Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifförsäkring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Lifförsäkring
1705), Laplace (d. 1827) och Gauss (d. 1855). De
första spåren af dödlighetsstatistik finna vi vid de
större munk- och nunneklostren redan under medeltidens
förra hälft, och under den senare medeltiden fördes
dödslistor vid en del kyrkor. Vid början af 1600-talet
blef det ett rätt allmänt bruk att föra kyrkböcker
i dylikt syfte. I Sverige ålades prästerskapet
1686 att föra födelse- och dödsregister. Vid denna
tid offentliggjordes äfven flera efter kyrkböcker
uppgjorda dödslistor. Ur historisk synpunkt intressant
är en dylik dödslista, som utarbetades af teol. doktor
Kaspcr Neumann i Breslau efter kyrkböckerna i denna
stad 1687-91. Astronomen E. Halley använde dessa
tabeller och konstruerade med ledning af dem den
första dödlighetstabellen jämte en beräkning af
den mänskliga lifslängdcn, en undersökning, som
offentliggjordes i "Philosophi-cal transactions"
1693. Det dröjde emellertid ett hälft årh., innan
värdet af hans arbeten i detta afseende vann
beaktande.
Första försöket att åstadkomma en lifförsäkring i
modern bemärkelse gjordes af teol. doktor William
Assheton (f. 1641, d. 1711) genom bildandet af Mercers
company i London 1698. Detta bolag tillförsäkrade
änkepensioner å 30 pd st. mot en premie på mannen
af 100 pd st. en gång för alla; 1699 bildades ett
liknande bolag: The society of assur;jice for widows
and orphans. Bägge företagen gingo inom några år öfver
styr. Bättre gick det för det 1706 stiftade bolaget
Amicable 1. Perpetual assurance, ehuru ej heller det
till en början var grundadt på några vetenskapliga
och tekniskt riktiga principer, men erfarenheten kom
med åren, och bolaget egde bestånd ända till 1866,
då det uppgick i ett annat bolag. 1721 bildades två
nya dylika företag. Ofvan nämnda bolag voro i början
mycket ofullkomliga och er-bjödo ej en lifförsäkring
i modern mening. I Amicable t. ex. var medlemmarnas
antal begränsadt till 2,000 och inträdesåldcrn
bestämd till 12-45 år. Förutom en inträdesafgift
af 3 pd 15 d. erlades en årsafgift af 5 pd. Någon
bestämd försäkringssumma garanterades ej, utan den
för hvarje år uppkommande vinsten fördelades mellan
samtliga under året förfallande försäkringar.
Först under 1700-talets midt utbildades den
vetenskapliga försäkringsteorien; dödlighetstabeller
började då konstrueras, först i Holland, så i Tyskland
och England. Med ledning af Halleys förut omnämnda
arbeten utarbetade nu James Död-son (d. 1757) den
första premietariffen för lifförsäkring. En omedelbar
följd häraf var bildandet af den första vetenskapligt
grundade lifförsäkringsan-stalten, The equitable
society for assurances ön lifes and survivorships, som
trädde i verksamhet 1762, arbetade med framgång och
efterföljdes snart af flera nya likartade företag. Vid
1800-talets början funnos 8 lifförsäkringsbolag
i England. I Frankrike upprättades det första
lifförsäkringsbolaget 1819. I Tyskland gjordes försök
med bildandet af ett lifför-säkringsföretag redan 1806
i Hamburg, men misslyckades. Först 1827 grundlades
Tysklands två första lifförsäkringsbolag. I öfriga
kulturländer vann lif-försäkringen småningom insteg:
i Österrike 1824, i Italien "1827, i Förenta staterna
1830, i Ryssland 1835, i Danmark 1842, i Schweiz 1860,
i Norge 1861 och i Finland 1874.
I Danmark ha sedan 1870 upprättats 10 större
lifförsäkringsbolag, och lag af 1904 innehåller
närmare bestämmelser rörande dylika bolags inrättning
och verksamhet.
I Norge arbeta f. n. (1911) 9 norska och öfver 40
utländska lifförsäkringsbolag; de sistnämnda trängas
dock ständigt alltmera tillbaka af de inhemska. De
norska bolagens premieinkomst utgjorde 1909 inalles
8,143,468 kr. Sammanlagda försäkringssumman uppgick
1910 till ung. 260 mill. kr. Försäkringarna ha
de senaste åren ökats mycket starkt: de voro 20,3
mill. kr. 1905, 37,s mill. kr. 1910. En ny lag af 29
juli 1911 om försäkringsbolag, innefattande äfven
lifförsäkringsbolagen, betecknar en genomgripande
reform på detta område,
I Sverige kom lifförsäkringen rätt sent att få
fotfäste, ehuru Sverige eger en dödlighetsstatistik,
äldre än något annat lands och sträckande sig
tillbaka ända till 1700-talets midt. Redan 1755
offentliggjorde P. Wargentin en dödlighetstabell,
som till och med fick användning i England. Under
1700-talet bildades en- och annan pensionskassa,
såsom Civilstatens änke- och pupillkassa 1743 och
Allmänna änke- och pupillkassan 1784 (sammanslagning
af två äldre kassor). I början af 1800-talet började
en del engelska lifförsäkringsbolag arbeta här i
landet genom agenter och göra lifförsäkringen känd för
svenskarna. Man började ock småningom umgås med tanken
att inrätta en svensk lifförsäkringsan-stalt. Redan
länge förberedd, frambärs vid riksdagen 1844-45
en motion ang. åtgärders vidtagande att i Sverige
"befordra inrättandet af en ränte-, lif- och
lifränteanstalt". K. M:t tillsatte i anledning
häraf en kommitté, som 1848 aflämnade ett för sin
tid intressant betänkande. Detta förslag innehöll:
1) grundstadgar för en försäkringsanstalt till
beredande af lifräntor och kapital för framtiden:
2) förslag till stadgar för en försäkringsanstalt i
Stockholm jämte nödiga tabeller härför. Man föreslog,
att anstalten skulle bli ömsesidig, försedd till en
början med garanti af staten, som skulle "på Banken
lämna ett kreditiv af 150,000 rdr riksgälds-sedlar på
fem år, med skyldighet för anstalten att, i händelse
kreditivet komme att begagnas, betala 4 proc. ränta
samt att, om anstalten efter de fem årens förlopp vore
något på kreditivet skyldig, inom ytterligare fem år
återbetala detta med J/s om året". Emellertid fick ej
detta kommittéförslag någon annan omedelbar påföljd,
än att K. M:t 11 jan. 1850 fastställde reglemente för
Räntc- och kapitalförsäk-ringsanstalten i Stockholm,
hvilken snart åtföljdes af flera dylika anstalter
i landsorten. Visserligen biföll riksdagen 1853-54
ånyo en af professorn i astronomi N. Selander väckt
motion om upprättande af en lifförsäkringsanstalt,
men regeringen blef nu förekommen, i det ansökan
gjordes hos K. M:t om stadfästelse af bolagsordning
för brand- och IWörsäk-nwr/s-a.-b. Skandia, som
började sin verksamhet 17 nov. 1855. Sedermera, 1866,
bildades lifförsäk-rings-a.-b. Svea i Göteborg,
under 1870-talet 2, under 1880- och 1890-talen 15
lifförsäkringsbolag, af hvilka tre uppgått i andra
bolag, och under 1900-talet ha hittills 5 nya bolag
bildats, hvarigenom f. n. (1911) antalet svenska
lifförsäkringsbolag är 21. De äro, med angifvande af
försäkringssummans och premiernas belopp 31 dec. 1910,
följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
