- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
411-412

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liederbrüder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nämnas Om bränvinets inflytande på menniskan
(1831), Gifves det läkemedel emot lungsot? (1841),
Kort framställning af homöopathiens närvarande
ställning i främmande länder
(1846; ny uppl. 1854), Om folkmedicin
(1858) och Om nutidens läkarepartier och deras grundskilnader (1862). –
L. var gift (sedan 1833) med Henrika Sofia Karolina (kallad Jetta)
Ling (f. 1810 i Lund, d. 30 aug. 1893), en dotter till P. H. Ling
i dennes första gifte. Hon utgaf under signaturen J. L. Dikter (1849),
Bardens dotter (1855) samt en lefnadsteckning öfver
sin fader (1852).
F. B.*

Liederbrüder [līd-], ty. Se Liedertafel.

Liedermeister [līdermajster], ty. Se Liedertafel.

Liedertafel [līd-], tyskt namn på manssångförening.
Den första egentliga liedertafel bildades
1809 genom Zelter i Berlin af medlemmar ur
Singakademie och följdes sedan af dylika i Leipzig,
Frankfurt an der Oder o. s. v. Dessa tyska föreningar
hade äfven politisk betydelse som härdar för
fosterländsk entusiasm under denna Tysklands
förnedringstid och skilde sig därigenom från de engelska,
redan på 1700-talet stiftade sångklubbarna (se
Catch och Glee). Medlemmarna kallas
liederbrüder, ordföranden liedervater, dirigenten
liedermeister o. s. v. De i sista instans i ”Deutscher
sängerbund” (125,000 sångare) förenade sångarförbunden
bära namn mest efter provinser, mera sällan
efter städer eller enskilda personer. Jfr äfven
Orphéon, Sångarförbund och
Sångförening.
A. L.*

Liedervater [līderfāter], ty. Se Liedertafel.

Liège [liǟʃ̇], ty. Lüttich, vall. Lîge. 1. (Flam.
Luikerland) Provins i Belgien, vid östra gränsen.
2,895 kvkm. 899,537 inv. (1909), 311 inv. på
1 kvkm., mest valloner. Landet uppfylles i s. och
ö. af utlöpare från Ardennerna, som bilda en skogrik,
men föga fruktbar platå, samt genomflytes af
Maas och dennes biflod Ourthe. Södra delen af
prov. är mycket rik på stenkol samt järn-, bly- och
zinkmalmer och bildar ett af de förnämsta
industridistrikten i Belgien. Prov. indelas i 4
arrondissemang. – Det fordom till westfaliska kretsen
hörande biskopsstiftet L., hvars biskopar voro tyska
riksfurstar och förde titeln hertigar af Bouillon,
hörde till ärkestiftet Köln. Biskoparna residerade
först i Tongern, sedan i Maastricht och från 720
i Liège, ehuru det dröjde mer än 2 årh., innan
de antogo titeln ”biskop af L.” 1794 besattes
stiftet af fransmännen och afträddes formligen till
dem i Lunéville-freden (1801). Genom Wienkongressens
beslut och ett särskildt fördrag af 23 mars
1815 öfverlämnades det som ett själfständigt
furstendöme till konungen af Nederländerna och
bildade sedan, ehuru med förändrade gränser, en
provins i konungariket Nederländerna, hvilken efter
revolutionen 1830 förenades med Belgien. – 2.
(Flam. Luik) Hufvudstad i nämnda provins, på
ömse sidor om Maas, som där upptager Ourthe.
176,893 inv. (1909), de fleste valloner. På vänstra
flodstranden ligger den äldre staden med citadellet
och de mera viktiga historiska byggnaderna, på den
högra den nedre och modernare stadsdelen, behärskad
af Fort de la Chartreuse. Omkring den egentliga
staden ligger en krans af förstäder. Öfver
Maas leda 6 broar, af hvilka Pont des Arches
(urspr. från 700-talet, ombyggd 1860–63) spelat
en framstående roll i stadens historia. Place S:t
Lambert är stadens historiska medelpunkt.

illustration placeholder
Justitiepalatset i Liège.


Där står
ännu det palats, Justitiepalatset (se fig.) – byggdt i
renässansstil 1508–40 –, som före revolutionen
var furstbiskoparnas residens; där finnas ett
statsarkiv och ett arkeologiskt museum. Utom
klosterkyrkan S:t Paulus (sedan 1802 med rang af
katedralkyrka) eger staden flera andra medeltidskyrkor.
(Den forna, särdeles vackra S:t Lambertskatedralen
förstördes och jämnades med jorden af de franske
sansculotterna 1794.) Till stadens prydnader höra
kajerna med stora, eleganta hus vid Maas, bl. a.
Square d’Avroy, med Karl den stores ryttarstaty
(af Jehotte). Det 1817 af nederländska
regeringen inrättade statsuniversitetet (ny byggnad i
renässansstil 1889–93) räknar omkr. 80
professorer och 2,730 stud. (1910), däraf 1,180
utlänningar. Det har 4 fakulteter: f. de droit, f.
des sciences (i förening med konst- och industriskola),
f. de médecine och (sedan 1893) f. technique.
Med detsamma äro förenade ett bibliotek
(omkr. 390,000 bd) och andra samlingar, en école
du commerce et des consulats samt ett 1883 genom
senatorn Montefiore inrättadt institut électrotechnique,
som nu är en del af tekniska fakulteten.
Dessutom eger staden konstakademi, musikkonservatorium,
högre och lägre flickskolor, ateneum m. m.
Framför teatern står en staty af kompositören
Grétry, som var född i L. L. har länge varit en
af Europas lifligaste industristäder, till följd af
provinsens malm- och stenkolsrikedom. Stenkolsgrufvorna
sträcka sig delvis under staden och floden.
Stadens förnämsta industrigren är gevärsfabrikation
dels i enskilda, dels i statens verkstäder (de
senare i förstaden S:t Léonard); betydande äro
äfven yllemanufakturerna, läder- och bleckfabrikationen
samt järntillverkningen. I närheten ligger
Seraing (se d. o.), Cockerills storartade
skapelse. Handeln är betydlig och underlättas af
flodfarten på Maas samt stadens många järnvägsförbindelser.
– L. omnämnes redan i början af 700-talet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free