- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
541-542

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lima ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nyssnämnda dep. och i republiken Peru, ligger
14 km. från sin hamnstad, Callao, på ömse
sidor om floden Rimac, på en föga fruktbar slätt,
som amfiteatraliskt omges af Andernas grenar, 156
m. ö. h., 12° 2’ 34" s. br. Staden är regelbundet
byggd, med breda, raka gator. Den har 33 större och
mindre öppna platser, bland dem den stora Plaza major
l. Pl. de armas, hvilken omges af domkyrkan (urspr.
grundlagd af Pizarro 1535, ombyggd i

illustration placeholder
Fig. 2. Utsikt öfver Lima: i midten domkyrkan vid

Plaza major (i bakgrunden franciskanklostrets kyrka).


renässansstil efter jordbäfningen 1746; se fig.),
ärkebiskopens och presidentens palats, privatboningar
och arkader samt är i midten försedd med en storartad
springbrunn. Utom katedralen finnas ett stort antal
andra kyrkor och kapell samt en mängd kloster,
af hvilka franciskanernas och dominikanernas
äro de största. En framstående byggnad är ock
utställningspalatset (från 1872), i en offentlig
park på stadens södra sida; dess öfre våning
användes af Perus historiska institut och dess
museum. Bland stadens många monument må nämnas en
i München af brons gjuten ryttarstaty af S. Bolivar
och en i Italien arbetad marmorstaty af Columbus. De
gamla befästningarna äro sedan 1870 förändrade till
promenader (alamedas). De vetenskapliga inrättningarna
äro hvarken många eller utmärkta. Universitetet
San Marcos, stiftadt 1551 af Karl V och en tid det
förnämsta i Amerika, stagnerade efter Perus frigörande
från moderlandet, men reorganiserades 1861; det
har 6 fakulteter. Dessutom finnas ingenjörhögskola
(1876), normalskola (1905) och landtbruksskola
(1902). Af biblioteken är endast nationalbiblioteket
(omkr. 50,000 bd) betydande. Många och till en
del storartade äro de från forna tider bestående
välgörenhetsanstalterna. Invånarnas antal 1908 var
140,884, af hvilka hvita, kreoler och främlingar
knappt utgöra öfver en tredjedel, en tiondedel
är negrer, resten indianer och halfblod. De hvite
äro merendels köpmän, jordegare, ämbetsmän, lärda,
konstnärer m. m. Handeln befinner sig till större
delen i händerna på främlingar (fransmän, italienare,
engelsmän och tyskar). Trots sitt bigotteri är
befolkningen njutningslysten och slösaktig. De
förnämsta förlustelserna äro de många kyrkliga
festerna, tjurfäktningarna i en cirkus, som rymmer
8,000 åskådare, tuppfäktningar och teater.
– L. är säte för Perus regering, ärkebiskop och
högsta domstol. Det betraktas fortfarande som den
rikaste staden i hela spanska Syd-Amerika och
är jämte hamnstaden, Callao, landets förnämsta
handelsplats. Industrien har gjort stora framsteg de
sista årtiondena, men är till större delen förlagd
utom stadsområdet; hufvudsakligen tillverkas bomulls-
och yllevaror, socker, choklad, kokain, cigarrer
och cigarretter, bomullsfröolja, hattar, makaroner,
papper, tvål och tändstickor. Järnvägar gå från
L. till Callao, Chancay, Chorillos och Oroya;
byggandet af flera andra linjer afbröts genom kriget
med Chile. – Staden anlades 1535 af Fr. Pizarro och
kallades af honom Ciudad de los Reyes, hvilket namn
sedan utbyttes mot Lima, en spansk korrumpering af
quichua-ordet Rimac. 1582–1828 led staden af mer än
20 större jordskalf. Lindrigare skakningar inträffa
i medeltal 8 gånger om året. Fruktansvärdast var
jordbäfningen 28 okt. 1746, då 5,000 människor
(af stadens 60,000) omkommo och Callao alldeles
förstördes. Från 17 jan. 1881 till 23 okt. 1883
hölls L. besatt af chilenerna, som alldeles utsögo
staden. – 3. Stad i nordamerikanska staten Ohio,
vid Ottawa river, 110 km. s. v. om Toledo. 30,508
inv. (1910). Viktig järnvägsknut, gifvande
petroleumkällor och oljeraffinaderier. 1–3. J. F. N.

Lima, zool., ett musselsläkte, som i likhet med
kammusslor, ostron o. a. blott har en slutmuskel
samt tillbakabildad fot. Skalet är oliksidigt,
snedt ovalt, vanligen med radierande åsar; låset
utan tänder; ligamentet är fäst i en trekantig
grop. Ke-prcsentanter för detta släkte lefde redan
under stenkolsperioden; flera arter lefva vid Europas
kuster och vid Sveriges västkust. Somliga arter
omge sig med en hylsa, förfärdigad af hvarjehanda
i hafvet förefintliga ämnen, som sammanhållas af
byssus-trådar. Några arter användas som föda. L-e.

Lima, Ignacio d’Abreue, pseudonym. Se Fe i j o,
sp. 1501.

Limaböna, bot. Se P h a s e o l u s.

Lima’cidae, zool. Se Sniglar.

Limaco’didae, zool. Se Snigelfjärilar.

Liman (af grek. limēn hamn, bukt), ry., haff, den
ofta till en bred hafsarm utvidgade mynningen af en
flod, vanligen med framför liggande öar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free