- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
365-366

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Libri carolini ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ligtvis voro de äldre författarnas beskrifningar
tämligen allmänt hållna och oklara, och genom
missförstånd eller genom ofullständig kännedom om
sina föregångares arbeten ha författarna under gångna
århundraden med namnet lichen betecknat en otalig
mängd, vidt skilda sjukdomsformer. F. Hebra i Wien
(1816–80) sökte klargöra den oreda, som namnet
åstadkommit. Han ville därmed beteckna endast
hudsjukdomar, som kännetecknas af små knottror
(papler) i huden, hvilka under sjukdomens förlopp
icke undergå någon annan omvandling, utan kvarstå
såsom papler. Hebra beskrifver 2 slag af lichen:
lichen scrophulosorum, som numera är bevisad vara
ett tuberkulöst hudutslag, och lichen ruber, som är
en tämligen sällsynt, men nu väl känd, icke smittsam
hudsjukdom, som består i uppträdandet af små, hårda,
glänsande, kliande, rödbruna papler. Men Hebras
förslag att endast åt dessa reservera namnet lichen
har ej kunnat genomföras, och ännu i dag betecknas,
utom dessa två, äfven många andra hudutslag med
detta namn, såsom lichen syphiliticus (en form af
papulöst syfilitiskt hudutslag), l. urticatus (ett
nässelutslag hos barn), l. simplex. l. piloris m. m.

L. Mbg.

Lichenes, bot. Se Discolichenes och Lafvar.
Om Lichen islandicus se Islandslaf.

Lichenin (af lat. lichen, laf). Se Islandslaf och Lafstärkelse.

Lichenolog (af lat. lichenes, lafvar, och
grek. lo’gos, lära) l. Likenolog, lafkännare.
Lichenologi (Likenologi), läran om lafvarna.

Lichfield [li’tʃfild], stad i engelska
grefsk. Stafford, vid ett litet tillflöde till
Trent. 7,902 inv. (1901). Staden är säte för
en biskop (sedan 669), har en präktig katedral
(från 1200- och början af 1300-talet) och en
mycket gammal "grammar school". På torget
står en staty af d:r S. Johnson framför det
staden nu tillhöriga hus, där han föddes.

(J. F. N.)

Lichnovski (Lichnowsky), tysk familj, med
besittningar i såväl österrikiska som preussiska
Schlesien, innehar sedan 1773 preussisk och sedan 1846
österrikisk furstlig värdighet. – 1. Eduard Maria L.,
furst L., f. 1789, d. 1845, författade, enligt
uppgift på uppmaning af statsministern Metternich,
Geschichte des hauses Habsburg (1836–44, ofullb.;
i 8 bd omfattande tiden 1218–1493).

– 2. Felix L., furst L., den föregåendes son,
f. 1814, tjänade 1834–38 i preussiska armén och
därefter två år hos spanske pretendenten Don Carlos,
som utsåg honom till sin generaladjutant. Sina
spanska minnen skildrade L. i Erinnerungen
aus den jahren 1837–1839
(2 bd, 1841–42).
1848 valdes han till representant för Ratibor i
tyska nationalförsamlingen samt gjorde sig där
känd som en af högerns mest talangfulla
och framskjutna talare. Under de oroligheter,
som 18 sept. s. å. utbröto i Frankfurt till följd af
församlingens godkännande af den i Malmö ingångna
vapenhvilan mellan Danmark och Tyskland, blef
L. jämte generalmajor v. Auerswald öfverfallen
af pöbeln, hvarvid han så illa handterades, att han
följande dag afled (19 sept. 1848).

– Hans brorson, Karl Max L., furst
L., f. 1860, till 1904 anställd i tyska
utrikesministeriet, ärftlig medlem af preussiska
herrehuset, är släktens nuv. hufvudman.

