Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Limingo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framställande af limonad och består af socker, vinsyra,
natriumbikarbonat, någon fruktessens och färgämne e. d.
Limonen, kem., ett flytande kolväte, tillhörande
terpencrnas grupp (se Torpen), förekommer i
naturen såväl i en optiskt högervridande form
(d-liinonen 1. hesperiden) som i en vänstervridande
(1-limonen) och i en optiskt inaktiv form. Den
senare kallas vanligen dipenten (se d. o.) och
finnes, blandad med andra terpener, i många
flyktiga oljor, t. ex. maskörtolja, granbarrsolja,
peppar-, kamfer-och bergamottolja. Den inaktiva
(racemiska) blandningen af limonenerna bildas
genom poiymerisation af ett alifatiskt, omättadt
kolväte, isopren (se Gummifabrikation, sp. 628),
som är en destillationsprodukt af kautschuk.
H. E.
Limonit (af lat. limus, slam), miner., järnoxid-hy
drat, brun järnockra. Hit höra sjö- och myrmalmer.
E. E.
Limönum, med. fann. Se Citronolja och Git rus,
sp. 358.
Limösa, zool. Se Långnäbbsläktet.
Limose’lla L., bot., ett litet växtsläkte,
hörande till fam. Scrophulariacece,
underfam. Aniirrhinoidece. På dyiga stränder
växer L. aquatica L., ä f j e-brodd, dyört, en
liten, nedtryckt, glatt ört, som har långskaftade,
smalt tunglika, roscttställda blad, från hvilkas
vinklar utgå rotslående refvor. De hvita blommorna
sitta ensamma på skaft från bladvecken. Kronan är
trattlik, de 4 ståndarna äro nästan lika långa.
O. T. S. (G. L-m.)
Limosi. Se Katalanska språket, sp. 1254.
Limosin [-masa7], franska emaljörer från Limoges. Af
de sex kända medlemmarna af familjen L. - Francois,
Jean, Joseph, Martin och två med namnet Leonard
- är Leonard L., f. omkr. 1505, d. omkr. 1577,
den mest bekante. Han var elev af italienske
målaren Primaticcio i Fontainebleau. Han utförde
vid pass 1,300 porträtt i emalj, oftast signerade
L. L. Som hans mästerverk namnes en komplex af
porträtt, af Henrik II, Katarina af Medici, Frans
I och Eleonora af Österrike (i Salle d’Apollon i
Louvre). - J e a n L. är representerad i Stockholms
nationalmuseum (ett där befintligt kopparfat med
emaljmålning är afbildadt i art. Emalj, sp. 464).
G-g N.
Limosiner. Se L i m o g e s.
Limousin [-mosa’], fordom fransk provins med
titel grefskap, bildar nu dep. Corréze, större
delen af Haute-Vienne samt mindre delar af
Creuse och Dordogne. I forntiden bebodt af de
keltiske lemo-vicerna, stod L. sedan 800-talet
mest under akvi-tanisk öfverhöghet. Det eröfrades
af Filip August 1205, men blef ej fullständigt
förenadt med franska kronans besittningar
förrän 1589. Hufvudstad var L i m o ge s.
(J. F. N.)
Limousinboskap [limosä’-; fr. race limoiisine’],
en fransk nötkreatursras i prov. Limousin. Färgen
är ljusgul eller gulhvit med mörkare schatteringar
å hals, bogar och lår. Tecken saknas, men ofta
förekomma ljusare ringar kring ögon och mule. Som
dragare är denna boskap mycket berömd, men äfven
i fråga om snabbvuxenhet och gödförmåga har den på
sista tiden uppvisat mycket vackra resultat. Köttet
är synnerligen omtyckt i Paris. Slaktvikten kan uppgå
ända till 71 proc. af lefvande vikten, som hos gödoxar
växlar mellan 900 och 1,000 kg. H. F.
Limousinhästen [limoåä7-], en lätt,
ädel hästras i franska prov. Limousin.
H. F.
Limousinsvinet [limosä’-], en medelstor,
mycket omtyckt gödras, som i sin hemort,
franska prov. Limousin, användes till
att söka tryffel. Fram-och bakdelarna
äro svarta, mellandelen hvit till färgen.
H. F.
Limoux [-mö], arrondissemangshufvudstad i franska
dep. Aude, vid floden Aude. 5,458 inv. (1901; som
kommun 7,084). Berömd vinodling ("blan-quette de L.").
(J. F. N.)
Limpid (af lat. li′mpidus, klar), genomskinlig,
klar, t. ex. om skrifsätt.
Limpopo (Krokodilfloden, Oori l.
Bempe), flod i östra Syd-Afrika, upprinner i
trakten af Johannesburg med många källfloder från
Witwatersrand- och Magaliesbergen alldeles på
vattendelaren mot Vaal, genombryter nyssnämnda berg
i nordvästlig riktning, mottager från s. v. Marico
och Notwani samt följer därefter dessas riktning mot
n. ö. till omkr. 22° s. br. På denna väg mot n. ö.
mottager L. från Transvaal flera delvis stora bifloder,
bl. a. Shashi fr. v. och Magalaquen eller Nylstrom
fr. h. Efter östligt lopp med flera forsar och fall
störtar den sig nära Transvaals nordöstra hörn utför
fallen Toli Asimé ned från det höga taffellandet
och inträder småningom, sedan den vid 32° ö. lgd
böjt sig mot s. ö., in i det låga kustslättområdet, där
den mottager ännu en stor biflod, Olifant, som har
en del tillflöden från samma trakter som
hufvudfloden. L., som vid sin mynning äfven kallas
Inhampura, utfaller utan delta på portugisiskt
område n. om Delagoaviken under 25° 15′ s. br.
För samfärdseln har L:s dal ej stor betydelse, enär
den under regntiden härjas af febrar, under den
torra tiden lider af vattenbrist och alltid är ett
tillhåll för tsetseflugan. Forsar och fall göra floden
ofarbar utom i den nedersta delen. Dess längd
beräknas till minst 1,600 km., dess nederbördsområde
till omkr. 400,000 kvkm.
J. F. N.
Limpurg. Se Limpurgboskap.
Limpurgboskap, en gulfärgad höglandsras i \Vurttemberg
(i forna grefsk. L i m p u r g, i Jagst-kretscn,
genomflutet af Kocher, numera hörande till Gaildorfs
amt). Denna boskap egnar sig bäst för arbete. Lefvande
vikten är 400 á 450 kg. Mjölk-afkastningen håller
sig mellan 1,650 och 1,850 kg. med hög fetthalt.
H. F.
Limning, detsamma som limgördel. Se Cheimatobia,
sp. 134.
Limsocker, kem. Se Glykokoll.
Limspö, jaktv., spö (eller käpp) bestruket med
fågellim, i synnerhet förr användt till fångst af
småfåglar (ämnade att användas som kramsfågel eller
att behållas lefvande som burfåglar). Fågellim, på
hvilket ställdes den fordran, att det ej för hastigt
fick torka i luften, utan skulle bibehålla sig segt
och klibbigt, användes af olika slag, såsom vanlig
limlösning, försatt med något ämne, som hindrade
intorkning, inkokt linolja, dekokt på mistelbär
m. m.
G. G
Limsten. Se Lim, metall.
Limstånq. Löpa med limstången, göra en sak eller
insinuation förgäfves. Med limstång fångades fåglar;
den, som sprang med limstång utan fågel, hade ej
vunnit sitt mål.
Limtryck l. Limtypi, ett fotomekaniskt
reproduktionsförfarande, vid hvilket en limrelief direkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
