- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
565-566

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linbana ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i rader på ett brädstycke sålunda, att hvarje tagg
täcker en lucka i föregående och efterföljande
raden. Man drar med handen linet genom dessa taggar,
först å grofhäcklan, därefter å finhäcklor med tätare
sittande, finare nålar. Äfven häcklingsmaskiner
äro i bruk. Som resultat af häcklingen fås 25-40,
i medeltal 30 proc. rent lin, 50 proc. blånor
och 20 proc. affall. Blånor spinnas endast till
mindre höga nummer; det gröfsta blångarnet kallas
blaggarn. Godt häckladt lin bör ha en längd af 60-70 cm.
Jfr Beklädnadsväxter, Hampa och Linneindustri.
(H. J. Dft.)

Linbråkning. Se Linberedning.

Lincei [lintjei], Accademia de’. Se Akademi, sp. 406.

Linck, Melchior, var 1584 konung Johans byggmästare
på Gälakvists kungsgård, fick 30 jan. 1593
beställningsbref som hertig Karls byggmästare
och uppförde sedan kyrkan i Mariestad samt
Marieholm. 1599 blef L. byggmästare på Älfsborg och
synes ha varit detta till 1603.
L. W:son M.

Lincoln [li’ŋkən]. 1. Grefskap i östra England,
vid Nordsjön, emellan flodmynningarna Humber och
Wash. Det gamla historiska grefskapet har en areal
af 6,853 kvkm. med 564,013 inv. (1911). Kusten är
ett flackt marskland, som i södra delen af grefsk.
öfvergår till de vidsträckta, af en mängd kanaler
genomskurna s. k. fens. F. ö. är L. i allmänhet
ett slättland, afbrutet endast af två låga
kedjor af kalkhöjder, som löpa i n. och s. genom
grefsk. och äro kända under namnen L. heights och
L. wolds. Några trakter af L. ligga t. o. m. lägre
än hafsytan. Hufvudfloder äro Trent (till Humber)
samt Witham och Welland Glen (till Wash). Landet är
ytterst fruktbart och lämpar sig synnerligen väl för
boskapsskötsel, som ock nått hög utveckling. Intet
annat grefskap har vackrare raser af oxar, hästar
och får än L. Köpare från London, Frankrike,
Tyskland och Ryssland besöka hästmarknaderna i
Lincoln och Horncastle för att erhålla utmärkta
jakt- och vagnshästar. Industrien är i allmänhet
obetydlig; af vikt är endast tillverkningen af ång-
och landtbruksmaskiner. Grefsk. är sedan äldsta
tider indeladt i tre distrikt (parts): Lindsey
(3,890 kvkm., 237,864 inv. 1911), Kesteven
(1,885 kvkm., 111,332 inv. 1911) och Holland (1,063 kvkm.,
82,860 inv. 1911). Hvar och en af dessa delar hade
före den normandiska eröfringen sin egen grefve
(gerefa) och har ännu i dag behållit samma judiciella
och administrativa organisation som ett county. De
äro numera s. k. administrative counties, med hvar
sitt county council. Dessutom bilda städerna Grimsby
och L. särskilda county boroughs. Denna indelning
sammanfaller ej med den äldre indelningen i Mid, North
och South Lincolnshire för parlamentsvalen eller med
den nuvarande i 7 divisions och 4 parl. boroughs. –
Det område, som nu bildar grefsk. L., eröfrades
af romarna omkr. 70 e. Kr. och bildade en del af
prov. Flavia Cæsariensis. Senare synes Lindsey,
som sannolikt omfattade hela eller nästan hela
nuv. grefsk., ha varit en af konungariket Mercia
beroende stat. 870 landstego danskarna vid
Humberstone nära Grimsby och härjade Lindsey, och
omkr. 877 öfvergick L. för en längre tid i deras
händer, såsom en del af Danelagen. En mängd ortnamn
-by äro bl. a. minnen från denna tid.
illustration placeholder
Katedralen i Lincoln.


– 2. County borough och hufvudstad (14,2 kvkm.)
i nämnda grefsk. på en höjd vid
floden Witham. 57,294 inv. (1911). L. är en af de
äldsta städerna i England och innehåller en mängd
intressanta prof af romersk och äldre engelsk
arkitektur. Förnämsta byggnaden är katedralen
(påbörjad 1086; se fig.), den äldsta rent gotiska
byggnaden i Europa, med ett praktfullt rosfönster
i tvärskeppets fasad. Af de 52 kyrkor staden egde
före reformationen finnas 14 kvar, hvarjämte
det finns många gudstjänstlokaler tillhörande
dissenters. Staden är säte för en biskop, har
latinskola, högre flickskola, konst- och industriskola
samt teologiskt seminarium. Åtskilliga järngjuterier
och maskinverkstäder äfvensom flera stora kvarnar
finnas i L., och handeln med mjöl och spannmål är
ganska liflig. – L. fanns redan före romarnas tid och
kallades af dem Lindum Colonia. Bland kvarstående
minnen från den äldre tiden må nämnas den romerska
porten (Newport), genom hvilken den väl bibehållna
romerska vägen, Ermine street, går snörrätt norr ut
till Humber, samt slottet, byggdt af Vilhelm Eröfraren
1086. Vid L. blef Stefan af Blois 1141 besegrad och
tillfångatagen af Matildas parti under Robert af
Gloucester. – 3. Hufvudstad i nordamerikanska staten
Nebraska, ligger på en bördig präri omkr. 80 km. v. om
Missouri, vid föreningen af flera järnvägslinjer,
är säte för statens universitet samt har andra högre
läroanstalter (en metodistisk, 1888, en tillhörig
Sjundedagsadventister samt Nebraska Christian
university, 1889), Carnegiebibliotek, katolsk
biskop (sedan 1887), fängelse och hospital. Staden
anlades 1867 och hade 43,973 inv. 1910. – 4. Stad
i nordamerikanska staten Illinois, nära Salt creek
och vid föreningen af flera järnvägslinjer. 10,891
inv. (1906). Säte för Lincoln college och statens
asyl för sinnesslöa barn. Staden uppkallades
efter Abr. Lincoln. – 5. Stad i nordamerikanska
staten Rhode Island, vid Blackstone river,
består af de förr själfständiga orterna Albion,
Central falls, Manville och Lonsdale. 8,937
inv. (1900).
1–5. (J. F. N.)

Lincoln [li’ŋkən], earl af, engelsk adelstitel,
bars under medeltiden bl. a. af medlemmar af
släkten de Lacy, t. ex. Henry de Lacy,
f. omkr. 1249, d. 1311, en af Englands främsta
stormän på Edvard I:s tid. Genom dennes dotters
giftermål med Edvard I:s sonson earl Tomas
af Lancaster (se d. o., sp. 982) - från hvars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free