- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
319-320

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lewetzau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1818 på hemresan från sina gods på Jamaica, var
omhuldad i de högre sällskapskretsarna och vän med
Byron och W. Scott. Då L. vid 19 års ålder var engelsk
attaché i Haag, skref han "skräckromanen" Ambrosio,
or the monk
(1795, flera uppl.; "Munken", 1800-04,
ny uppl. 1874). Hjälten däri är en spansk munk, som
frestas af en demon i skön kvinnoskepnad, föröfvar
allehanda brott och slutligen säljer sin själ åt
hin onde. Hårresande och vällustiga skildringar
aflösa hvarandra i den med betydande fantasi och
gestaltningskraft skrifna boken, som fick stort
inflytande på romanalstringen i Europa vid
1800-talets början (Walter Scott, E. T. A. Hoffmann
m. fl.). Några inflätade spökballadcr i Bürgers
stil gåfvo nya uppslag åt engelska lyriken och
vunno kolossal popularitet (t. ex. den om Alonzo
och Imogine, sv. öfv. af A. af Kullberg). Bokens
framgång var lysande, och föga mindre slog L. an
med The bravo of Venice (1804), eg. bearbetning af
en tysk roman, samt musikdramat The castle spectre
(1796). L. redigerade samlingarna "Tales of terror"
(1799) och "Tales of wonder" (1801) och författade
den på egna erfarenheter byggda berättelsen Journal
of a West India proprietor
(1834). Hans "Life and
correspondence" utkommo i 2 bd 1839.

Lewis [k/is], sir George Cornewall, engelsk statsman
och skriftställare, f. 1806 i London, baronet vid
faderns död 1855, d. 13 apr. 1863, blef 1831 advokat,
men egnade sig snart till följd af sjuklighet mest
åt litterära sysselsättningar, i synnerhet studiet
af forntidens historia. Från denna tid är hans mot
Raynouards språkhistoriska hypoteser riktade arbete
Essay on the origin and formation of the romance
languages
(1835; 2:a uppl. 1862). 1834-36 var
L. medlem af en kommission för undersökning af de
kyrkliga förhållandena på Irland samt föreslog den
anglikanska statskyrkans upphäfvande på ön som det
bästa medlet att försona irländarna med den engelska
styrelsen. L. var 1839-47 fattigvårdskommissarie,
tillhörde 1847-52 underhuset och beklädde under samma
tid efter hvartannat tre understatssekreterarposter
i lord John Russells liberala ministär. Han
redigerade därefter 1853-55 "Edinburgh review"
och skref sitt förnämsta historiska verk, Enquiry
into the credibility of early roman history
(1855),
en kritik af Niebuhrs rekonstruktion af Roms äldsta
historia. Vid parlamentsvalen 1855 inkom L. åter i
underhuset, blef kort
därefter Gladstones efterträdare som finansminister
och förvaltade till febr. 1858 med framgång de
engelska finanserna trots de svårigheter, som
framkallades af Krimkriget, upproret uti Indien,
förvecklingarna med Kina och 1857 års ekonomiska
kris. I juni 1859 blef han inrikesminister i
Palmerstons ministär och öfvertog 1861 efter Sidney
Herbert motvilligt krigsministersportföljen, hvilken
han behöll till sin död. Äfven under sina sista år var
L., oaktadt statsgöromålen, litterärt verksam. Därom
vittna hans Historical survey of the astronomy of
the ancients
(1862) och Dialogue on the best form
of government
(1863; under pseudonymen Crito). Af
stort värde är L:s kolonialpolitiska studie Essay on
the government of dependencies
(1841; ny uppl. af
C. P. Lucas 1891). Efter hans död omtrycktes ur
"Edinburgh review" hans Essays on the administration
of Great Britain from 1783 to 1830
(1864). Äfven
utgåfvos hans Letters to various friends (1870). -
L. var en skarpsinnig tänkare och som statsman
praktisk, flitig och måttfull. Om hans finanspolitik
se sir St. Northcote, "Twenty years of financial
policy" (1862). (V. S-g.)

Lewis Baboon [lö’is bobö’n], eng. Se John Bull.

Lewisburg [lo’isbägl, stad i nordamerikanska staten
Pennsylvania, vid en arm af Susquehanna. 3,457
inv. (1900). Bucknell university (öppnadt 1846)
med 775 stud. (1909). J. F. N.

Lewis Carroll [lö’is kä’rel], pseudonym. Se Dodgson, Ch. L.

Lewisham [lö’ijom], förvaltningsområde (metropolitan
borough
) i sydöstra London, s. om Deptford och
Greenwich, med 127,495 inv. (1901). J. F. N.

Lewis-Harris [lö’is hä;ris], ö. Se Lewis.

Levisticum Koch (hvaraf sv. libsticka är
en förvrängning), bot., farm.) är en högväxt ört,
med mångårig rot, af fam. Umbelliferae, inhemsk i
Syd-Europa. De gula blommorna sitta i mångstråliga,
dubbla flockar, försedda med allmänt och enskildt
svepe. Den dubbla skalfrukten är oval eller aflång,
glatt, med låg, kullrig rygg och 10 höga, vingade
åsar. Bladen äro parbladigt delade, med tredelade
hufvudflikar. Libstickan, L. officinale (Ligusticum
levisticum
L.), lämnar den förr officinella och ännu
i djurmedicinen begagnade roten Radix levistici,
utmärkt, likasom hela örten, genom sin starka,
obehagliga, vidrigt sötaktiga smak och äckliga lukt,
beroende på närvaron af flyktig olja och gummiharts. I
Syd-Europa användas blad och blommor som krydda till
inläggningar i st. f. dill. Libstickan anses af menige
man kunna fördrifva råttor och giftiga ormar, hvarför
densamma förr varit oftare planterad kring bostäderna.
O. T. S. (G. L-m.)

Lewiston [lö^istgn], stad i nordamerikanska
staten Maine, vid floden Androscoggin, som
där bildar fall, hvilka äro af stor vikt för
industrien. 26,247 inv. (1910). Stora ylle- och
bomullsväfverier, skofabriker m. m. I staden ligger
Bates college, grundadt 1863 af free-will-baptists.
(J. F. N.)

Levita, Elias, medeltidens mest berömde judiske
grammatiker och språkforskare, f. 1469 i Neustadt
(Bajern), d. 1549 i Venezia, kom 1508 till Rom,
där han vistades i 13 år i kardinal Egidios hem samt
undervisade denne i hebreiska, medan kardinalen lärde
honom grekiska. I Rom författade L. de flesta af sina
skrifter. De viktigaste äro











<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free