- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
469-470

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

469

Ligningskommission-Ligue du bien public

470

Ligningskommission. Se L i g n in g.

Ligningsnaevnd. Se L i g n i n g.

Ligningsraad [-råd]. Se Ligning.

Lignit (af lat. lifgnum, ved). Se Brunkol.

Lignocellulosa (af lat. Wgnum, ved), kem. Se
Cellulosa, sp. 1404.

Lignografi (af lat. li’gnum, ved;, ett förfarande
för framställning af färgtryck på tunna träplattor.

Lignön, kem. Se L i g n in.

Lignös (af lat. Wgnum, ved), bot. Se Vedväxter.

Lignosulfit, med., ett slags "lut" från
cellulosafabriker, innehållande svafvelsyrlighet
jämte terpe-ner och tjärbeståndsdelar samt luktande
af sådana. Enligt uppgift skola arbetare i dylika
fabriker mera sällan visa åkommor i luftvägarna,
hvilket man till-skrifvit en gynnsam verkan af
lutångorna, ej minst af svafvelsyrligheten, som,
i stark utspädning spridda i inandningsluften,
skulle verka antiseptiskt. På grund häraf har
luten användts till inandning vid lungsjukdomar,
särskildt lungsot, luftrörskatarrer med stark
afsöndring o. d., enligt uppgift ibland med
fördelaktigt resultat. Inandningen har skett med
hjälp af särskilda apparater - "terpentin-pipor"
1. vätskepulverisatörer", äfven i enkom inrättade
inhalatorier. Allmännare erkännande har metoden ej
tillvunnit sig. Innan dylik kur försökes, bör läkare
tillfrågas. C. G. S.

Lirgnum, lat., ved. 1. Skog sv. Se Trä. -
2. Farm. med., ved, som användes som läkemedel. Förr
ha många vedsorter användts i sådant syfte, t. ex. det
mildt adstringerande Lignum Campechiä-num (se H se
m a t o x y l o n), L. Guajaci 1. L. sanc-lum (se
Guajacum, Guajakved och G u a-jakharts), L. Juni’pen,
ved, särskildt rotved, nied bark af en (se En v e
d), använd som urindrif-vande medel, L. (1. radix)
Sassafras, ved, mest rotved, af sassafras (se
d. o.), det strykninhaltiga L. colubrmum, ormved,
af Slrychnos colubrina L., L. vilce 1. "lifsträ"
(se M e t r o s i d e r o s) o. s. v. Jfr Decoctum
l i gno rum. Numera finnas i Sv. farmakopén blott
2 vedsorter, L. Quafssice (se K v a s s i a) och
L. Safnlali ru’brum (se P t e r o-carpus). Diverse
vedsorter ha förr ofta nyttjats till beredning af
teer (infusioner) eller dekokter, som ansågos verka
"blodrenande" eller anti-dyskratiskt (se Dyskrasi).
2. C. G. S.

Ligny [linji], 1. (L. en Barrois) Stad i franska
dep. Meuse, vid Ornain och Rhen-Marne-kanalen. 5,391
inv. (1901). - 2. By i belgiska prov. Namur, 5
km. n. n. ö. om Fleurus, har gif-vit namn åt det
blodiga slaget 16 juni 1815. 15 juni ryckte Napoleon
I vid Charleroi öfver gränsen och vände sig med
sina hufvudkrafter mot de mellan Fleurus och Liége i
kvarter förlagde preussarna, under det marskalk Ney
med en mindre styrka gick raka vägen mot Bruxelles för
att hindra engelsk-ncderländska arméns samling. 16
fick Blucher tillsamman tre af sina fyra kårer,
med hvilka han tog ställning vid L., med Lignybäcken
framför vänstra flygeln. Kl. 2 e. m. gick Napoleon
till anfall mot preussarnas högra flygel, under det
han endast sysselsatte den vänstra. Sedan preussarna
förbrukat sina bästa krafter i småstridcr, föll han
med samlad makt öfver deras midt vid L. och tillfogade
dem ett fullständigt nederlag. Hans afsikt att skilja
preussarna från engelsmännen misslyckades dock genom

Bliichers omkastning af
förbindelselinje och återtåg mot Wavre.
2. C. O. N.

