- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
301-302

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lewenhaupt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verksamhet för hemslöjd och i allmänhet för
tillvaratagandet af skogsbrukets biprodukter. Han
var ifrig jägare, fungerade i 17 år som Svenska
jägarförbundets styresman och utnämndes 1875 till
öfverhofjägmästare. I det politiska lifvet gjorde
L. sig icke särskildt bemärkt, men deltog frän 1844
i ståndsriksdagarna och var från 1875 till sin död
en af Södermanlands läns representanter i riksdagens
Första kammare. L. blef 1865 led. och 1879 hedersled,
af Landtbruksakad.

7. Adam Kasimir Ludvig L., grefve, den
föregåendes broder, historisk samlare, f. 1 nov. 1820
på Klastorp, d. 13 mars 1895 på Sjöholm,
Södermanland, blef student i Uppsala
1836, utnämndes 1839 till underlöjtnant vid
Skånska dragonregementet och lämnade som
major i armén krigstjänsten 1864, efter att
under tiden ha på hofmannabanan avancerat
till öfverkammarherre hos drottning Lovisa
(1859;. L. var mycket artistiskt anlagd,
samlade på sitt gods Sjöholm ett synnerligen
värdefullt arkiv, som med förekommande
artighet hållits forskare till handa, var en af
Svenska autografsällskapets stiftare (1876) och
hedersled, af Vitt. hist. o. ant. akad. (1883). -
Hans son Klas Adam Karl L., f. 1859, sedan
1897 ryttmästare vid Lifregementets husarer, har
utgifvit reseskildringar (bl. a. Med Cæsar
Alexander bland alligatorer och skallerormar

etc., 1903, Med Reddy från Malmö till Memphis etc.,
1907, och Bland araber och beduiner, 1910) och
Hästfolk (1906). - Dennes broder, Adam Ludvig
Karl L.
, f. 1861, kammarherre hos änkehertiginnan
af Dalarna sedan 1895, riksheraldiker sedan
1903, ordinarie tjänsteman i Riksarkivet sedan
1904 (andre arkivarie 1910), introduktör för
främmande sändebud sedan 1905, har efter J. G. Anrep
fr. o. m. 1905 årligen utgifvit "Sveriges ridderskaps
och adels kalender". På L:s initiativ blef riksvapnets
utseende för första gången bestämdt i lag (genom Lag
om rikets vapen 14 maj 1908).

8. Karl L., grefve, syssling till L. 7,
utrikesminister, f. 19 mars 1835 på Herrevadskloster,
d. 10 dec. 1906 i Helsingborg, blef student i Lund
1851, aflade 1855 kansliexamen, tjänstgjorde som
notarie hos ridderskapet och adeln under riksdagen
1856-58 och beträdde 1858 den diplomatiska banan
som attaché i Paris. Han utnämndes 1863 till
legationssekreterare, befordrades till chef 1866
för Utrikesdepartementets politiska och 1870 för
dess handels- och konsulatafdelning samt 1873 till
kabinettssekreterare. L. var 1876-84 svensk-norsk
envoyé och t. f. generalkonsul i Washington och antogs
därunder af spanska och amerikanska regeringarna till
skiljedomare i en kommission, som tillsatts för att
bilägga tvister, som uppstått mellan dessa regeringar
till följd af resningen på Cuba. 1884 utnämndes
L. till envoyé i Paris och 12 okt. 1889, efter A.
Ehrensvärd, till utrikesminister. Högljudt yrkades
snart från norska vänsterns sida på en upplösning
af de förenade rikenas diplomatiska och konsulära
gemensamhet. I sammansatt statsråd 13 jan. 1892
framhöll L. med samtliga sina kollegers instämmande
nödvändigheten af gemensamma beskickningar, och i ett
dylikt statsrådssammanträde 14 jan. 1893 erinrade
han gentemot stortingets beslut af 10 juni 1892 om
en skilsmässa i konsulatväsendet, att denna fråga
måste göras till föremål för unionell behandling i
enlighet med Riksakten. Han uttalade därvid tillika,
att han icke betviflade, att genom ömsesidigt
tillmötesgående en tillfredsställande lösning
kunde vinnas såväl af frågan om den gemensamma
utrikesstyrelsens ordnande på likställighetens
grund med en gemensam utrikesminister, svensk eller
norrman, som af frågan om ordnande af det i samband
med utrikesstyrelsen stående konsulatväsendet. I detta
af de svenske statsrådsledamöterna biträdda yttrande
uttalades för första gången af svenska regeringen,
att den af Norge eftersträfvade likställigheten inom
ifrågavarande område skulle kunna åstadkommas på
det sätt, att utrikesministerämbetet skulle bli ett
unionellt ämbete. Af hänsyn till norska fordringar
förordade L. äfven åtgärden att tillsätta vissa
diplomatiska ämbetsmän endast på förordnande, 1 juni
1895 trädde han tillbaka för grefve L. Douglas,
förordnades 12 juli s. å. till envoyé i London,
utnämndes 16 okt. 1896 till denna befattning samt
erhöll 3 okt. 1902 afsked, hvarefter han tillbragte
sina sista år i privatlifvets lugn.

9. Gustaf Adolf Sixten Axel August L.,
grefve, ättling i 4:e led af L. 3, diplomat, f.
18 juli 1844 i Strassburg, d. natten till
28 dec. 1904 i Tamaris-sur-mer i södra Frankrike,
aflade 1869 examen till rättegångsverken, blef
s. å. svensk medborgare (hans förfäder hade i
ett par generationer varit franska medborgare)
och ingick på den diplomatiska banan, blef 1879
kansliråd och chef för Utrikesdepartementets
politiska afdelning, 1884 legationsråd i Paris och
1890 chargé d’affaires i Wien, där han sedan 1895
till sin död var svensk-norsk envoyé.

10. Karl Harald Eugen L., grefve, syssling
till L. 8, bibliotcksman, författare, f.
7 juni 1849 på Eka, Lillkyrka socken, Uppsala
län, student i Uppsala 1868 och filos.
kandidat 1876, började s. å. tjänstgöra vid
universitetsbiblioteket, där han 1884 befordrades
till förste amanuens och hvarifrån han 1897 tog
afsked med n. h. o. v. af bibliotekarie
vid universiteten och med rätt att, utan lön,
fortfarande tjänstgöra. 1893 kreerades L.
till filos. hedersdoktor i Uppsala. L. har varit
sekreterare i Sv. litteratursällskapet och
redigerat dess tidskr. "Samlaren" under några år.
I densamma har han skrifvit bl. a. Johan Gabriel
Werwing
(I, 1880), En literär strid i Sverige år 1738
(II, 1881) och Johan Heysig Ridderstjerna
(X, XIV; 1889, 1893) samt publicerat "Bref från
Leopold till J. A. Lindblom 1774-1815"
(VI-X; 1885-89). Han har dessutom utarbetat
Anteckningar om Uplands nation i Upsala före 1830
(1877) och utgifvit "Bref rör. teatern under
Gustaf III 1788-1792" (i "Sv. litt. sällsk:s
skrifter", 12, 1894) samt "Ur Hans Järtas literära
brefväxling" (därst. 1900, ej afslutad). L. är
led. af Hum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free