Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lilliestråle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
539
Lima
540
torr destillation bildas af lim en stor mängd
produkter, såsom ammoniak, cyan-ammonium, baser
(metylamin m. fl. och i stor mängd pyrrol)
och smärre mängder kolväten. Vid långvarig
kokning af lim med utspädd svafvelsyra eller
alkalier bildas glykokoll, leucin, asparaginsyra,
glutaminsyra, ala-nin, fenylamin och prolin. Genom
inverkan af oxidationsmedel på lim bildas blåsyra,
bittermandel-olja m. m. Om en limlösriing blandas
med kalium-dikromat (surt kromsyradt kali) och
utsattes för ljusets inverkan, uppstår en olöslig
förening af krom-oxid med modifieradt lim, som lätt
upptager fint fördelade ämnen, såsom kol, smältfärger
o. d. På detta förhållande har man grundat viktiga
fotografiska metoder. Såväl limgifvande ämnen som
limmet själft lösas af magsaften, hvarvid limmet
förlorar egenskapen att gelatinera. I organismen kan
lim icke ombildas till ägghviteämnen, men däremot
kan lim i födan inskränka ägghviteförbrukningen
och är således indirekt ett näringsmedel (det är en
hufvud-beståndsdel i köttsoppa). Hufvudmaterialet
för beredande af lim i stort utgöres af affall
från garf-verier, handskfabriker o. d. För att
befria råämnena, limgodset, från fett behandlar
man dem under ett par veckor eller månader med
kalkmjölk. Sedan borttvättas kalken omsorgsfullt;
och för att oskadliggöra den halt af kalk, som efter
tvättningen kunnat kvarstanna, utsätter man limgodset
för luftens inverkan, då kalken upptager kolsyra,
eller ock tvättas godset slutligen med mycket utspädd
saltsyra. Godset öfvergjutes därefter med vatten,
och alltsammans kokas antingen för fri eld eller
medelst inledande af ånga. För mycket vatten och
för långvarig kokning utöfva skadligt inflytande på
limmets beskaffenhet. Lösningen lämnas nu i kar,
omgifna af föga värmeledande ämnen, så att den
får klaras och orenligheterna sjunka till bottnen
Ofta underlättas klarningen genom tillsats af litet
alun. Den ännu varma lösningen tappas därefter i tråg,
invändigt bestmkna med fett. Sedan den stelnat till
gelé, sönderskäres detta till taflor, hvilka torkas
på nät, utspända i träramar. Om man vill bereda lim
af ben, kan man antingen upphetta benen med vatten
under två atmosfärers tryck i slutna kärl eller också
behandla benen med saltsyra, som utlöser deras halt
af kalciumfosfat och lämnar osseinet, hvilket genom
kokning med vatten lämnar lim. Limmets beskaffenhet
och förmåga att binda är olika alltefter råämnena
och metoderna vid beredningen, och man har uppgifvit
en mängd metoder att pröfva limmets godhet. En
sådan metod består däri, att man låter lika stora
gipsstyckeii genomdränkas af lika koncentrerade
limlösningar och profvar deras hållfasthet, sedan
de torkat. Ett af rena material beredt lim kallas
gelatin. Råämnet utgöres företrädesvis af kalfskinn,
och limlösuingen utgjutes på glasplattar. Genom att
tillsätta litet socker till limlösningen ger man
gelatinet större elasticitet. M u n-1 i m beredes af
100 dlr gelatin, 50 dlr socker och 200 dlr vatten,
hvilken blandning af dunstas, så att blott 200 dlr
återstå. Gelatinkapslar för farmaceutiska preparat
beredas af gelatin, socker, honung eller glycerin och
gummi arabicum. F l y-tände lim är en icke gelatinei
ad lösning af modifieradt lim, som erhålles, om
utspädd salpetersyra eller ättiksyra tillsättes en
het limlösning. En blandning af lim och glycerin är
en elastisk massa,
som på boktryckerier nyttjas till valsar för att
öfverdraga stilarna med svärta. - Brosklim innehåller
något mindre kväfve (14,4 proc.) än benlim, men liknar
detta. Dess lösning f allés dock af utspädda syror
och metallsalter, t. ex. alun. Brosklimmet är icke
på långt när så bindande som benlimmet. - Om f i s
k l i m se Hus-bloss. - Om fågellim se Limspö.
2. Limsten (af da. Him, kalk), metall., den kalk, som
uppsattes på masugnarna för att möjliggöra smältningen
af kvartshaltiga malmer.
1. P. T. C. (H. E.) 2. C. A. D.*
Lima. 1. Socken i Kopparbergs län, Malungs
tingslag. 1,413 kvkm. 2,626 inv. (1910). L. utgör
ett konsist, pastorat i Västerås stift, Västerdals
kontrakt. N. om socknens kyrka byggdes 1675–77
en skans för att betaga norrmännen lusten att
infalla i Väster-Dalarna. Skansens rasering
anbefalldes 1689, men verkställigheten uteblef,
och vid Stora nordiska krigets utbrott (1700)
besattes därför L., som Dahlbergh ansåg vara "af
stor importance", men kort därefter lämnades den åt
sitt öde. – 2. Besparingsskog i ofvannämnda socken,
Väster-Dalarnas revir, bildades på grund af k. br. 8
april 1870, hvari förordnades, att vid afvittring af
den i Lima socken befintliga skogsmarken 300 tid må
tilldelas hvarje besutenhet inom socknen, dock så,
att en tredjedel af den samtliga besutenheterna
inom socknen tillkommande skogsmarken för socknens
räkning afsättes som samfällighetsmark, å hvilken
afverkningsrätten må på vissa villkor upplåtas. Areal
47,714 har. Reglemente för socknens skogsmedelsfond
fastställdt af K. M:ts befallningshafvande 15
jan. 1887. – 3. Kronopark i ofvannämnda socken,
Väster-Dalarnas revir, bildad af öfverloppsmarker
på grund af k. br. 8 april 1870. Areal 7,865 har.
1. L. W:son M. 2–3. M-g.
Lima. 1. Departement i republiken Peru, mellan
Stilla hafvet och Kordillererna. 34,482 kvkm. 298,106
inv. (1896). Västra delen är ett fruktbart lågland
(socker, majs, frukter), östra delen bergland
 |
| Fig. 1. Situationsplan af Lima. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
