Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lewetzau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kallvattenkur i Södermanland, som han skötte
mönstergillt. Han var en af vattenkurens främsta män;
ej så ensidig och fanatisk som Lagberg, stod han
läkarkåren mycket närmare än denne. L. var icke
endast en framstående vattenläkare; han verkade äfven för folkbildningen (t. ex. genom sin kraftiga befordran af Södermanlands folkhögskola) samt ifrade för nykterhetsväsendet. Bland hans arbeten må nämnas Vattenläkaren vid sjuksängen (1858), Reglor att iakttaga vid alla slags bad, särdeles under kalkattenkur (1860; 3:e uppl. 1880), Försök till sundhetslära
för folket (1864), den af Svenska läkarsällskapet
med hedersaccessit belönade prisskriften Om
prostitutionen och de verksammaste medlen till de
veneriska sjukdomarnes hämmande, med särskildt
afseende på förhållandena i Stockholm (i Sv.
läkarsällskapets nya handl., V: 2, 1873; särskildt tryckt
s. å.), Om spritbegäret (aftryck ur ”Eira”, 1880)
samt åtskilliga uppsatser i ”Hygica”.
3. Herman Olof L., son till L. 1, kyrkohistoriker,
f. 1862 i Stockholm, student i Uppsala 1881,
teol. kandidat 1889, prästvigd 1896, blef lektor
1897 vid Visby högre allmänna läroverk, 1902
vid Västerås d:o (med Badelunda som prebende)
och 1905 vid Östermalms d:o i Stockholm. L. har
författat bl. a. Religionstvång och religionsfrihet
i Sverige 1686-1782 (1896) och Den svenska kyrkans
bekännelse i historisk belysning (1897) samt utgifvit
”Kyrkohistoriens källor. Kyrkohistorisk läsebok” (1908).
Levin, Israel Salomon, dansk lingvist,
f. 1810, d. 1883, blef student 1829 och lefde
sedermera ständigt som enskild man, sysselsatt med
studier, excerpering till en dansk ordbok m. m. 1857
öfverlämnade han sina vetenskapliga samlingar till
staten och fick i gengäld en lifstidspension. Som
författare verkade L. mest genom kritiska upplagor
af äldre skrifter (Vedels öfv. af Saxo, Holbergs
epistlar och komedier, Vessels dikter) samt genom
litterära granskningar i tidningar och tidskrifter,
i hvilka han alltid uppträdde som en skarp polemiker.
C. R.*
Levin, Poul Theodor, dansk författare, f. 1869
i Köpenhamn, där han 1887 aflade student- och 1894
skolämbetsexamen och 1898 vardt filos. doktor. L. har
författat några vittra arbeten (skådespelen Antoinette
1895 och Sejr 1899, berättelserna Den döde by 1902
och lustspelet Fars penge 1908), men framför allt
gjort sig känd som spirituell kritiker och modern
litteraturhistoriker. Tills. med J. Clausen utarbetade
han en Dansk litteraturhistorie i omrids och har
sedan utgifvit Orid’s ungdomsdigtning (1897), Egne
og staeder (1899), Victor Hugo (2 bd, 1901-02) och
Den naturalistiske roman i Frankrig (1907). L. var en
tid medredaktör af ”Det ny aarhundrede” och redigerar
fr. o. m. 1910 ”Tilskueren”.
Lewin-Funke, Artur, tysk skulptör, f. 1866 i Dresden,
började som elfenbenssnidare, studerade i
Berlin vid handtverksskolan och
i Konstindustrimuseets aftonkurser samt från
1890 vid konstakademien. Han erhöll ett Rompris
1895, vistades ett år i Rom och 1899 sju månader i
Paris. Starkast anser sig L. påverkad af den norske
skulptören S. Sinding, hvars bekantskap han gjorde
under ett besök i Köpenhamn. Bland hans arbeten märkas
gruppen Gossar som brottas (1895), Danserska (1002,
i brons, tillhör tyske kejsaren), Brunn i sandsten
vid Grünewald (1903), Vid källan (marmorgrupp, 1904,
Nationalgalleriet i Berlin), Modern (1908), dessutom
porträttbyster och småskulptur. L. upprättade 1901
i Berlin en skola för målare och skulptörer, som
vunnit anseende och ännu står under hans ledning.
G–g N.
Lewinsky, Joseph, österrikisk skådespelare, f. 1835
i Wien, anställdes 1858 af H. Laube vid Burgteatern
där, från 1861 med lifstidsengagemang. Han blef
snart en af denna scens utmärktaste krafter i
karaktärsdramat. Ehuru hans uttrycksmedel ej voro
gynnsamma, lyckades det alltjämt hans ihärdighet
och intelligens att åt de gestalter han framställde
skänka en gripande, illusorisk sanning, äfven i
afseende på tidsfärg. De mer än 200 uppgifter han
utfört innefatta hufvudroller i Shaksperes, Lessings,
Schillers, Goethes och Moliéres skådespel äfvensom
nyare dramer. Här må nämnas Jago, Rikard III, Shylock,
Nathan, Franz Moor, Mefistofeles samt Harpagon och
Tartuffe. Han är äfven värderad som deklamatör och
som regissör.
Leviratsäktenskap (af lat. lēvir, svåger), det i
den mosaiska lagen (1 Mos. 38: 8; 5 Mos. 25:
5–10) påbjudna äktenskap, som brodern till en
barnlös afliden man måste ingå med dennes
efterlämnade änka. Den i detta äktenskap födde sonen
skulle benämnas efter den aflidne mannen. Vägrade
svågern att äkta änkan, underkastades han ett slags
skymf, som i det anförda bibelstället närmare
framställes. Jfr Matt. 22: 24; Ruth 4: 7–12. Numera
tillämpas ej lagen af judarna i Europa, men väl i
några trakter i Asien och Afrika.
L. L.*
Levis [léivi′ 1. le′vis], stad i kanadensiska prov.
Quebec, vid S:t Lawrence, midt emot Quebec.
7,783 inv. (1901).
J. F. N.
Lewis [lō′is], af fnod. Ljodhus, den nordligaste
och största ön bland Hebriderna (se d. o.), sammanhänger
i s. genom en 10,4 km. bred, under flodtid
öfversvämmad landtunga med ön Harris och har
tills. med denna en areal af 1,994 kvkm. (L. ensam
1,489) med 32,160 inv. (1901), af hvilka 28,357
på L.; 11,209 talade endast gaeliska, 17,685 både
engelska och gaeliska. Ön har branta kuster med
en mängd fjordar, i det inre kala berg, fiskrika sjöar
och åar samt mossar, som innehålla förträfflig torf
och lämningar af forna skogar. Korn och potatis
lämna de förnämsta skördarna. Hufvudnäringen är
fiske, i synnerhet sillfiske, som har sin medelpunkt
i hufvudorten Stornoway (3,852 inv.), på östra
kusten, med god hamn. Invånarna äro nästan alla
af keltiskt ursprung, med undantag af en koloni i
n., hvars befolkning, ehuru den talar gaeliska,
är af rent skandinavisk härkomst. Halfön Harris
tillhör grefsk. Inverness, den öfriga delen grefsk.
Ross.
(J. F. N.)
Lewis [lōi′s], Matthew Gregory, engelsk
romanförfattare, efter sitt mest beryktade arbete
kallad Monk-Lewis, f. 1775 i London, d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
