- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
467-468

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

467

Ligist-Ligning

468

kostighet mot prästkandidater och sina sträfvanden för
att anskaffa nya kyrkor, hvarvid han själf skänkte
betydande penningbelopp - under en tid icke mindre
än 500 pd st. årligen. Bland hans vetenskapliga
arbeten, som förråda en betydande lärdom både
i den klassiska och den teologiska litteraturen,
förtjäna särskildt att nämnas hans kommentarer till
Galaterbrefvet (1865, flera uppl.), Filipperbrefvet
(1868), Kolosserbrefvet och bref vet till Filcmon
(1875). Näst de nytestamentliga skrifterna utgjorde
de s. k. apostoliske fäderna L:s älsklingsstudium, och
hans hithörande verk räknas till de monumentala. Hans
arbete öfver Clemens Komanus utkom 1869 och andra
delen af de apostoliske fäderna (Ignatius och
Polykarpus, 2 bd) 1885 (2:a uppl. i 3 bd 1889).
E- S-e.

Ligi;st (af liga, se d. o.), medlem af en politisk
liga; ligapoike, inedlem af något band utaf unga
våldsverkare, som göra gatorna osäkra. - L i-g i’s
t i s k, som tillhör eller kännetecknar en liga.

Ligne [linj], gammal belgisk släkt, innehar sedan 1545
riksgreflig och sedan 1601 furstlig värdighet samt
residerar på slottet Beloeil invid Möns. Namnet härrör
från dess medeltida stamgods invid nuv. byn Ligne nära
Tournai. - 1. Karl Joseph, furste af L., österrikisk
militär, f. 1735 i Bruxclles, d. 13 dec. 1814 i Wien,
tillhörde från 1752 österrikiska armén, utmärkte sig
flera gånger under Sjuåriga kriget för öfverdådig
djärfhet samt blef 1771 fältmarskalklöjtnant. På
sina resor i Europa knöt han förbindelser med tidens
mest framstående personligheter och gjorde sig
känd som en mycket spirituell sällskapsman. Under
bajerska tronföljdskriget (1778) förde han en kår
i Mäh-ren och Böhmen. 1786 kallades L. till Wien
för att som utomordentligt sändebud till Eyssland
underrätta Katarina II om kejsar Josefs beslut
att resa till Krim. Han kom vid detta tillfälle i
stor gunst hos den ryska kejsarinnan, likasom han
senare, som sändebud vid ryska arméns högkvarter
(1787-89), vann stort inflytande hos Potemkin. Under
österrikarnas fälttåg mot Turkiet 1789 var han
framgångsrikt verksam vid Belgrads belägring. Då
fransmännen 1794 ockuperade Belgien, miste L. sina
besittningar där, och när dessas sekvestration
senare upphäfdes (1803), af stod han sina anspråk
åt sonen Ludvig (f. 1766, d. 1813). 1808 utnämndes
han till österrikisk fältmarskalk, men fick intet
kommando som sådan. Han gjorde flitigt bruk af pennan
och utgaf bl. a. en samling af sina skrifter under
titel Mé-langes militaires, Utteraires etc. (34 bd,
1795- 1811). En ny uppl. af hans skrifter utgafs
af A. Lacroix (4 bd, 1859). Jfr biogr, af Thiirheim
(1877) och Du Bled (1890). - 2. Eugene, 9:e furste
af L., den föregåendes sonson, f. 1804, d. 1R80,
var vid Belgiens skilsmässa från Holland (1831)
af ett parti påtänkt till konung, men undandrog sig
kandidaturen. 1842-48 var han belgiskt

sändebud i Frankrike, 1848-49 vid de italienska
hofven; 1852-79 var L. medlem af belgiska senaten. -
Ättens nuv. hufvudman är hans sonson, Louis,
10:e furste af L., f. 1854 i Paris, direktör
för den belgiska afdelningen af Koda korset.
1-2. (V. S-g.)

Ligne de bataille [linj de bata’j], sjöv. Se
Eskaderordning.

Lignell, Anders, präst, författare, f. 11 febr. 1787
i Edsleskogs socken i Dalsland, d. 13 apr. 1863,
student i Lund 1807, präst 1809, vardt 1824 kyrkoherde
i Kila, Tveta och Svanskog, Karlstads stift, och prost
öfver Gillbergs kontrakt 1826. Han var riksdagsman
1834, då han väckte motion om en förbättrad
nationalrepresentation, och 1844. Sistnämnda år var
han äfven bankrevisor. L. blef teol. doktor 1860. -
Bland L:s många skrifter må nämnas 3:e häftet af
Bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnes historia
ur pr esteståndets archiv (1835) och Beskrifning
öfver grefskapet Dal (2 bd, 1851-52; prisbelönt af
Vitt. hist. o. ant. akad.).

Lignln (af lat. Wgnum, ved), L i g n ö n 1. Vedämne,
kem., är ett oxiderivat af cellulosa med dels fria,
dels etcrifierade hydroxylgrupper. Lignin förekommer
i bast- och vedcellernas väggar, möjligen i en
eterartad förbindelse med cellulosan. Härför talar
det förhållandet, att förvedade celler ej direkt ge
cellulosareaktionerna med jod eller andra rcagenser,
medan å andra sidan ett mycket ofullständigt
aflägsnande af de inlagrade (inkrusterade) vedämnena
är tillräckligt, för att profven på cellulosa skola
utfalla positivt. Juteligninets sammansättning anges
vara C17 H1B 07 (OCH3)2; det förmår upptaga klor och
öfvergår därvid till föreningar, som erhållits äfven
af pyrogallol och klor, och således torde lignin ega
samband med de i växterna mycket spridda garfämnena.
H. E.

Ligning, i Norge (och Danmark) det tillvägagångssätt,
enligt hvilket de direkta skatterna fördelas på de
skattskyldige. Ligning innebär både fastställandet
af de regler, enligt hvilka den i skattelagarna
stadgade beskattningen skall ske, och beräkningen
af hvarje enskild skattdragares andel i det
totala skattebeloppet, i mån af storleken af hans
"ilignede", d. v. s. hans taxerade inkomst och
förmögenhet. Beträffande Norge finns redan i Magnus
Lagabötes stadslag 1276 (III: 6 och VI: 3) antydan om,
att fördelningen af offentliga bördor eller afgifter
företogs af därtill särskildt bemyndigade män; detta
är grundvalen för den gemensamt för Danmark och Norge
genom Kristian IV:s förordning ang. stads-styrelsen 7
apr. 1619 upprättade "taxerborger"-institutionen. Den
sistnämnda kallades senare i Norge och Danmark
ligningskommission, hvilket namn i Norge efter
skattelagarna för stad och land af 18 aug. 1911
utbyttes mot ligningsnaevnd ("taxeringsnämnd"). Denna
nämnd består af så många stadsfullmäktige och
medlemmar af kommunalstyrelsen på landet, som dessa
korporationer bestämma (skattel. 1911, kap. 5), utses
inom eller utom deras krets och fungerar regelbundet
i 3 år (hvart år utträder Vs). För behandling af den
genom den nya norska lagen införda själfdeklarationen
skall dessutom i hvarje skattedistrikt upprättas
ett l i g-ningsraad med 3 ledamöter, som väljas
af stadsfullmäktige eller kommunalstyrelsen.
K. V. H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free