- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
329-330

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leviter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

, däribland två för kvinnor, ett
statsuniversitet, som öppnades 1866 som
landtbruksskola och teknisk skola, men 1908 fick
titeln statsuniversitet och har 6 colleges, två
colleges för kvinnor och en katolsk akademi (S:t
Catherine’s), ett statens dårhus (1815), 2 staten
tillhöriga förbättringsanstalter för gossar och
flickor, m. m. Staden anlades 1775 och fick sitt
namn efter L. 1. - 3. Stad i staten Missouri, till
höger om floden Missouri. 4,190 inv. (1900). Två
högre kvinnliga skolor, krigsskola, stenkolsgrufvor,
tillverkning af tegel, möbler, ylletyger m. m. -
4. Stad i nordamerikanska staten Virginia vid James
river. 3,203 inv. (1900). Säte för Washington
and Lee university (grundadt 1749) och statens
militärläroverk (från 1839), vid hvilket Lee och
Stonewall Jackson, som äro begrafna här, voro lärare.
1-4. (J. F. N.)

Lexis, Wilhelm, tysk statistiker och nationalekonom,
f. 1837 i Eschweiler vid Aachen, blef 1872
e. o. professor i Strassburg, 1874 ord. professor
i Dorpat, 1876 i Freiburg, 1884 i Breslau och 1887
i Göttingen. L. har i den statistiska vetenskapen
användt en strängt matematisk metod och prisas af
många som en af samtidens yppersta på sitt område. Han
är bl. a. vice president för det internationella
statistiska institutet. Bland hans skrifter må
nämnas Die französischen ausfuhrprämien (1870),
Einleitung in die theorie der bevölkerungsstatistik
(1875), Zur theorie der massenerscheinungen in der
menschlichen gesellschaft
(1877), Gewerkvereine
und uniernehmerverbände in Frankreich
(1879),
Kritische erörterungen über die wohnungsfrage
(1881), Die wirkung der getreidezölle (1889) och
Abhandlungen zur theorie der bevölkerungs- und
moralverhältnisse
(1903). Under medverkan af flera
fackmän utgaf han 1904 till S:t Louisutställningen
Das unterrichtswesen im deutschen reich (4 bd). Han
är redaktör eller medarbetare i ett stort antal
sammelverk och tidskrifter och har utöfvat ett ej
obetydligt inflytande på samtidens statistiska och
nationalekonomiska vetenskap.

Leyden [le;j-], stad. Se Leiden.

Leyden (Leiden), Lucasvan. Se Lucas.

Leyden [la’j-], Ernst von, tysk läkare, f. 1832 i
Danzig, d. 1910, blef 1853 med. doktor i Berlin,
ingick 1854 som militärläkare vid armén, kallades
1865 till Königsberg som professor i patologi
och terapi samt föreståndare för med. kliniken,
förflyttades 1872 till Strassburg och 1876 till
Berlin som professor och föreståndare för den
propedeutiska kliniken därstädes. 1885-1907 var han
föreståndare för med. kliniken på Charité-sjukhuset i
Berlin. L. utgaf en mängd större och mindre arbeten,
bland dem Klinik der rückenmarkskrankheiten (2 bd,
1874-75). Därjämte redigerade han sammelverken
"Handbuch der ernährungstherapie" (med Klemperer, 2
bd, 1898; ny uppl. 1903), "Die deutsche klinik" (med
dens., 1900 ff.), uppsatte jämte Frerichs "Zeitschrift
für klinische medicin" (1879), med Goldscheider
"Zeitschrift für physichalisch-diätetische therapie"
(1898) samt med Gerhardt och B. Fränkel "Zeitschrift
für tuberkulose und heilstättenwesen".
rt-T-dt.

Leydenflaskan (Leidenflaskan), fys. Se
Laddflaskan.

