- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
457-458

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifräddningsväsende ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

457

Lifstids straffarbete-Lifsträdet

458

gare arter af frihetsstraff, såsom straffarbets- eller
tukthusstraff o. d.). Ett sådant fängelsestraff
förekommer emellertid numera vanligen icke
i strafflagarna, i det att fängelsestraffet
högst ådömes för vissa år (vanligen 2–5 år).
^- S-g.

Lifstids straffarbete, jur. I: de flesta nutida
strafflagstiftningar förekommer ett inspärrande på
lifstid som högsta straffgrad inom den svåraste
arten af frihetsstraff (se d. o.). I de länder,
där dödsstraffet är afskaffadt, har detta straff
äfven öfvertagit dödsstraffets funktioner. Där så
ej skett, plägar oftast frigifning ega rum efter en
längre tids inspärrning antingen i form af villkorlig
frigifning eller, såsom i Sverige, i kraft af en
särskild benådningsakt. Hos oss plägar en fånge,
som ådömts lifstids straffarbete för egendomsbrott,
i regel efter 10 år benådas från vidare straff på
villkor, att han icke sedermera begår brott, "som
störer allmänna säkerheten". I andra fall dröjer det
längre. Har någon för brott blifvit dömd till döden,
men i benådningsväg fått detta straff nedsatt till
straffarbete på lifstid, beviljas benådning först
efter 20 å 30 års strafftid. N. S-g.

Lifstids städja. Se Legoaftal.

Lifstidsstädseln 1. L i f s t i d s t a g a n. Se F
ö r-s t a tågan.

Lifsträ, Lignum vitce. Se M e t r o s i d e r o s.

Lifsträdet. 1. Bot. Se T h u j a.

2. Fysiol. SeArborvitse.

3. Myt. Lifvet, dess uppkomst och utveckling,
symboliseras helt naturligt af det växande
trädet, som i motsats mot djuren har betydlig
lifslängd. Däraf uppkommer dyrkan af trädet som
omhölje för ett gudomligt väsen (se Träd kul t).
Där förhållandet ansågs vara sådant, är det ej
underligt, om ett träd blir personifikationen af all
lifskraft i världen och tankes ha förmåga att förläna
lif. Så upp-kommo myterna om lifsträdet,
hvilkas utveckling kan följas såväl i de heliga
österländska fornskrif-terna som i medeltidens
sagor, sägner och legender. I dem alla får den, som
kommer i besittning af lifs-trädets frukt eller saft,
förmågan att bevara eller återkalla lif. Enligt en
sen berättelse doppar Isis en kvist af det egyptiska
lifsträdet (Persea) i lif-vets vatten (se nedan)
och bestänker därmed de af-lidne. På babyloniska
sigillcylindrar och assyriska väggreliefer förekommer
iifsträdet i form af en mer eller mindre stiliserad
palm (stundom en ceder), vaktad af genier. IJit hör
den s. k. syndafallscylindern

Fig. 1. Lifsträdet å den babyloniska s. k.
syndafallscylindern.

(fig. 1) i British museum med en figur på hvardera
sidan om trädet (troligen två genier) och en orm
bakom den ena. På kilskriftstaflor omtalas trädet Eas,
som växer i Eridu (se d. o.). Il Mos. 2 och 3 om-

talas "lifvets träd", hvilket enligt kap. 3^v. 22
skulle skänka den, som äter däraf, evigt lif. Äfven i
Ordspråksboken samt i flera af de gammaltestamentliga
apokryfiska och "pseudepigrafiska" skrifterna
omnämnes detta träd, likaså senare i Johannes’
uppenbarelse. Genom kyrkofäderna intränger sedan denna
föreställning i den romanska och germanska diktningen
och konsten. Hos forninderna få gudarna evig ungdom
genom att förtära frukterna

Fig. 2. Lifsträdet å ett broderadt sidostycke
af ett indiskt tält, kaschmirarbete.

af trädet Kalpavriksha (jfr fig. 2). Fikonträdet
Ilpa förlänar ungdom genom blotta åsynen, och
Somaör-tens entusiasmerande saft, som högstämdt
prisas i Vedahymnerna, gör människans dödliga ande
till ett med den gudomliga. I Zarathustras lära
är den hvifce Horn (språkligt detsamma som Soma)
ett träd, som, bevakadt af Ferverdin mot Ahrimans
angrepp, ger de lefvande odödlighet och de döde
lif; på bildliga framställningar är dock Horn en
vinrankan liknande ört med knoppar och om jasminens
påminnande blad. Huruvida arabernas och islams
föreställningar om lifsträdet, Sidra eller Tuba, har
något sammanhang med de öfrige semiternas sägner, må
lämnas därhän. Trädet står i sjunde himmeln, midt i
paradiset till höger om Allahs tron. Sidras jordiska
motsvarighet är det träd, som botanisterna kalla
Ziziphus jujuba, hvars frukter användas vid flera af
muhammedanernas religiösa ceremonier. Ej heller torde
det kunna afgöras, huruvida de grekiska sägnerna
om hesperidernas frukter eller de nord-germanska
om Idunas äpplen ega sammanhang med de österländska
myterna. Då Kristi. kors kallades arbor vitce (lat.,
"lifsträdet"), måste sägnen finna en öfvergång mellan
de hedniska och kristna idékretsarna. Så tillkom
berättelsen, att det heliga trädet vid Samosata i
Syrien, som hedrades af de kristne, hade något med
korset att göra, så den ännu viktigare legenden,
som härstammar från en grekisk mccleltidsskrift
"Moses uppenbarelse". Set hade enligt denna sägen,
när hans fader Adam efter en lefnad af 930 år kände
sitt slut nalkas, be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free