- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
377-378

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lick ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Lidhem, herresäte i Väckelsångs socken, Kronobergs
län, nära Lidhemssjön, som genom Skyeån har
aflopp till Åsnen, och Snappahems station å
Växjö-Tingsryd-Ronneby järnväg. Egendomen omfattar
7 9/28 mtl, tax. till 256,200 kr. (1910) med en areal
af 1,666 har, hvaraf riklig skog, bl. a. ett slutet
bokbestånd om 15 hars yta, den sista återstoden af
den väldiga bokskog, som på 1600-talet utbredde sig
öfver hela trakten ö. om Åsnen. Hufvudbyggnaden, ett
kalkrappadt tvåvåningshus, är uppförd af frih. Salomon
von Köhler 1798. Gårdens namn skrefs på 1400- och
1500-talen än Lina, än Liem l. Line, såsom det ännu
skrifves i jordeboks- och taxeringslängder. Äldste
kände egaren till Line är väpnaren Gise Bengtsson
(1427). I senare delen af 1600-talet egdes det
af släkten Rosenbielke, öfvergick 1712 (ej 1748)
till öfversten Kr. Boije af Gennäs, som ärfdes
af sin son N. Boije, samt egdes efter 1753 af
majoren V. J. Silfversparre och dennes son Volmar,
som 1789 sålde L. till S. von Köhler. Sedan 1836 har
L. tillhört släkten Taube af Odenkat och eges nu (1911)
af f. d. arkivarien frih. B. Taube.

Wbg.


Lidholm, Hildemar Albin, mejeriidkare, f. 1834,
d. 1904, började 1863 från Nådhammar i Södertörn en
försäljning af mjölk och smör på Stockholm och var
troligen den förste, som använde afkylning af mjölk,
för att den skulle tåla transport. Affären växte genom
mottagande af mjölk från andra, delvis rätt aflägsna
egendomar och blef ett af de första och obetingadt
det största af s. k. herrgårdsuppköpsmejerierna,
en mejeriform, som blef rätt allmän under senare
delen af 1860-talet. Mejeriet flyttades 1868 till
Stockholm, öfvertogs 1869 af det för ändamålet bildade
Mälarprovinsernas mejeri-a.-b. och blef landets
första fabriksmejeri för ånga. Filialmejerier
upprättades, där mjölk mottogs och skummades,
hvarefter grädden kärnades vid de afkärningsmejerier,
som bolaget inrättade i Mälarprovinserna, Närke och
Östergötland. Härigenom gafs impulsen till en mängd
mejeriers anordning efter denna organisationsplan,
och en stor del af dessa mejeriaffärer upprättades
af L. och samverkade med Stockholmsaffären. Dessa
af L. ledda mejeriorganisationer verkade i hög
grad främjande på mejerihandteringens utveckling,
ej minst därigenom, att vid dem utbildades en
mängd mejerifolk, och de bidrogo att framkalla
ökad mjölkproduktion hos de mindre jordbrukarna,
då de många mejerierna och skumningsstationerna
beredde lätt afsättning för äfven de minsta
mjölkmängder. L. var äfven en af upphofsmännen
till en ordnad och kontrollerad mjölkförsäljning i
Stockholm, i det att han medverkade vid bildande af
Stockholms mjölkkommission, under hvars inspektion de
af L. bildade Stockholms Mjölkförsäljnings-a.-b. och
a.-b. Mejerigårdarna ställde sin mjölkförsäljning
och ladugårdsskötsel. L., sedan 1870-talet
blind, var led. af Landtbruksakad. (1886).

H. J. Dft.


Lidhult, socken i Kronobergs län. Sunnerbo
härad. 12,021 har. 1,181 inv. (1910). Annex till
Odensjö, Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.