Licht, Hugo, tysk arkitekt, f. 1842 i Posen, studerade
från 1864 vid konstakademien i Berlin och sedan
i Wien, påverkad hufvudsakligen af R. Lucae och
Ferstel, och var utöfvande arkitekt i Berlin från
1871, till dess han 1879 blef stadtbaudirektor
i Leipzig. Bland byggnader, som han utfört där,
märkas utvidgningen af stadsmuseet (färdigt 1886)
och allra främst det präktiga rådhuset (1898–1905),
dessutom Johanneskyrkan samt flera skolhus, sjukhus,
saluhallar och privatbyggen. L. är en stark och
originell byggkonstnär, som ej räds för att dristigt
blanda olika stilar med hvarandra och som löser
sina uppgifter på ett personligt karaktärsfullt
sätt. På tryck har han utgifvit flera samlingsverk:
Die architektur Berlins (100 ljustryck, 1877),
Die architektur Deutschlands (2 bd, 1878–82),
Die architektur der gegenwart (1886 ff.) m. fl.

G–g N.

Licht., vid latinska djurnamn förkortning för M. H. K. Lichtenstein (se denna).

Lichtenau, Wilhelmine von, grefvinna, preussiske
konungen Fredrik Vilhelm II:s älskarinna, f. 1752,
d. 1820, var dotter till en musiker Enke, uppfostrades
redan från sitt trettonde år på dåv. prins Fredrik
Vilhelms bekostnad, blef sedermera hans älskarinna
och bortgiftes, sedan hon skänkt honom fem barn
(grefvar och grefvinnor von der Mark), 1782 till
skenet med kammartjänaren Ritz. Ur konungens gunst
undanträngdes hon senare af andra mätresser (Voss,
Dönhoff). Hon erhöll emellertid 1796 titeln grefvinna
af L. samt gång efter annan förläningar af gods
och stora penninggåfvor. Sitt stora inflytande,
äfven i statssaker, synes hon på intet sätt ha
missbrukat. Samma dag konungen afled (16 nov. 1797)
blef hon emellertid häktad och ställd inför en
kommission. Ehuru frikänd af denna, hölls hon ett
par år internerad i Glogau och miste sina gods. I
ersättning fick hon sedan en liten pension. Det
äktenskap hon 1802 ingick med teaterdiktaren
F. v. Holbein upplöstes 1806. De memoarer, som 1808
utgåfvos under hennes namn, äro förfalskade.

Lichtenberg. 1. Fordom tyskt furstendöme, nu en
krets (S:t Wendel) i preussiska reg.-omr. Trier
(Rhenprovinsen), med en areal af 537 kvkm. Det
kallades urspr. herrskapet Baumholder och
öfverlämnades af Preussen, enligt Wienkongressens
beslut, 1816 till hertig Ernst af Sachsen-Koburg
samt upphöjdes 1819 till furstendöme med namnet L.
1834 afträdde fursten det till Preussen mot en årlig
pension af 80,000 thaler. – 2. By i preussiska
reg.-omr. Potsdam (Brandenburg), ö. om Berlin,
till hvilket det är en förort. 55,391 inv. (1905).
I L. finnas sanatorium för bröstsjuka,
uppfostringsanstalt för vanvårdade gossar, hyttverk
och mångsidig industri. Järnvägsknut och genom
flera elektriska spårvägar förenadt med Berlin.

2. J. F. N.

Lichtenberg, Georg Christoph, tysk fysiker och
satirisk skriftställare, f. 1 juli 1742 nära
Darmstadt, d. 24 febr. 1799 i Göttingen, vardt
till följd af ett fall i späda år puckelryggig
för lifstiden, hvilket stegrade hans håg för
intellektuellt arbete. Han kallades 1769 till
e. o. och 1775 till ord. professor i matematik vid
Göttingens universitet. De nämnda åren företog
han resor till England, med hvars samhällsanda
och litteratur han gjorde sig förtrogen. L. höll
synnerligen omtyckta föreläsningar, bl. a. i
experimentalfysik. De lichtenberg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free