- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
503-504

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liljefors ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

503

Liljegren-Liljeholmen

501

och vid Roskildcfrcdens 50-årsjubilcum (Bohuslän,
1908), musik till Hörmans skådespel "Fritjof och
Ingeborg", 2 solosånger med orkester (Jungfru Maria
och Vi ses igen), flera häften sångromanser (hvari
bl. a. må framhållas Säf, säf, susa, Flickan kom ifrån
sin älsklings möte, Ormvisa), några häften barnsånger
och ungdomssånger, manskvartetter (däribland Sång
till glädjen) m. m. 1. G-g N. 2. E. F-t. Liljegren,
Johan Gustaf, fornforskare och historiker, f. 25
apr. 1789 (enl. en annan uppgift 27 febr. 1791)
i Småland af bondeföräldrar, d. 2 juni 1837 i
Stockholm, studerade i Lund och blef 1815 docent i
fäderneslandets antikviteter, för hvilka hans intresse
blifvit väckt genom profcssoren i historia vid samma
universitet N. H. Sjöborg. Af honom rekommenderad
hos excellensen grefvc L. v. Engc-ström, kom han
snart til). Stockholm och fick anställning bl. a. vid
k. biblioteket, 1823 utnämndes han till aktuarie i
Riksarkivet och blef 1824 därjämte bibliotekarie
vid Engcström-ska biblioteket, efterträdde 1826
(fullmakten utfärdades först 5 juli 1827) Rutström som
riksantikvarie, garde des médaillcs och sekreterare i
Vitt. hist. o. ant. akad., blef 1829 efter 0. Sundel
t. f. sekreterare i Riksarkivet och med titeln
riksarkivarie 1835 arkivets ord. chef. Under
tiden hade han erhållit först professors och
sedermera kansliråds titel. L. anslogs lifligt af
de fosterländska sträfvanden i vetenskap (icke minst
forn-forskningen och historien) och litteratur, som
utmärkte tiden närmast efter 1809 års revolution. Han
var medlem af Götiska förbundet (där han bar
namnet Ingemund den gamle), utgaf 1818-21, till
en början i förening med K. G. Brunius, Nordiska
fornlemningar samt 1818 och 1819 Skandinaviska
fornålderns hjältesagor och blef sedan i egenskap
af riksantikvarie vårdare af statens historiska
samlingar. Det lyckades honom dock ej att bringa
dessa i någon systematisk ordning, väsentligen föröka
dem eller skaffa dem någon bättre lokal. Ett viktigt
hinder härför får väl sökas i de arbeten och uppdrag
af olika slag, som i hufvudstaden upptogo hans tid
och af hvilka ett blef af verklig betydelse. Det
lyckades nämligen L. att bringa till stånd ett för vår
historia synnerligen viktigt företag, som redan under
århundraden varit påtänkt, nämligen utgif-vandet af
ett svenskt diplomatarium. Den plan, som L. tills,
med några för saken intresserade personer uppgjorde
för detta verk, har sedan blifvit följd i flera af
sina hufvuddrag. Han synes dock knappast ha tagit i
betraktande nödvändigheten att i utländska arkiv söka
efter bidrag och började ut-gifningen, innan ännu
alla förarbeten voro fullständigt undangjorda. Själf
utgaf han, i början med understöd af en enskild
person, godsegaren A. Se-ton, sedermera med bidrag af
staten, 2 bd (Svenskt diplomatarium, 1829-37), vid
det andra dock väsentligen biträdd af sin blifvande
efterträdare både

som riksantikvarie och urkundsutgifvare,
B. E. Hildcbrand. Det andra bandet åtföljdes af ett
kalen-darium, äfvensom af ett supplement innehållande
nordens Runurkunder (separataftryck 1833), hvilka L.,
icke nog begränsande sin uppgift, ansåg böra utgöra
en nödvändig inledning till diplomatariet. Urspr,
var det L:s afsikt att låta diplomatariet åtföljas
af såväl faksimilen som sigillafbildningar, men af
ekonomiska skäl kom saken ej till utförande. Sex blad
faksimilen åtfölja emellertid de två första banden;
först långt senare kom planen att utge svenska sigill
från medeltiden till utförande. L:s varma intresse
för denna urkundspublikation skall alltid vinna
erkännande. Däremot saknade han den kritiska skärpa,
som erfordras, när det gäller att tolka en svårtydd
läsart eller afgöra äktheten af ett tvifvelakfcigt
dokument eller bestämma ett osäkert datum. - L:s
"Runurkunder" utgöra en fullständig samling af
hvad som uti tryck eller handskrift på hans tid
fanns tillgängligt utaf runristningar och fingo
därigenom sitt värde. Som han däremot hvarken anställt
forskningar efter nya inskrifter eller jämfört af
teckningarna med originalen, kan hans upplaga icke
tillfredsställa strängare kritiska anspråk, hvarjämte
mot själfva uppställningen eller fördelningen uti
"flockar" berättigade anmärkningar gjorts. Han
utgaf därjämte 1832 en Runlära (prisbelönad af Vitt,
hist. o. ant. akad. 1821; öfv. till tyska 1848-49)
samt efterlämnade f. ö. en mängd samlingar och
anteckningar rörande historiska och arkeologiska
ämnen. På L:s arbete inverkade störande under
do senare åren en tilltagande sjuklighet, som
alstrade misstänksamhet och hypo-kondri samt
slutligen kom honom att själf förkorta sitt lif.
Ehd.

Liljeholmen, municipalsamhälle i Brännkyrka socken,
Stockholms län, utgörande delar af hemmanen Årsta
och det därifrån vid midten af 1700-talet afskilda
Hägersten och bildande socknens nordligaste del
från Hägersten i v. vid Mälaren till Stockholms
stads egendom Årsta vid Årstaviken i ö. och äfven
inneslutande Reymersholme. Arealen är omkr. 450
har. Taxeringsvärdet å fastigheter var 16,080,700
kr. 1910, hvaraf 1,067,500 \r. å be-villningsfria
och 282,000 kr. å jordbruksfastigheter. 1911 hade
taxeringsvärdet af taxeringsnämnden satts till 232,000
kr. å jordbruksfastigheter och till 21,458,200
kr. å annan fastighet, för hvilken bevillning
erlägges. 9.131 inv. (1910). Municipalsamhälle!;, för
hvilket stadsplan är uppgjord och delvis antagen för
de mera tätt bebyggda delarna (Gröndal, Fågelsången,
Aspudden och Midsommarkransen), omfattar ett stort
antal smärre samhällen, dels egna-hcms-anläggningar
och hyreskaserner, dels fabrikssamhällen, såsom
det egentliga stationsområdet vid statsbanan, å
hvilket ordnings- och byggnadsstadgan för rikets
städer ej tillämpas, Reymers-holm, Blommensberg,
Charlottenburg. Charlottendal, Ekensberg,
Fågelsången, Gröndal, Aspudden, Tel-lusborg
(Midsommarkransen), Nybohof. Vinterviken, Mörtvikcn,
örnsberg, Katrineberg, Löfholmen, Ny-nästraktcn,
Arstadal. Årstaäng och Arstaskog. Till do bäst
bebyggda och utrustade områdena höra Aspudden (nära
70 hektar), hvarigenom den 1911 öppnade elektriska
spårvägen från Liljeholms-bron till Hägersten och
Fridhem dragés, Gröndal (tillhörigt Stockholms södra
tomtaktiebolag) i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free