- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
545-546

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lima ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Belgisk provins, belägen midt emot den förra
vid vänstra stranden af Haas, omges f. ö. af
prov. Brabant, Antwerpen och Liège. 2,412
kvkm. 273,632 inv. (1909), nästan uteslutande
flamländare (113 inv. på 1 kvkm.). Södra delen är
tämligen kuperad och har god tillgång på järnmalm,
men i n. är prov. delad emellan stora träskmarker och
den steniga, öde Campinen, så att af hela ytvidden
knappast mer än 2/3 ligga under kultur. Maas’
floddal är likväl bördig och frambringar, jämte
spannmål, hvitbetor i mängd. Boskapsskötseln
sänder fjäderfä och särskildt präktiga hästar i
den engelska marknaden. Det industriella lifvet är
kraftigt. Hufvudstad Hasselt. – Vid styckningen
af det karolingiska väldet genom fördraget i Verdun
(843) tillföll landskapet L. kejsar Lothar I och
öfvergick efter hans död till Ludvig den tyske
870, men styrdes under en lång tid bortåt af
egna grefvar, af hvilka Walram I (omkr. 1060)
uppförde det numera till belgiska prov. Liège
hörande slottet L. En af hans ättlingar, Henrik II,
förstorade dess område ansenligt 1151 och antog
titeln hertig. Efter växlande öden, hvarunder landet
en tid varit förenadt med Luxemburg, kom det, sedan
den regerande ätten utslocknat, genom slaget vid
Worringen 1288 till huset Brabant, öfvergick sedan
till Burgund och införlifvades 1430 af Filip
den gode med de nederländska provinserna. Vid
westfaliska freden (1648) delades det emellan
Spanien och Generalstaterna, men återställdes till
sitt förra område genom den franska eröfringen 1794
och utgjorde efter upprättandet af konungariket
Belgien, 1830, en provins af detta rike, till dess
1839 en ny delning företogs, som åt Nederländerna
öfverlämnade nordöstra hälften och därigenom skapade
det nuv. skicket. Nederländska L. tillhörde,
ehuru med undantag af fästningarna Maastricht
och Venloo, som "hertigdömet L." Tyska förbundet
ända till 1866. – 3. (Dolhain-Limbourg)
Stad i belgiska prov. Liège, vid Vesdre, består af
den nedre staden Dolhain, med klädesfabriker och
järnverk, samt s. därom på en klippa, öfre staden
med ruiner af den gamla hertigliga borgen och
ett nyare slott. 4,757 inv. (1904). L. var fordom
hufvudstad i hertigdömet L. Numera är staden mest
bekant för sin stora afsättning af ("limburg"-)ost,
som hufvudsakligen tillverkas i Herve, v. om
L. (se Ost). – 4. L. an der Lahn, stad i preussiska
reg.-omr. Wiesbaden, prov. Hessen-Nassau, med 10,681
inv. (1910) och liflig industri (marmorbrott samt
tillverkning af järnvägsvagnar, maskiner, bleckvaror
m. m.). Biskopssäte (sedan 1821). Präktig domkyrka
(treskeppig pelarbasilika i öfvergångsstil från
förra hälften af 1200-talet, restaurerad 1872–78;
se fig. å pl. XI till art. Byggnadskonst). Gymnasium
och realprogymnasium. Vid L. och det närbelägna Diez
tillfogade ärkehertig Karl fransmännen under Jourdan
ett nederlag 1796. – 5. L. an der Lenne. Se
Hohenlimburg.
1–5. S. A. L.*

Limburgboskap, en rödbrokig låglandsras i belgiska
prov. Limburg, lämnar god mjölkafkastning.
H. F.

Limburgit, pelrogr., kallas en med basalt besläktad
vulkanisk bergart, bestående af rödbrun glasig
grundmassa, med däri porfyriskt inströdda kristaller
af augit och olivin. Bergarten är uppkallad efter
Limburg nära Kaiserstuhl i Baden. Äfven inom

Tryckt den

11

mellersta Skånes basaltområde har man trott
sig finna bergarter med limburgitisk habitus.
E. E.