Leydig [la7]-], Franz von, tysk zoolog, f. 1821,
d. 1908, blef 1857 ord. professor i Tübingen
och var 1875-95 professor vid universitetets
i Bonn med. fakultet. Han var en synnerligen
mångsidigt skolad biolog och framstående histolog;
han egnade sig i synnerhet åt undersökningar af
de lägre djurens byggnad och utveckling. Märkliga
äro ock hans undersökningar öfver ett sjätte
sinne hos fiskarna. Bland hans skrifter må nämnas
Anatomisch-histologische untersuchungen über fische
und reptilien
(1853), Lehrbuch der histologie des
menschen und der tiere
(1857), Der eierstock und die
samentasche der insekten
(1866), Die augenähnlichen
organe der fische
(1881), Untersuchungen zur anatomie
und histologie der thiere
(1883) och Zelle und gewebe
(1885). Sedan 1898 var han led. af sv. Vet.
akad. och Vet. soc. i Uppsala.
(L-e.)

Leyds [lerjds], Willem Johannes, politiker
i Transvaal, f. l maj 1859 i Magelang på Java,
uppfostrades i Holland, var en tid skollärare
i Breda och Amsterdam samt tog 1884 juris
doktorsgrad vid Amsterdams universitet. Försedd
med goda rekommendationer från Holland, kom han i
okt. s. å. till Pretoria och utsågs där omedelbart
till Sydafrikanska republikens generalprokurator. Han
valdes 1888 till republikens statssekreterare och
1889 till högste fredsdomare, återvaldes 1893 och
1897 till statssekreterare och var under större
delen af 1890-talet presidenten Krügers förnämste
rådgifvare, ej minst i utrikes angelägenheter. 1897
begaf sig L. i ett viktigt uppdrag till Europa och
blef 1898 utnämnd till republikens representant
i Europa med titeln fullmäktig minister och med
säte i Bruxelles. Såväl före som under boerkriget
torde han ha ifrigt ansträngt sig för att skaffa
Transvaal och Krügers politik stöd,från Europa. Efter
Transvaals införlifvande i det brittiska riket har
L. som privatman varit bosatt i Utrecht och Haag.
V. S-g.

Leydsdorp [le’jdsdårp; eng. utt. låYdsdåp], ort i
distriktet Zoutpansberg i brittisk-sydafrikanska
kolonien Transvaal, ö. om hufvudorten
Pietersburg. Guldfält. L. är bekant från
boerkriget. J. F. N.

Leyen (Leyden), N. von. Se Lerch.

Leygues [lä’g], Georges, fransk politiker, f. 1857
i Villeneuve-sur-Lot (dep. Lot-et-Garonne), var
praktiserande advokat i sin födelsestad, invaldes
1885 i deputeradekammaren och har ständigt återvalts;
en tid var han en af kammarens vicepresidenter. L. var
1894 undervisningsminister under Dupuy, därefter 1895
inrikesminister under Ribot, blef i nov. 1898 ånyo
undervisningsminister, i Dupuys tredje ministär,
och kvarstannade med samma portfölj i ministären
Waldeck-Rousseau (juni 1899-juni 1902). Sin
antiklerikala ifver hade L.
1899 visat genom ett lagförslag, som afsåg att
förbehålla statens ämbeten åt dem, som
åtminstone under sina tre sista skolår undervisats i
statens skolor, men mot ministären Combes’ hänsynslösa
politik mot kongregationerna ställde sig L. vid flera
tillfällen i opposition och sökte särskildt 1903
af utrikespolitiska skäl rädda de i Orienten
arbetande franska missionskongregationerna
från ministärens politik att "en bloc" vägra
statsautorisation åt "predikande kongregationer".
Han grundade 1905, jämte Barthou, den moderat
liberala partigruppen Union républicaine, en med
några frisinnade progressister förstärkt ombildning
af gruppen Union démocratique, samt genomdref under
debatterna om kyrkans skiljande från staten 1905 i
det ursprungliga lagförslaget














<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free