- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
447-448

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifräddning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

447

Lifräddningsväsende

448

Gräsgård, på sydöstra kusten af Öland, Faludden,
på Gottlands sydöstra kust, samt Skärsände, på norra
kusten af Fårön^ vid Gottland. Endast raketapparat
finnes vid Ängelholm, Arildsläge, mellan Ängelholm
och Kullen, Ystad samt B r a n t e v i k, nära
Simrishamn. Af ofvannämnda stationer tillhöra
Båtfjorden, Galtabäck, Stafsinge, Särdal och Hoburg
Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutna,
som dessutom f. n. (1911) planlägger anordnandet af
ytterligare två stationer, den ena vid Fågelsundet,
strax s. om Björns fyr i öregrundsgrepen, den andra
vid Grönhögen, på västkusten af södra Öland, hvilka
skola förses med motorlifbåtar. De öfriga här ofvan
nämnda lifräddningsstationerna egas och underhållas
af svenska staten samt stå under Lotsstyrel-sens
förvaltning. Se vidare Lifräddningsväsende.
u- G.

Lifräddningsväsende, hvad som hör till en stats
eller enskilda sällskaps organiserade anstalter för
räddande af skeppsbrutna. Första tanken på inrättande
af lifräddningsanstalter lär ha uppstått i England
efter skeppet "Adventures" undergång i sept. 1789 vid
Shields, efter hvilken olyckshändelse ett onskildt
sällskap bildades i ändamål att genom gåf-vor och
på annat sätt uppmuntra kustbefolkningen vid Tyne
att vid inträffande strandningar söka rädda do
skeppsbrutne. Snart bildades visserligen flera
dylika föreningar, men någon fullt målmedveten,
organiserad och med kraft ledd verksamhet fanns
emellertid ej, vare sig i England eller i andra
länder, då sir William Hillary 1823 utfärdade ett
upprop till allmänheten att sammansluta sig för
att kunna åstadkomma kraftiga åtgärder i syfte att
komma de skeppsbrutne till undsättning. Tillsammans
med parlamentsledamoten för London Thomas "Wilson
utfärdade han därjämte kallelse till ett sammanträde
om ifrågavarande angelägenhet i London 12 febr. 1824,
då sällskapet The royal national institution
for the preserration of life from ship-wreck
bildades. Samtidigt därmed uppstodo flera enskilda
sällskap med enahanda syfta såväl i Frankrike som
i Nederländerna. Emellertid aftynade samtliga dessa
sällskaps verksamhet inom kort. Först på 1850-talet
framkallade berättelserna om nya sjöolyckor en
reorganisation af de äldre föreningarna och bildandet
af nya sådana, hvarjämte vederbörande regeringar och
myndigheter fleistädes togo hand om saken, så att
efter denna tid lifräddnings-väsendet varit stadt i
ständig utveckling.

I England fanns redan före 1850 den
s. k. Ship-irrecked fishermen and mariners society,
som 1853 öfverlämnade all sin lifräddningsmateriel
till det af Hillary bildade sällskapet, hvilket
samtidigt antog namnet The royal national life-boat
institution. Detta sällskap har alltmera utvecklats
och erhöll 1854-69 kraftigt understöd af Board of
trade (handelsministeriet), som under ofvannämnda
tid betalade alla aflöningar till det erforderliga
manskapet. 1869 hade emellertid sällskapets tillgångar
vuxit så starkt, att det ej längre var i behof af
offentligt understöd. F. n. utgör sällskapets kontanta
kapitaltillgång omkr. l mill. pd st. 1909 funnos i
Storbritannien 272 lifbåtar för segel och rodd, 4
lifbåtar med fotogenmotorer, 4 lifbåtar med ångmaskin
samt öfver 300 raketstationer, samtliga tillhörande
sällskapet. Förutom dessa finnas 17 lifbåtstationer,
tillhöriga

