Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leyland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Lherzolit-Liancourt
336
Yorks museum) och Skörden (1908). - L:s målningar
äro af stort format, men äfven stort sedda och
behandlade med monumental bredd, med energi, karaktär
och koloristisk styrka. I pastell och teckning har
han gifvit utmärkta bilder från åker och äng, från
verkstad och by. Göteborgs museum eger af L. en
pastell Höslåtter. G-g N.
Lherzolit (af grek. IVtlios, sten), petrogr., en vid
sjön Lherz i Pyrenéerna m. fl. ställen förekommande
kornig till tät bergart, tillhörande olivin-stenarnas
grupp och bestående af olivin, diallag och bronzit.
E. E.
L’hombre. Se Lo m b er. L’homme propose et Dieu
dispose [lamm pråpårs e djö dispå’s], fr. Se under
H o m o.
L’Höpital 1. L’Hospital [låpita’1], Michel de,
fransk statsman, f. 1505 i Auvergne, d. 13 mars 1573
på ett gods vid Étampes. Hans fader var läkare hos
konnetabeln af Bourbon och åtföljde denne i hans
landsflykt till Italien. Där studerade L’H. juridik
i Pavia, återvände 1535 till Frankrike och vann
anställning vid parlamentet i Paris. 1547 afgick han
som sändebud till kyrkomötet i Trident, blef därefter
sekreterare hos Margareta af Valois, öfverinfcendent
för finanserna och 1560 kansler. I denna befattning
förvärfvade han sig odödlig ära genom den kraft,
hvarmed han sökte mildra huge-notternas öde. Sålunda
lyckades han 1560 förhindra inkvisitionens införande
i Frankrike. Genom ett religionssamtal i Poissy 1561
ville han sammanjämka stridigheterna mellan do olika
bekännelserna; men då detta icke lyckades, gaf han
hugenotterna full religionsfrihet på landsbygden
genom det berömda Januariediktet 1562. Till dessa
medgifvanden lyckades han förmå Katarina af Medici,
som då styrde Frankrike. Men som hennes politik
var att med det ena religionspartiet hindra det
andra att komma till makten, kunde L’H. ej förekomma
religionskrigets utbrott (1562). Däremot såg han sig
i stånd att snart medla freden i Amboise (1563),
där hugenotternas religionsfrihet bekräftades och
utvidgades. Äfven arbetade L’H. med kraft och framgång
på förbättringar i Frankrikes förvaltning. Särskildt
ordnade han finansförvaltningen och rättsväsendet
("Ordon-nansen i Moulins" 1566). Också i det andra
religionskriget medlade han snart fred (1568); men
strax därefter blef han afskedad (maj 1568). Bland
offren under Bartolomeinatten (se d. o.) kan man
räkna äfven L’H. Han undgick visserligen, ehuru
med knapp nöd, att bli mördad, men greps så
djupt af tilldragelserna, att han afled ett hälft
år därefter. L’H. var en god latinsk skald och
skref äfven arbeten af juridiskt och politiskt
innehåll. Hans skrifter utgåfvos i 5 bd 1825-26
af Dufey. J. F. N.*
L’Höpital [låpita’1], Nicolas de. Se Vitry.
L’Höpital 1. L’Hospital [låpita’1], G u fila u m
e Franpois Antoine de, markis, fransk matematiker,
f. 1661 i Paris, d. där 1704, blef redan vid unga år
kapten i kavalleriet, men lämnade snart krigstjänsten
för att egna sig åt matematiken och lef-de sedan
som privatman. L’H. var en af de förste franske
matematiker, som togo kännedom om den af Leib-niz
uppfunna differen-tialräkningen. Till lärare däri hade
han Jean Bernoulli, hvilken 1692 vistades hos L’H. för
att undervisa honom i den nya teorien. Snart kunde han
uppträda som jämbördig med sin lärare, och jämte denne
deltog han i lösningen af de problem, genom hvilka
differentialräkningens företräde framför de gamla
metoderna ådagalades. L’H. var äfven deo förste, som
utförligt framställde den nya kalkylen, i Analyse des
infiniment petits (1696), ett för sin tid särdeles
förtjänstfullt arbete (utg. i flera uppl. samt
öfv. till latin och engelska). Efter L’H:s död utgafs
hans Traité analytique des sections coniques (1707;
nya uppl. 1720 och 1740). Hans brefväxlins med Jean
Bernoulli förvaras i Vet. akadrs bibliotek i Stockholm
och innehåller flera viktiga bidrag till matematikens
historia. (I. F.)
L’Hospital [låpita’1]. Se I/Höpital, G. F. A. de.
L. H. T., förkortning för eng. Lord high trea-surer
[lå’d häi’ tre7 j 919], "storskattmästaren",,
d. v. s. First lord of the treasury [fä’st lå’d
öv th9 tre’j9ri], finans- och vanligen äfven
premiärministern. Se Storbritannien (Författning).
Lhuillier [luilié], ClaudeEmmanuel, fransk skald. Se
C h a p e 11 e.
UHumanité [lymanite]. Se Human i te.
Lhuys [loi 1. lois], Édouard Drouyn de, fransk
statsman. Se Drouyn de Lhuys.
Li, kem., tecken för l atom l i t i u m.
Li. 1. Vikt och mynt i Kina. SeCash och Kina,
sp. 43. - 2. Kinesiskt längdmått. Se Kina, sp. 43.
Li, folkslag. Se H a i n a n.
Liaison [-äjå"’], fr., förbindelse, nära bekantskap;
"förhållande", kärlekshandel; gramm., "bindning"
i franska språket, d. v. s. uttal af annars stum
konsonant i ett ords slut, om följande ords första
ljud är en sonant.
Liakura. Se Parnassos.
Liana, pseudonym. Se Hebbe 1.
Liancourt [Hakor], stad i franska dep. Oise,
vit? nordbanan. 3,999 inv. (1901). Tillverkning af
landtbruksredskap, ångmaskiner och vagnar. L. var
förr hufvudort i ett hertigdöme, som tillhörde fa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
