- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
367-368

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Libri carolini ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

367

Lichtenberger-Lichton

368

ska figurerna (se Elektriska figurer) äro
uppkallade efter honom. Han utgaf sedan 1778
"Göttingischer taschenkalender" och grundlade 1780
"Götiingischcs magazin der wissenschaftcn und
literatur" (med G. Forster). Hans litterära och
populärvetenskapliga uppsatser utmärka sig genom
förening af tankeskärpa samt ofta vitsig och städse
slagfärdig kvickhet. En svuren fiende till mysticism,
svulst och känslo-pjunk, vände han sin skarpa satir
framför allt mot sturm-und-drang-tidens författare,
bl. a. Goethe. Stor uppmärksamhet väckte särskildt
hans polemik mot Lavaters fysionomiska teorier och
omvändelsclust. Mesta berömmelsen vann L. genom
det mästerliga arbetet Ausfuhrliche erklärung der
hogarlhischen kup/erstiche (11 hftn, 1794-1809,
af hvilka L. författade de 4 första, Bouterwek de
följande; flera sv. öfv. på 1830- och 1840-talet;
se Ho gar t h). L:s Vermischte schriften utgåfvos
1800-05, i 9 bd (nya uppl. 1844-46 och 1867). L:s
Aphorismen utgåfvos 1902 ff. i 5 bd af Leitz-mann,
som äfven offentliggjort Avs L:s nachlass (1899)
och, med Schuddekopf, L:s Briefe (3 bd, 1901
ff.). I sv. öfv. utkom 1815 "Skrifter i blandade
ämnen", och L. har påverkat bl. a. Törneros och
Palm ser. Se arbeten om L. af E. M. Meyer (1886),
Lauchert (1893), Schäfer (1899) och Focke (1901).
R-nB.

Lichtenberger. 1. Charles Er n est L., fransk
litteraturhistoriker, f. 22 sept. 1847 i Strass-burg,
vardt 1878 maitrc de conférenccs vid fakulteten
i Nancy och 1899 professor i tyska litteraturen
vid Sorbonne. L., som räknar de flcste franske
germariisterna till sina lärjungar, har särskildt om
Goethe författat ett stort antal arbeten.

2. Henri L., den föregåendes brorson, fransk
litteraturhistoriker, f. 12 mars 1864 i Mulhausen,
var 1899-1905 professor i främmande litteratur vid
universitetet i Nancy och är sedan 1905 professor
i tyska språket och litteraturen vid Sorbonne.
L. har författat Le poéme et la légende des Nibelungcn
(1891), Histoire de la langue allemande (1895), La
philosophie de Nietzsche (1898; lire uppl. 1908),
ff. Wagner poéte et penseur (1898; 5:e uppl. 1910),
H. Heine penseur (1905), L’’Allemagne möderne (1908:
10:e uppl. 1909)’, Wagner (1908; 3:o uppl. 1909)
och är sedan 1905 utgifvare af "Revue germanique".

3. A n d r é L., den föregåendes broder, fransk
författare, f. 29 nov. 1870 i Strassburg,
docteur és-lettres 1891, underdirektör vid
Musée social i Paris, sedan 1907 redaktör af
veckoskriften "L’opi-nion". L. har vunnit stor
popularitet med de förtjusande barnbcrättelserna Mön
petit Trott (1898) och La petite sceur de Trott
(1899); äfven romanerna La mört de Corinthe (1900),
Monsieur de Migurac ou le marquis philosophe
(1903), Les centaures (1904), Line (1905),
Gorri le förban (1906), La folie aventtire
(1908), La petite (1909) och Tous héros (1910)
ha lifligt uppskattats. L. har offent-

flera stora arbeten om socialismen i Frankrike
(1895-98).

Lichtenbergska figurer. Se Elektriska figurer.

LPchtenfels, stad i bajerska reg.-omr. Ober-franken,
vid Main. 4,221 inv. (1905). I närheten slottet
B a n z (se d. o.) och vallfartsorten
V i e r-z e h n h e i l i g e n.
J. F. N.

LPchtenfels, Eduard Peithner von, österrikisk
landskapsmålare, f. 1833 i Wien, d. 1901, studerade i
Wien och Düsseldorf, målade skickligt och petigt,
gärna experimenterande med blandning af olja,
akvarell, pastell och pennteckning, landskap
från Österrike och Italien. Han är representerad
i hofmuseet och i universitetet samt med 11
väggmålningar i naturhistoriska museet, allt
i Wien. G-g N. Lichtenstein [-stajn]. 1. Stad
och luftkurort r sachsiska kretsen Chemnitz, vid
Eödlitz. 7,504 inv. (1905). Mångsidig industri,
stenkolsgrufvor. - 2. Ett hertigen af Urach tillhörigt
slott nära Reut-lingen i Wurttemberg, byggdt 1839-42,
bredvid ruinerna af den gamla, genom Hauffs roman
bekanta borgen L.

Lichtenstein [-stajn], Ulrich von,
tysk medeltidsskald. Se Ulrich von
Lichtenstein. Lichtenstein [-stajn], Martin
Heinrich Karl, tysk zoolog, f. 1780 i Hamburg,
d. 1857 på en resa mellan Korsör och Kiel, utnämndes
1811 till professor i zoologi vid universitetet i
Berlin. Hans fleråriga forskningsarbete i Syd-Afrika
skildras i Reisen im siidlichen Afrika (2 dlr,
1810-11); vidare märkas Darstellungen neuer öder
wenig be-kannter säugetiere (1827-34) och flera
ornitologiska arbeten. Han är grundläggare till
zoologiska trädgården (öppnad 1844) i Berlin.
L-e. Li’chtentanne, landskommun i sachsiska
kretsen Zwickau, 5 km. s. v. om Zwickau. 5,004
inv. (1905). Stort järnverk (König Albert-werk) och
kam^arnsspinneri. J- F- fr-Li’chtenthal, landskommun
och luftkurort i badensiska kretsen Baden, genom
en vacker allé förenad med Baden-Baden. 4,695
inv. (1905). Cisterciens-nunnekloster,
grundlagdt 1243; i grafkapellet under
klosterkyrkan äro de äldre badensiske
markgrefvarna. begrafna. J. F- N. LPchtervelde
[-fälde], köping i belgiska prov. Väst-Flandern. 6,709
inv. (1904). Spetsknyppling. J.F.N LPchthof [-håi],
ty., bygnk. Se Ljusgård. Lichton (L i c h t o-n e),
Robert, grefvc, krigare, kungligt råd, härstammade
från en gammal skotsk adelssläkt och var son till
en Johan Lichton, baron till Ullis-siport, hvilken
inkommit till Sverige och uppnått öfverstegrad, då han
stupade i slaget vid Wittstock, 24 sept. 1636. L. var
född 7 juli 1631 på Hummelsund i Borgå socken,
Finland, d., barnlös, 8 jan. 1692 å Rörstrand vid
Stockholm, inträdde 1646 i svenska armén i Tyskland
som simpel musketerare, tjänade sig under Karl
X Gustaf?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free