- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
413-414

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liederbrüder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då det blef biskopssäte. Dess rika och
frihetsälskande befolkning låg ständigt i fejd med
biskoparna, som ofta måste söka hjälp af främmande
makter. Karl den djärfve af Burgund förstörde
1467–68 såväl staden som fästningsverken. 1792
vunno fransmännen en seger öfver österrikarna vid L.
1905 hölls en världsutställning i L.
1 o. 2. (J. F. N.)

Liegnitz [līg-]. 1. Begeringsområde i preussiska
prov. Schlesien. 13,612 kvkm. 1,133,145 inv.
(1905), däribland omkr. 200,000 katoliker. Det
är deladt i 21 kretsar. – 2. Hufvudstad i nämnda
reg.-omr. och i det forna riksomedelbara furstendömet L.,
vid Oders biflod Katzbach. 66,620 inv. (1910), däraf
omkr. 10,000 katoliker. Staden bildar nu en egen
stadskrets och består af den med vackra promenader
omgifna staden och af flera förstäder. Märkligaste
byggnaderna äro kungl. slottet (säte för
regeringsområdets styrelse) och riddarakademiens
hus. Riddarakademien stiftades 1708 af kejsar Josef I,
men förändrades 1810 till en gymnasiebildningsanstalt
med adliga friplatser. Dessutom finnas ett gymnasium,
realskola, landtbruksskola, folkskol-lärar-
och lärarinneseminarier m. m. Tillverkning af
kläde och andra yllevaror, läder, tobak, maskiner,
pianon m. m. En viktig näring är trädgårdsskötsel. -
L. omnämnes först 1004 och var sedan 1163 residens
för hertigarna i furstendömet L., hvilkas ätt utgick
1675 med Georg Vilhelm. Österrike tog då, trots
Brandenburgs arfsanspråk, furstendömet och staden i
besittning. 1740 satte preussarna sig i besittning
af staden, förlorade den 1757 till österrikarna,
men återtogo den snart. 15 aug. 1760 vann Fredrik
II i närheten af L. en seger öfver österrikiske
fältherren Laudon. Nära L., vid Wahlstatt, stod
det stora mongolslaget 9 apr. 1241, då staden
förstördes, och nästan på samma plats besegrade
Bliicher 26 aug. 1813 fransmännen (se Katzbach).
lo. 2. (J. F. N.)

Liegnitz [lig-], Augusta, furstinna af L., f. 1800,
d. 1873, var dotter af gref ve-Ferdinand von
Harrach och erhöll, då hon 9" nov. 1824 trädde i
morganatiskt äktenskap med Fredrik Vilhelm III af
Preussen, titeln furstinna af L. och gref vinna af
Hohenzollern. Tillbakadragen och välgörande, åtnjöt
hon vid hofvet och bland folket allmän aktning. Jfr
Bernstorff, "Ein bild aus der zeit von 1789 bis 1835"
(4:e uppl. 1899).

Lienhard [linhart], Fritz, tysk författare, f. 4
okt. 1865 i Elsass, studerade språkvetenskap och
teologi i Strassburg och Berlin, var sedan informator
några år, företog vidsträckta resor och slog sig
sedan ner i Berlin, där han började en häftig
strid mot hvad han kallade storstadsdekadensen i
litteraturen. Polemiskt och programmatiskt har han
uttalat sig i Die vorherrscliaft Berlins (1900),
Oberflächenkultur (1904), W eg e nach Weimar
(1905-08) och Wesen und wiirde der dichtkunst
(1909), genom hvilka han var en af de förste ifrårna
för hembygdskonsten. L:s skådespel (Gottfried
von Strassburg, 1898, Warlburg: Heinrich von
Ofterdingen. Die heilige Elisabet. Martin Luther,
1903-08, m. fl.) ega allvar och hänförelse, men
föga dramatiskt lif. Gesammelte gedichte (1901;
2:a uppl. 1906) äro fyllda af ideell sträfvan, men
ofta alltför nyktra och uppbyggliga. Wasgaufahrten
(1895, 3:e uppl. 1901), Thuringer tagebuch (1903;
7:e uppl. 1910) och romanen Oberlin (1910) äro
karakteristiska

prosaarbeten af den som uppslagsgifvare
och germanentusiast inflytelserike, från
allt litterärt klickväsen frie mannen.
R-n B.

Lie-Nissen [Ii-], Erika, norsk pianist, född Lie
(se d. o., sp. 397), f. 17 jan. 1845 i Kongsvinger,
d. 27 okt. 1903 i Kristiania, elev af H. Kjerulf och
1863- 66 af Kullak i Berlin, konserterade med stor
framgång där 1866 samt i hemlandet och i Köpenhamn
1867, studerade 186S i Paris och uppträdde därefter
i London. 1870 -71 verkade hon som lärarinna vid
konserva-toriet i Köpenhamn. Därefter gjorde hon
konsertresor i Tyskland, Schweiz och Holland. 1874
trädde hon i äktenskap med läkaren Oskar Nissen,
hvarefter hon, med undantag af en turné 1876-77 i
Tyskland, Holland, Danmark och Sverige, mestadels
verkade i Kristiania, där hon ofta uppträdde
på konserter. Hon blef 1870 led. af Mus. akad. i
Stockholm. Hennes äktenskap upplöstes 1894. S. å. blef
hon organist vid Jakobskyrkan i Kristiania och erhöll
årligt konstnärsgage af stortinget. L. förenade med en
stor och förfinad teknik det konstnärliga allvar, som
aldrig offrar åt virtuositeten för dess egen skull,
utan söker gå på djupet och tolka kompositionernas
innehåll. Särskildt var hon berömd i föredraget af
Bach och Beethoven. - Hennes son Karl Nissen (se
denne) har likaledes vunnit berömmelse som pianist.
A. L.*

Lienltis (af lat. U’en, mjälte), inflammation af
mjälten. Se M j al t s j u k d o m a r.

LienterI (af grek. lé~i’os, glatt, och
efnteron, tarm), med., kallades af antikens
folk en särskild form af diarré, eller
en hastig afföring af osmälta födoämnen.
F. B.*

Lienz [lie;nts], stad i Tyrolen, 673
m. ö. h., nära Kärntens gräns, vid Isels
inflöde i Drava. 5,300 inv. (1905).
J. F. N.

Lier [lir], fr. Lierre, stad i belgiska
prov. Antwerpen, vid floden Nethe. 24,229
inv. (1904). Tillverkning af siden, spetsar,
socker m. m. L. var under medeltiden berömdt
för sin klädestill-vcrkning och var på 1400-
och 1500-talen en rik och blomstrande stad, men
förstördes nästan alldeles vid den s. k. "Liersche
furie" (raseriet i L.) 15 okt. 1595. I L. bodde
Kristian II 1524-30 i ett hus, som ännu står
kvar och ännu kallas Hof van Denemarken. Äfven
andra minnen från den danske konungen finnas.
J. F. N.

Lier, hvars gamla namn är Liðir (plur. af
lið, lid), gård i Vingers socken, Hedemarkens amt
(Norge), på en höjd 6 km. s. om Kongsvinger och
nära svenska gränsen. L. är ett stort, af många
särskildt taxerade delar sammansatt bruk, inalles med
en jordränta af 115,43 mark, hufvudsakligen
skogsegendomar. 1808 hade norrmännen i en väl vald
position vid L. mellan Tarven- och Fusker-sjöarna
anlagt ett retranchement för infanteri och ett
”placement” för ett halft 3 ℔:igt fotbatteri. 18 apr.
1808 stod där en träffning mellan G. M. Arm-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free