Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ligula ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Lihultstyp-Liikala
474
med 2 utskjutande ståndare, frukten är ett en-eller
tvårummigt bär. L. vulgäre L. (se fig.), den vanliga,
i våra trädgårdar ofta till häckar planterade
ligustern, är en mindre hög buske med motsatta, enkla,
glänsande blad och fränt luktande,’ hvita
r - ~ . "r .
Ligustrum vulgäre, l gren i blomning, 2 blomma,
3 gren med mogna bär.
blommor i täta spiror i grenarnas toppar;
bären äro svarta. Den förekommer vild å
öar vid bohuslänska kusten samt är på
några ställen inuti landet förvildad.
O. T. S. (G. L-m.)
Lihultstyp, arkeol. Se H ä s t e f j o r d s t y
p. Li-hung-tschang, kinesisk statsman och krigare,
f. 16 febr. 1823 i Hofei i prov, Ngan-hwéi, d. 6
nov. 1901, gjorde sig bemärkt under tai-pingupp-roret
(se Kina, sp. 65-66), då han i spetsen för ett
litet krigaruppbåd fördref de upproriske från sin
födelseprovins samt sedan erhöll ett högt befäl och
samverkade med Gordons armé i dess segerrika strider
1863-64. L. hade 1861 utnämnts till provinsdomare i
prov. Tsche-kiang och blef 1864 guvernör öfver den
från de upproriske återeröfrade prov. Kiang-su. Han
undertryckte 1866-70 ett nytt uppror af hienfei ("de
nordlige rebellerna"). 1870 blef han vicekonung öfver
prov. Pet-schi-li, där han energiskt undertryckte
alla försök att åstadkomma främlingsfientliga
folktumult. L. blef snart äfven superintendent öfver
handeln i Tien-tsin, Tschi-fu och Nju-tsch\vang och
var sedan till sin död den faktiske ledaren af Kinas
utrikespolitik. Efter kejsar Ki-tsiangs död (1875)
var L. ledaren för den statskupp, hvarigenom den
späde Kuang-su uppsattes på tronen under de båda
änkekejsarinnornas förmynder-skap. Han fick 1883
befälet öfver trupperna i de till Tonkin gränsande
provinserna, ledde de under-
handlingar med Frankrike, som föregingo utbrottet
af kriget mdd Frankrike (1884), och var äfven
Kinas främste underhandlare vid freden i Tien-tsin
(1885). öfvertygad genom motgångarna under kriget och
den raskt fortgående moderniseringen af det japanska
samhället om nödvändigheten för Kina att tillegna sig
de moderna europeiska uppfinningarna, särskildt på
försvars- och kommunikationsväsendets områden, skapade
L. i norra Kina en modernt beväpnad och exercerad armé
och en krigsflotta, befäste Port Arthur, Taku-forten
och andra strategiskt viktiga punkter vid kusten
samt ifrade för vägsystemcts förbättring. Med Japan
sökte han undvika konflikter, men kunde ej förhindra
utbrottet af 1894 -95 års kinesisk-japanska krig om
de båda rikenas inflytande i Korea. Olyckorna under
kriget skyllde man på honom och hans förbindelser
med "västerns barbarer", och han föll 1894 i onåd,
men återkallades redan i febr. 1895 och sändes som
fredsunderhandlare till Japan. I mars s. å. sårades
han genom ett pistolattentat af en fanatisk japan,
men kunde dock slutföra underhandlingarna till freden
i Shimonoseki (17 april s. å.), hvarjämte han i Peking
(nov.) af slöt det fördrag, hvarigenom Japan, efter
påtryckning af europeiska makter, förband sig att
mot ökad krigsskadeersättning återlämna den af Kina i
Shimonoseki afträdda Liao-tung-halfön. L. utnämndes i
aug. 1895 till Kinas kansler, representerade sitt land
vid Nikolaus II:s kröning i Moskva 1896 samt besökte
därefter Berlin, Haag, London och Förenta staterna,
öfverallt mottagen med stora hedersbetygelser. Hans
inflytande vid hofvet förblef oberördt af 1898 års
palatsrevolution, som gaf hela regeringsmakten åt
L:s gamla beskyddarinna, änkekejsarinnan Tse-hsi,
men 1900 aflägsnades han, hälft i onåd, till Kanton
som vicekonung. "Boxaruppro-ret" (se Kina, sp. 70-72)
nödgade emellertid änkekejsarinnan att återkalla
sin bepröfvade rådgif-vare, och tillkomsten af
fredsprotokollet med de intervenerande makterna (7
sept. 1901) var från kinesisk sida väsentligen frukten
af hans ansträngningar. En jättestaty i brons (gjuten
hos Lenz i Miin-chcn) af L. restes 1906 i det öfver
honom byggda minnestcmplet nära Shanghai. - L. har
stundom på grund af sin diplomatiska skicklighet och
sin energiska statskonst kallats "Kinas Bismarck". Han
var till en viss grad reformvänlig och kände bättre än
den äldre generationen i öfrigt af sina landsmän den
europeiska civilisationen, för hvars materiella sidor
erfarenheten hade lärt honom respekt. Personligen
var L. ganska hänsynslös, vid ett tillfälle under
tai-ping-upproret höll ett skamligt löftesbrott
mot några tillfångatagna upprorslcdare på att kosta
honom lifvet för den uppbragte Gordons hand, och i de
trolösa sidorna af änkekeisarinnan Tse-hsis politik
var han nog ej alldeles utan delaktighet. För Kinas
utveckling har L:s verksamhet emellertid varit af
oerhörd och, i stort sedt, välgörande betydelse. Jfr
under Kina, sp. 73-74, anförd litt. och Little, "Li
Hung-Chang" (1903). V. S-g.
Liikala [lik-], by i Finland 6 km. ö. om Anjala vid
ett litet från Sippolasjön kommande vattendrag. 3 juli
1789 anföllo svenskarna under Gustaf III:s eget befäl
ryssarnas förskansade ställning vid L. och undandrefvo
dem efter ett par timmars strid, men återställandet
af den af ryssarna delvis uppbrutna brcm öfver ån
hindrade förföljandet. Sven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