Board of trade eller lokala föreningar. Dessutom
finnes i de engelska kolonierna ett hundratal
lif-räddningsstationer. Sällskapets årliga
omkostnader stiga till omkr. 100,000 pd st. 1824-1908
räddades genom hjälp från sällskapets stationer
47,983 människolif. - I Holland bildades 1824 tre
enskilda lif räddningssällskap med säte i Amsterdam,
Rotterdam och~ Haarlingen. Det förnämsta af dessa,
Nord- en Zuid-Hollandsche redding-maatschappij,
underhåller från landets norra gräns till strax s. om
Scheveningen 28 lifräddningsstationer för en årlig
kostnad af omkr. 40,000 gulden. Till och med 1906
hade sällskapets stationer räddat 4,186 personer
ur sjönöd. Ett annat sällskap, Zuid Hollandsche
maat-schappij tot redding van shipbreukelingen,
har sin verksamhet förlagd till södra delen af
kusten. - I Belgien är lif räddningsväsendet en
statsinstitution. På en kuststräcka af blott omkr. 65
km. finnas ej mindre än 11 lifräddningsstationer,
samtliga försedda med lifbåtar. - I Frankrike
tager staten ingen eller ringa befattning med
räddningen af skeppsbrutna. Icke desto mindre
torde lifräddnings-väsendet utefter de långa
och farliga kusterna få anses vara mycket högt
utveckladt. Enskilda lif-räddningssällskap finnas
nämligen i stort antal. De förnämsta af dem äro La
société centrale de sauve-tage des naufragés och La
société åes hospitaliers tanreteiirs bretons, hvars
höge beskyddare konung Oskar II blef 27 sept. 1877. I
öfrigt finnas lif räddningssällskap i Marseille,
Bordeaux, Havre m. fi. platser. Dessa organisationer
ha sedan 1879 till gemensamt centralorgan den då
bildade Federation des snciétés de sauvetage. Inalles
ega dessa sällskap 700-800 lifräddningsstationer,
försedda dels med raketapparater, dels med
omkr. 120 lifräddnings-båtar förutom en ångare
af 374 tons dräktighct, stationerad i Royan. - I
Spanien är lifräddnings-väsendet organiscradt af ett
enskildt sällskap, som förfogar öfver 62 stationer
med 35 lifbåtar. - I Portugal står sällskapet
för skeppsbrutnas räddning under regeringens
kontroll. Det eger f. n. inemot 30 stationer, ett
antal, som under den närmaste framtiden skall ökas
till 34. I Oporto finnes dessutom sedan 1898 ett
lokalt sällskap för räddning af skeppsbrutna. - I
Italien är det för skeppsbrutnas räddning verksamma
sällskapet af mindre omfattning, men förfogar
dock öfver 9 räddningsstationer, af hvilka 6 äro
försedda med lifbåt och 3 med raketapparater. -
I Grekland synes ännu 1911 icke finnas något som
helst lifräddningssällskap eller annan institution
för räddning af skeppsbrutna. - I Turkiet finnes ej
heller något nationellt lifräddningssällskap. Däremot
har af de främmande makternas konsuler organiserats
det s. k. internationella lif-räddningssällskapet,
hvilket redan hunnit upprätta inemot 20 stationer
utefter de turkiska kusterna. - I Tyskland bildades på
1850-talet åtskilliga mindre föreningar till räddande
af skeppsbrutna, hvarjämte preussiska regeringen
lät upprätta några lifräddningsstationer vid landets
kuster. 1865 sammanfördes dessa enskilda föreningar
till ett hela tyska folket omfattande Gesellschaft
zur rettung schiff-briichiger, som 1908 underhöll
128 räddningsstationer, hvaraf 80 vid Östersjön och
48 vid Nordsjön; 60 af dessa voro försedda med både
lifbåt och raketapparat, 51 med endast lifbåt och
17 med endast raketapparat. De årliga omkostnaderna
belöpa sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free