- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
559-560

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Limingo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lina. 1. Astron., en af småplaneterna. – 2. Se
Fiskredskap, sp. 448. – 3. Sjöv., trosslaget
smäckert tågvirke. De vanligaste linorna äro 6-,
9- och 12-garns, den sistnämnda motsvarande
3 cm. tross. – 4. Zool. Se Chrysomelidæ.
1. B-d. 3. H. W-l.

Lina, kronopark i Gällivare socken, Gällivare
och Ängeså revir, Norrbottens län. Enligt
k. bref 30 okt. 1874 har före afvittringen inom
socknen bildats en kronopark, hvaraf en del
benämnes kronoparken L. enl. Domänstyrelsens
beslut 23 juli 1907. Areal 51,269 har.
M-g.

Linaceae, Linfamiljcn, bol., en till serien
Geraniales hyrande växtfamilj, omfattande örter
eller småbuskar, med smala, hela och helbräddade
blad, regelbundna blommor med 5 eller 4 i knoppläget
vridna kronblad, 4-5 vid basen sammanvuxna ståndare
och 4-5 fria stift. Frukten är en klotrund,
ofullständigt 8-10-rummig kapsel. Den af endast
9 släkten (däraf i Europa 2: Linum och Radiola),
med omkr. 150 arter, bestående familjen är utbredd
i de tempererade och tropiska länderna. Endast
släktet Linum har ekonomisk betydelse.
(G. L-m.)

Linacre [li^ko], Thomas, engelsk skriftställare,
f. 1460, d. 1524, utöfvade viktig verksamhet som
öfversättarc af antika författare och lärare i
grekiska vid Oxfords universitet.

Linåker [-äker], Arturo, italiensk litteratör,
kritiker, föreläsare, f. 1856 i Pistoja, är
lärjunge till filosofen A. Conti. L:s mest
betydande arbeten äro af pedagogisk art, såsom
Frammenti pedagor/ici (1880), Le scuole d’arti
e mestieri nelle presenti condizioni cTItalia
(1902), La casa di lavoro e le opere pie annessc
(1908), men äfven hans kritiska verksamhet har
vunnit erkännande, såsom i Tre discorsi (1885), II
secolo XIX (1902), Commento al canlo XI delV Inferno
(1903) och 11 Pclrarca e Vlncisa-rincoronazione
di Pelrarca; Petrarca a Koma (1904).
H. N.

Linalinka, vattenfall i Lina älf vid dess inflöde i
Ängesån, en biflod till Kalix älf. Fallhöjd 17,6 m.,
industriella hkr omkr. 1,800.

Linaloeolja, flyktig olja med angenäm lukt, fås
genom destillation med vattenånga af det mexikanska
trädet Elaphium graveolens samt af flera andra träd.
H. E.

Linalooi [-låål] 1. Likariöl, kem., en med geraniol
(se d. o.) isomerisk terpenalkohol, som förekommer
i naturen såväl i en höger- som en vänstervridande
form. Den senare finnes i linaloe-(likari-)
olja ur citron ved (af en lauracé, Acroclidium), i
bergamottolja till 40 proc., delvis som ättiksyreester
i orangeblomolja (30 proc.), i rosenolja samt
hos en mängd labiater. Den högervridande formen
ingår i korianderolja och i jasminblommor.
H. E.

Linange [-ä’j], fransk form för Leiningen (se d. o.).

Linant de Bellefonds [lina’ da bellfå’], Mau-rice
Adolph e, känd under namnet Linant p a se h a, fransk
ingenjör, f. 1800 i Lorient, d. 1883 i Kairo, åtföljde
1818, i egenskap af tecknare, ett sällskap lärda
på en studieresa till Egypten och stannade där som
ingenjör. Han ledde 1845 den första undersökningen för
Sueskanalen och aflämnade 1847 det första utarbetade
projektet. Under Said paschas styrelsetid blef han
generaldirektör för kom-

munikationsväsendet samt erhöll paschas rang. Han var
tillika öfveringenjör vid Sueskanalen. Kännedomen om
Hvita Nilen vidgades genom hans forskningsresor. -
L:s son Er n est e åtföljde Gordon paschas expedition
till öfre Nillandet och reste 1875 ända till Mtesas
residens, där han sammanträffade med Stanley. På
återfärden dödades han af infödingarna vid
Dufile. Hans dagböcker och kartor äro i behåll.

Linant pascha. Se Linant de B e 11 e f o n d s.

Linard, Piz, högsta spetsen i Fermuntgruppen af
Silvretta-alperna Graubünden, 3,414 m.
J. F. N.

Linares. 1. Stad i spanska prov. Jaén, på en torr
slätt nära foten af Sierra Morena och järnvägen
emellan Madrid och Córdoba. 38,245 inv. (1900). Rika
blygrufvor i trakten; krut- och dynamitfabriker. –
2. (San Felipe de L.) Stad i Mexico, staten Nuevo
Leon, vid Rio Presas och järnvägen från Monterey
till Tampico. 7,076 inv. (1900). Ärkebiskopssäte. –
3. Provins i mellersta Chile, s. om Rio Maule. 10,210
kvkm. 109,363 inv. (1907). Norra delen och Andernas
dalar äro bördiga och rikligt bevattnade, men den
centrala delen kräfver konstgjord bevattning. På
Andernas sluttningar växa stora skogar. – 4. (San
Ambrosio de L.
) Hufvudstad i nämnda provins, vid en
biflod till Rio Maule, 151 m. ö. h. 7,256 inv. (1902).
J. F. N.

Linäres, José, president 1857-60 Bolivia (so d.
o., sp. 1010).

Linaria Juss., Sporreblomma,
släkte af fam. Scrophularia-cece,
underfam. Antirrhinoi-dece. Hithörande arter äro
glatta eller håriga örter eller halfbuskar af
växlande storlek, med olika färgade, ofta brokiga
blommor, hvilkas krona är tvåläppig och maskerad
samt försedd med sporre. Genom sporren skiljes detta
släkte från Antirrhinum. Blommorna sitta antingen
i axlik klase i stjälkenstopp eller uppkomma
ensamma från bladvinklarna. I Europa eger släktet
Linaria omkr. 100 arter, af hvilka 3 växa vilda i
Sverige. Bland dessa är flugsporreblomman, L. vulgaris
Mill., den vanligaste, helst förekommande på torra
grusbackar. Det är en ända till 80 cm. hög ört med
tätt sittande, jämbreda blad och stora gula blommor

tät, axlik klase. Linaria-ar-

J. F. N.

republiken

växt-

L____.

Linaria vulgaris, toppen af blommande stjälk.

terna innehålla skarpa ämnen af flera slag, men äro
icke numera i Sverige använda i medicinen. Flera arter
odlas ej sällan som prydnadsväxter i trädgårdarna. ’
O. T. S. (G. L-m.)

Linasundet, det grunda, smala
och krokiga sund, som norrifrån kommande fartyg
på Mälaren ha att passera på vägen till Södertälje,
mellan egendomarna Lina på västra och Ragnhildsborg
på östra sidan. Antagligen har icke Telgehus legat
där, såsom flerstädes uppges, utan vid Saltsjön på
samma plats som Brandaborg (se
Brandalsund).
Wbg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free