Ligorio [-gåriå], Pirro, italiensk arkitekt från
Neapel, d. 1583 i Ferrara, kom tidigt till Rom,
där han följde Bramantes riktning och 1555-59 i
vati-kanska trädgården för påfven Paul IV:s räkning
utförde Villa Pia, ett enkelt, men ståtligt anlagdt
och rikt dekoreradt trädgårdshus med förhallar,
paviljong, springbrunnar och torn, ett af af de
sirligaste exempel på, huru renässansen uppfattade
antikens villaarkitektur. Ett verk af L. är äfven
Villa d’Este vid Tivoli, berömd för sin storstilade
trädgård. 1568 slog han sig ned i Ferrara. Som
arkeolog har han förvärfvat sig dåligt rykte för
oärlighet.

Ligroin, detsamma som gasolja (se d. o.).

Ligthart [licht-], Jan, holländsk skolman och
pedagogisk författare^ f. 1859 i Amsterdam, aflade
1877 folkskollärarexamen (s. k. klasslärarexamen)
och fick kort därefter anställning vid folkskola
i Amsterdam; efter öfverlärarexamen 1885 blef han
s. å. öfver-lärare i folkskolan vid Tullinghstraat
i Haag, hvilken plats han fortfarande bekläder. Hans
öfverord nade ha tillåtit honom med stor frihet ordna
undervisningen vid denna skola. Under samarbete
med en lärarkår, som han förstått att besjäla med
sina idéer, har L. gjort sin skola mycket olik en
vanlig sådan, mera närmad hemmet och arbctslifvet
och framför allt ordnad efter den bärande idé, som
L. kallar "koncentration". Enligt denna uppdelas
undervisning ej så, som i de flesta andra skolor,
i en mångfald de olika vetenskaperna motsvarande,
skilda ämnen med hvart och ett sina särskilda
lektionstimmar, utan läroplanen grupperar efter
sådana stora ämnesområden som naturen och arbetet
på åkern, i skogen o. s. v., hvilka belysas från
många olika vetenskapers synpunkter, liksom ock
från det hvardagliga lifvets. Under samma timme kan
sålunda undervisningen vara språklig och historisk,
geografisk och teknisk o. s. v. F. ö. söker L. som
andra nutida reformpedagoger minska minnesläsningen
och öka barnens själf verksamhet, i hvilken riktning
L. utbildat metoder, som med stor framgång användas af
honom själf och hans medlärare. Hans skola har därför
utöfvat stort inflytande på undervisningen i Holland,
liksom den besökes och studeras af lärare från alla
länder. L. besökte Sverige 1910 och höll då mycket
uppmärksammade pedagogiska föredrag i Stockholm,
Göteborg och några andra svenska städer. L. utöfvar
ock liflig pedagogisk författarverksamhet. Tillsammans
med fackmän på olika områden har han utgifvit läse-och
läroböcker för de olika skolåren samt en samling
väggplanscher till skolundervisningens tjänst. Två
stora samlingar pedagogiska uppsatser har L. utgifvit
under titeln Över opvoeding (l:a saml., 2:a
uppl. 1909, 2:a saml. s. å.). Många af hans uppsatser
äro utgifna i svensk öfv.: "Öm uppfostran" (1910),
"Frihet och disciplin i uppfostran" (s. å.) samt
"Hemuppfostran" (1911), hvarjämte ett arbete,
vid hvilket L. haft H. Scheepstra till medarbetare,
utkommit i svensk bearbetning under titeln "På landet"
(i "Skrifter utg. från Göteborgs högre samskola",
1910). S-e.

Ligue des patriotes, La [lig dä patriå’t]. Se
Dérouléde.

Ligue du bien public [lig dy biä’ pybli’k], fr,
Se L i ga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free