- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
359-360

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liberalium artium magister ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

359

Libourne-Libri

360

och no’tus, sydvind), meteor., de lornc grekernas och
romarnas benämning på en vind från S 30° W. Jfr L i b
s och V ä d e r s t r e c k. *. E-ra.

Libourne [-börn], arrondisscmangshufvudstad i franska
dep. Gironde, vid järnvägen till Bordeaux och floden
Isles förening med Dordogne. 15,280 inv. (1906; som
kommun 19,323). Regelmässigt byggd med bulevarder,
där de gamla murarna stått; liflig kusthandel,
college, bibliotek, museum. Nederlagsplats för alla i
Dordognes flodområde liggande departement. Förnämsta
exportartiklarna äro brännvin och vin.
(J- F. N.)

Libra, astron. Se Vågen.

Llbra, lat., hos forntidens romare eg. våg,
vågskål, sedermera vikten af en fylld vågskål (jfr
sv. "skålpund"), slutligen enheten i det romerska
viktsystemet (= l as = 12 iindoe), motsvarande 327,45
gr. - Ordet har ingått i flera nyare europeiska folks
vikt- och myntsystem. I de forna italienska staterna
var libbra en mycket växlande vikt, vanligen 300-
400 gr. I Spanien och spansktalande länder var före
metersystemets införande libra olika i särskilda
landsdelar och riken, mestadels = omkr. 460 gr. Före
1863 var libra enheten i den svenska medici-nalvikten
och indelades i 12 uns = 96 drachmer - 288 skrupel
= 5,760 gran (å 1,2375 ass) samt motsvarande 356.3
gr. Jfr L i r a och Livré.

Libräl-as [-ass], Tat. as libralis. Se As.

Librärius, lat., i det forntida Rom bokafskrifvare,
kopist, skrifvare (handsekreterare); under medeltiden
bokhandlare.

Libratiön (lat. librätio, vägning). astron., ött
fenomen, som består däri, att månen, noga räknadt, ej
alltid vänder fullkomligt samma sida åt jorden. Månen
har genom jordens attraktion bildats i en mot denna
förlängd form, hvilket orsakar, att månens rotation är
genom samma attraktion "bunden", att sålunda ett hvari
i rotationsrörelsen kräfver i medeltal absolut samma
tid som ett hvarf i rörelsen kring jorden. Då nu i
månens rörelser många och stora ojämnheter förefinnas,
så kommer månens förlängda axel ej att alltid
vara riktad precis mot jordens medelpunkt. Detta
kallas libration i längd och libration i bredd,
allteftersom förskjutningen försiggår parallellt
med eller vinkelrätt mot ckliptikan. Dessutom
uppstår naturligtvis äfven ett slags libration,
beroende på åskådarens egen olika ståndpunkt på
jordytan, den s. k. parallaktiska libralionen. De
nu nämnda slagen af libration sammanfattar man under
benämningen skenbar libration, då den af dessa orsaker
frambringade förskjutningen af mån-skifvans midtpunkt
icke beror på en verklig vridning hos månen. Det
existerar emellertid äfven en verklig libration,
den s. k. fysiska librationen, hvilken uppstår på
följande sätt. Då månens förlängda axel på grund af
den skenbara librationen i längd och bredd afvikcr
från förbindningslinjen mellan jordens och månens
medelpunkter, sträfvar jordens attraktion att åter
invrida den i denna riktning. Den härigenom uppkomna
verkliga vridningen hos månaxeln förorsakar den
fysiska librationen, som emellertid är så obetydlig,
att den kan konstateras endast genom mycket noggranna
mätningar. - Till följd af librationen ja vi tillfälle
att se något af den i regel från oss bortvända,
månhalfvan, än på en kant, än på en annan, så att vi
ega kännedom om ytans utseende hos ungefär O .s af
månytan I

stället för precis hälften,
såsom eljest skulle varit fallet.
E. J. <jj-d.)

Libre-esprit [llbr äspri’], fr.,
fritänkare. Benämningen har sitt ursprung från en
kättersk orden i medeltiden, hvars lärofader var
en viss Otlieb. Han lärde, att världen är Gud,
synliggjord, sålunda en pantcistisk åsikt. Det
högsta människan kunde komma till var att inse, att
hon är identisk med Gud. Hade hon hunnit dit, kunde
hon tillåta sig hvad som helst och tillfredsställa
alla begär. "Les fréres du Libre-esprit" blefvo 1367
föremål för inkvisitionens verksamhet, men funnos
kvar ända till 15:e årh. Sedermera öfverflyttades
benämningen på religionslösa och "frigjorda" personer
i allmänhet. J-c-

Libre parole [llbr para7!!], daglig politisk tidning
i Paris, grundlagd 1892. Tidningen är antisemitisk
och polemisk. Den har från början redigerats af E. D
r u m o n t.

Libreri (fr. librairie, af lat. lifber, bok) nyttjades
förr i svenskan i samma betydelse som boksamling,
bibliotek.

Libre^t (it. libretto, eg. liten bok), textboken till
större sångverk; operatext. - L i b r e 11 i’s t,
opc-ratextförfattare.

Libreville [librvi’1], hufvudort i kolonien Gabun i
Franska Kongo, på norra stranden af Gabuns scstuarium,
med protestantisk och katolsk missionsstation och
omkr. 3,000 inv. (1903), af hvilka ett par hundra
européer. I L. finnas omkr. 60 skolor, och det är in
sr missionsanstalt än handelsort. J- F- N.

Libri, Girolamo da i, italiensk målare af
Veronaskolan, f. 1474 i Verona, d. där 1556, var
son och lärjunge af miniatyrmålaren Francesco di
Stefano och fick som illuminator af böcker tillnamnet
dai libri. Att han utgick från miniatyrmåleriet,
ses tydligt af en tafla i Veronas museum, kallad
"kanintaflan", som framställer Jesusbarnets
tillbedjan i ett rikt detaljeradt landskap med
en kanin i förgrunden. Sedan utbildade han sig
vidare under Liberale da Verona och ännu mera
under gemensamt arbete med sin samtida och intime
vän Francesco Morone. I den mera storslagna stil,
hvartill han på grund däraf kom, målade han 1515 den
ena af orgeldörrarna i S. Maria in Organo, under
det Morone målade den andra. Närmast detta arbete
står en madonna (nu i Berlins museum) målad för ett
kapell i samma kyrka. Under 1520-talet utvecklade
sig L. till allt större mildhet i uttrycket, frihet
i formbehandlingen och klarhet i färgen, t. ex. i
ett par taflor i Veronas museum från 1530, den ena
framställande madonnan med barnet i molnen samt Petrus
och Andreas på jorden. C. H. N.*

Libri (L.-Carucci delia Sommaja), GuglielmoBruto
Icilio Timoleone, italiensk matematiker och bibliofil,
f. 1803 i Florens, d. 1869 i Fiesole (invid Florens),
erhöll redan vid 17 års ålder den filosofiska graden
samt utnämndes 1823 till professor i matematik
och fysik vid universitetet i Pisa. Invecklad i
en politisk sammansvärjning, måste han 1830 fly
från Italien. Han bosatte sig då i Paris, där han
1832 blef biträdande lärare vid College de France
och 1833. led. af vet. akad. L. blef sedermera
ord. professor både vid Faculté des sciences och
College de France, men lämnade dessa befattningar
1848 och flydde till England, emedan han anklagades
för bokstöld i kolossal skala. 1850 dömdes han in
contumaciam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free