror, alkalier, enzymer eller mikroorganismer. På grund af sin ringa löslighet i vatten faller leucin nästan fullständigt ut ur en hydrolyserad ägghvitelösning; det kristalliserar i vackra, glänsande, för känseln feta fjäll, som smälta vid 293–295° under sönderdelning. Leucin kan existera i 2 optiskt isomera former (se Isomeri), hvaraf i naturen endast l-leucin förekommer, som i vattenlösning är vänstervridande, men i sur eller alkalisk lösning vrider åt höger.

H. E.

Leucippus. Se Leukippos.

Leuciscus, zool. Se Mörtfisksläktet.

Leucit (af grek. leuko’s, hvit), miner., ett bisilikat, sammansatt enligt formeln K2O . Al2 O3 . 4 SiO2 och uppträdande i kristallformer, som mycket närma sig den reguljära ikositetraedern, hvarför det äfven betraktades som ett reguljärt mineral, tills den tyske mineralogen v. Rath 1873 visade, att kristallformen är tetragonal. Kristallerna äro mestadels uppbyggda af tvillingslameller, som äro inlagrade i de riktningar, hvilka vid ett reguljärt betraktelsesätt motsvara rombdodekaedern och förorsaka striering på kristallytorna. Leuciten visar sig i polariseradt ljus svagt dubbelbrytande. Hårdheten är 5,5–6, tyngden 2,5. Färgen är hvit, med dragning åt gult, grönt eller rödt. För blåsrör är leucit osmältbar. Den blir vid upphettning med koboltsolution blå och löses i saltsyra under afskiljande af kiselsyrepulver. Leuciten förekommer som väsentlig beståndsdel i de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free