- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
519-520

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liljeram ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

519

Lille Fosen-Lillie

520

L. kyrkplats och utefter Foldalen. 400 kvkm. af
arealen äro täckta af till stor del frodig
skog. Viktiga näringsgrenar äro äfven jordbruk och
boskapsskötsel, som dock ofta hämmas af kölden, emedan
gårdarna ibland ligga ända till 900 m. ö. h. Utmärkta
fjällbeten. Bergverksdriften var förr af vikt
särskildt i Foldalen (se d. o.), där en 1747 upptäckt
grufva med kopparhaltig svafvelkis bearbetades med god
vinst en tid framåt, nedlades på 1840-talet, men under
de senare åren åter börjat bearbetas i stor skala
af The Foldalen copper and sulphur co. Itd. Flera
stenbrott, sågverk och kvarnar samt ett mejeri. L. har
en privatbank, Foldalen en sparbank. Eörosbanan
går genom L., genom Foldalen är planlagd en bibana
upp till den under byggnad varande Dovrebanan.
K- V. II.

Lille Fosen. Se Kristiansund, sp. 1412.

Lillehammer, stad i Kristians amt, Norge, säte
för amtmannen där, ligger vid norra ändan af sjön
Mjösen. 3,804 inv. (1910; 3,251 år 1900, 1,547 år
1875). L. har ett skyddadt läge vid en backsluttning
nära Laagens mynning, med vidsträckt utsikt öfver
Mjösen. Staden genomflytes af älfven Mesna, som kommer
från Mesnavandene och ö. om staden bildar industriellt
utnyttjade vattenfall. På höjden Majhaugen i L:s
östra utkant ligger det i sitt slag märkliga,
af tandläkaren A. Sandvig grundlagda frilufts-
och folkmuseet, som är stadens största sevärdhet,
1900 inköpt af Selskabet for L. bys vel och 2 juli
1904 öppnadt för allmänheten; dess samlingar omfatta
öfver 10,000 katalognummer, hvaribland 25 gamla
byggnader, och lämnar enastående bidrag till belysning
af forna tiders kultur i Gudbrandsdalen. Bland
stadens industriella anläggningar märkas Mæsna bruk
(lantbruksmaskiner), mekanisk verkstad, frörenseri,
såpsjuderi, färgeri, bryggeri, såg- och kvarnverk
samt G. Larsens öfver hela landet kända fabrik för
tillverkning af pipor och cigarrmunstycken. L. har
kommunalt elektricitetsverk. L. har filial af Norges
bank, L:s sparbank och Faabergs sparbank. Den
taxerade förmögenheten 1909 var 6,059,100 kr.;
inkomsten uppgick till 1,464,395 kr. I staden utkomma
3 tidningar, alla 3 ggr i veckan. Den är sedan 1902
eget pastorat, men väljer stortingsrepresentant
tills, med Hamar, Gjövik och Kongsvinger. Under de
senare åren har L:s omnejd lifligt frekventerats
som kurort för bröstsjuka (Mæsnalien, Langset,
Balberg m. fl. ställen). L. anlades 1827. Litt.:
Th. Frölich, "L., særlig i 1870-aarene" (1905).
K. V. H.

Lillers [lilär], stad i franska dep. Pas-de-Calais,
vid Nordbanan. 5,195 inv. (1901). Stenkols-
och saltbrytning; ansenlig skotillverkning.
J. F. N.

Lillesand, lastageplats i Nedenes amt, Norge,
med handelsrätt sedan 1688. 1,240 inv. (1910;
men 1,432 inv. 1875). Viktigaste näringsgrenarna
äro nu fiske och träexport, förr skeppsrederi
och sjöfart. L. anlöpes af kustångarna och är
slutstation på L.–Flaksvandsbanan (16,6 km. lång).
K. V. H.