Lidingö, köping i Stockholms län, Danderyds
skeppslag och Södra Roslags domsaga, omfattande
den af Askrikefjärden, Stora och Lilla Värtan samt
Halfkakssundet omgifna Lidingön samt de små holmarna
St. och L. Höggarn, Dufholmen, Fjäderholmarna och
Tranholmen (36,1 har) m. fl. Areal 3,052
har, hvaraf 37,8 har sjöar. 4,474 inv. (1910;
år 1900 blott 1,319 inv.). Ön Lidingö (se
kartan) har en ganska kuperad, till stor del
skogbevuxen terräng. Från östra sidan intränger
djupt Hustegafjärden med fortsättningen Kyrkviken,
vid hvars innersta ända ligger den gamla kyrkan. I
södra delen ligger den lilla Kotlasjön l. Mölna
träsk, som afrinner till Lilla Värtan. På
grund af sin närhet till hufvudstaden har ön
sedan lång tid tillbaka tagits i anspråk som
sommarbostad för stockholmsfamiljer, hvilket
föranledt uppförandet af en mängd smålägenheter och
villor, men en byggnadsverksamhet i stor skala,
afsedd att bereda egna hem året om åt stockholmsbor,
började 1906, sedan a.-b. Lidingö villastad bildats
(aktiekapital 3 1/4 mill. kr.), som inköpte egendomarna
Hersby med Vättängen, Bo, Rudboda, Hustegaholm,
Bosön m. fl. (759 har) och börjat stycka dem till
byggnadstomter. Vid 1910 års slut hade bolaget sålt
tomter för 2,375,000 kr., å hvilka 293 hus stodo
färdiga och 32 voro under byggnad, representerande
ett sammanlagdt värde af 7,5 mill. kr. Samtidigt
pågick ett intensivt arbete med vägbyggnader, vatten-
och afloppsledningar, muddringsarbeten, planteringar
m. m., och L. trafikaktiebolag (aktiekapital 750,000
kr.) har ordnat kommunikationerna medelst anläggning
af en dubbelspårig spårvägslinje från Kyrkvikens
inre ända till Islinge i närheten af Lidingöbro,
hvarifrån färjor förmedla trafiken öfver Lilla Värtan,
samt anlagt elektricitetsverk och ledningar. Detta
bolag har ock hos K. M:t anhållit om tillstånd att få
anlägga en fast bro mellan L. och fastlandet för att
kunna leda spårvägstrafiken den vägen i st. f. öfver
ångfärjorna, som sedan skola användas uteslutande för
godstrafik. Sydöstra delen af ön, omfattande Brevik,
Gåshaga, Katrinelund, Ekholmsnäs och Käppala, 1 1/4
mtl, 430 har, såldes 1906 af G. B. A. Holm till
ett kapitalistkonsortium, som åter 1907 öfverlät
egendomarna för en köpeskilling af 3 mill. kr. till
fastighctsaktiebolaget L.-Brevik. Detta har
upplåtit ett område mellan Mölna egor i v. och
Käppala hamn i ö. för villabyggande och indelat
det i ett 50-tal kvarter om inalles 350 tomter, å
hvilka ett 80-tal hus äro färdiga eller stå under
byggnad. Äfven detta område är försedt med vägar,
vatten- och afloppsledningar, elektrisk belysning,
luxlampor m. m. Vatten erhålles liksom på förra
området medelst borrbrunnar. Ett ångbåtsbolag
har insatt flera ångbåtar, som förmedla en liflig
förbindelse med hufvudstaden. Aktiebolaget Herserud
eger egendomarna Herserud och (sedan nyåret 1910)
Torsvik i öns västra, högt belägna del på ömse sidor
om Lidingöbros östra brofäste och började 1906 stycka
Herserud i ett 100-tal tomter, af hvilka omkr. 2/3
äro sålda och delvis bebyggda. N. om Torsvik ligger
Islinge villastad och på öns södra sida Skärsätra
område (som 1907 köptes för 1,1 mill. kr. af det
nuv. bolaget), där ock en villastad håller på att växa
upp på öfver 300 sålda tomter med ett synnerligen
vackert läge midtför segelleden. Koncession har
beviljats för en elektrisk spårväg från stranden
vid Skärsätra genom Skärsätra och Gångsätra
egor till Torsvik vid Lidingöbro. Dessutom finnas
flera till större delen ostyckado landtegendomar,
bl. a. Gångsätra, Bodal och Baggeby, vid Lilla Värtan,
s. om Herserudsbolagets mark, Mölna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free