Limburgkrönikan, en på tyska språket kort efter år
1402 nedskrifven, men endast i handskrifter från
1600-talet bevarad krönika för åren 1336–98, hvilken
har högt kulturhistoriskt värde genom där bevarade
anekdoter, folkvisor, notiser om klädedräkter, musik
m. m. Dess författare är notarien Tilmann Elhem von
Wolfhagen, och den är bäst utgifven i "Monumenta
Germaniæ historica. Deutsche chroniken", bd 4. Jfr
A. Wyss, "Die Limburger chronik untersucht" (1875).

Limburgost. Se Ost.

Limbus (lat., bräm, bälte) är i den romersk-katolska
teologien benämningen på två afdelningar i
dödsriket: limbus patrum (fädernas ort), som utgjorde
vistelseorten för de gammaltestamentlige fromme i
afvaktan på frälsningens fullbordan genom Kristus och
som således numera måste tänkas som tomt (se
Eskatologi, sp. 886), och limbus infantum (barnens
ort), vistelseorten för de barns själar, hvilka dött
odöpta. Från dessa underjordiska rymder skiljas
såväl det egentliga helvetet (infernus damnatorum)
som skärselden (purgatorium).
P. F.*

Limehouse [lai’m-haus], stadsdel i östra
London, förvaltningsområdet Stepney,
på vänstra Thames-stranden, ofvanför
West India docks. 55,981 inv. (1901).
J. F. N.

LJmenitis Fabr., zool., ett fjärilsläkte, hörande till
gruppen Nymphalidce bland dagfjärilarna. I Sverige
finnes af detta släkte a sp f j är ilen, L. populi L.,
som har vingarna srnåtandade, sotsvarta ofvan, med
hvita fläckar å de främre och ett hvitt tvärband samt
roströda kantfläckar å do bakre. Vingarnas undersida
är mycket brokigt tecknad med band och fläckar af
rödgult, hvitt, svart och blå-grått. Aspfjärilen
är en af Sveriges största fjärilar med ända till 90
mm. vingbredd. Dess larv lefver på aspar, helst nära
sumpiga ställen. Under högsommaren, i synnerhet dess
senare del. infaller flygtiden för denna ståtliga
fjäril, som alltid förekommer sparsamt här och där
från Skåne upp till mellersta Sverige. Jfr Fjärilar,
sp. 512. O. T. S. (G. A-z.)

Limerick [li’mərik]. 1. Grefskap i irländska
prov. Munster, s. om Shannons mynning. 2,755
kvkm. 142,846 inv. (1911), hvaraf 94
proc. katoliker. Största delen af grefskapet är
en jämförelsevis jämn, fruktbar slätt, hvilande på
kalksten. Endast på gränserna uppträda berg. Shannon
är segelbar till staden L. De viktigaste bifloderna
äro Mulkear, Maigue och Deel. Jordbruk och
boskapsskötsel äro hufvudnäringar. Omkr. 65 proc. af
arealen äro betesmarker, 30 proc. åkerjord. Grefskapet
innesluter större delen af Golden Vale, den
fruktbaraste trakten på Irland, hvilken sträcker sig
tvärs öfver L., från Cashel i Tipperary till staden
L. Industrien är obetydlig. – 2. Hufvudstad i nämnda
grefskap, sedan 1898 eget grefskap (county borough),
ligger på vänstra stranden af Shannon och på en af
denna flod bildad ö (King’s island) samt står genom
två broar i förbindelse med förstaden Irish town
högra stranden. Stadsdelen på ön kallas
English town och är jämte Irish town företrädesvis bebodd
af de fattiga folkklasserna. Den nyare och egentliga
staden, anlagd 1769 och kallad Newtown Pery (efter
E. S. Pery, d. 1806, talman i irländska underhuset,
hvars släkt sedan fick titeln

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free