Lilleström, härad i Akershus amt, Norge, vid insjön
Öierens norra del, ö. om Kristiania, sedan 1907
afsöndradt från Skedsmos härad. 5,32 kvkm. 4,353
inv. (1910; 4,098 år 1900). Terrängen är flack
med myrmarker. Platsen omkring järnvägsstationen,
en knutpunkt för Kongsvinger- och Hamarbanorna från
Kristiania, är stadslikt bebyggd. Vid L., som är
stadt i stark utveckling, finnas många fabriker och stora
timmerupplag. Realskola, folkskola, bank,
apotek och flera hotell. Två tidningar
utges där. Årlig kreatursmarknad. Fråga
om stadsrättigheter åt L. föreligger.
K. V. H.

Lille Theodor, pseudonym för 0. T h. K r o h g (se
d. o. 3).

Lill-Frygien. Se F ryg i en, sp. 13.

Lillhjärnan, anat. Se Hjärnan, sp. 835.

Lillhärad, socken i Västmanlands län, Tuhundra
härad. 5,123 har. 491 inv. (1910). L. utgör ett
konsist. pastorat i Västerås stift, Munktorps
kontrakt.

Lillhärdal, socken, delad å Jämtlands län, Svegs
tingslag, med 2,407 kvkm., 1,531 inv. (1910), och å
Kopparbergs län, Mora tingslag (obestämd areal), med
53 inv. L. utgör ett konsist. pastorat i Härnösands
stift, Jämtlands södra kontrakt.

Lillia, Georg. SeStiernhielm.

Lillie, svenska adliga ätter. - En lilja (se
d. o.) var under medeltiden vapenmärke för flera
svenska frälsesläkter, bland hvilkas medlemmar
märkas riddaren och medlemmen af rikets råd Greger
Matsson till Tyresö (se Lilja, her.) samt dennes son
Strängnäsbiskopen Mattias Gregersson (se d. o.). Vid
riddarhusets inrättande (1625) introducerades tre
särskilda ätter Lillie: 1) L. af Greger Matssons ätt
(hvilken benämning dock är oriktig; se Lilja, her.);
2) L. af ö knä; 3) L. af Aspenäs. Den mellersta
af dessa ätter hade under 1500-talet haft sina enda
märkliga medlemmar, Knut Andersson till ökna (se L. 1)
och dennes son Knut Knutsson L. (se L. 2), samt utdog
med en son till den senare. Af den förstnämnda ätten,
hvilken utgick på svärdssidan 1763, blef en medlem,
Axel L. (se L. 3), 1651 friherre till Kides och 1652
grefve till L il l i en b or g, men den från honom
härstammande grefliga ätten L. utslocknade 1709 på
svärdssidan. En gren af ätten L. af Aspenäs erhöll
1719 friherrlig värdighet. Denna friherrlig a ätt
L. anses vara utgången 1813. Den adliga ättgrenen
utdog på svärdssidan 1839.

1. Knut Andersson L. (af ökna), d. 1546
(före 19 dec.), en bland de i rikets värf mera
anlitade männen under Gustaf I:s tid. Vid 1523
års riksmöte intogs han i rikets råd och namnes
1526 som lagman i Södermanland. Han omtalas
sedan som deltagare i förhandlingarna vid 1527 och
1529 års riksdagar, var en bland anförarna för den
krigs-styrka, som 1532 sändes mot Kristian II,
samt deltog som svenskt sändebud i de
underhandlingar, hvilka ledde till afslutaudet
af freden med Ryssland 1537 och af förbundet med
Frankrike 1542.

2. Knut Knutsson L., den föregåendes son, d. 6
jan. 1596, var ledamot af den beskickning, som
1557 af slöt fred med Ryssland i Moskva, omnämnes
som riksråd under Erik XIV:s regering från 14
jan. 1562 och användes ofta af denne konung.
Han tjänstgjorde 1562 som hofmästare åt Erik och var
en af de herrar, åt hvilka anförtroddes utförandet af
frierierna till Kristina af Hessen (1563) och Re-nata
af Lothringen (1565). Under Johan III förekommer
han ej som riksråd, kanske emedan han af konungen
ansågs som "förbullrad och fördärfvad af mycken
dryck" (1572). Hos hertig Karl saknade han
ej förtroende. Han var lagman i Närke 1576- 79 och
1577 en af ståthållarna öfver furstendömet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free