- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
605-606

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har främst egnat sig åt geometrien samt därmed
sammanhängande algebraiska och funktionsteoretiska
undersökningar. Hans förnämsta arbete är
afh. Die zahl π (Math. ann. 20, 1882), där för
första gången bevisas, att talet π ej kan vara
rot till någon algebraisk likhet med rationella
koefficienter, och därigenom olösbarheten af det
urgamla problemet om cirkelns kvadratur (se d. o.).

I. F.

Linden. 1. (L. in Hannover) Stad och stadskrets
i preussiska reg.-omr. Hannover. 73,352
inv. (1910). L. var intill 1885 en landsförsamling
och förort till staden Hannover, skild från denna
genom floden Ihme. Gymnasium, realprogymnasium med
realskola, 2 stora maskinverkstäder (omkr. 4,000
arb.), järn- och stålverk, kemiska fabriker,
mekaniskt väfveri (1,600 arb.) samt många
andra industrier. – 2. (L. in Westfalen)
By i preussiska reg.-omr. Arnsberg, nära Ruhr.
9,474 inv. (1905). Stenkolsgrufvor (3,000 arb.),
järngjuteri och maskintillverkning.

1 o. 2. J. F. N.

Linden, Matilda E. C., operasångerska. Se Jungstedt 3.

Linden, Karel van der, holländsk tonsättare,
f. 1839 i Dordrecht, blef kördirigent där och 1875
ledare af nederländska tonkonstnärsföreningens
stora konserter. Han är en af sitt lands mest
ansedda musiker och har komponerat 2 operor,
2 kantater, körsånger, visor, 7 uvertyrer,
pianosonater, åtskillig militärmusik m. m.

E. F–t.

Lindenau, Bernhard August von, sachsisk statsman
och astronom, f. 11 juni 1780, d. 21 maj 1854,
var 1808–17 direktor för observatoriet vid Seeberg
nära Gotha, blef 1820 minister i Sachsen-Weimar,
var 1825–26 regent i hertigdömet Gotha-Altenburg
och 1830–43 minister – 1830 kabinettsminister –
i konungariket Sachsen, hvars konstitutionella
författning han skapade. Bland L:s astronomiska verk
må nämnas hans bestämning af aberrationskonstanten
ur observationer af polstjärnans rektascensioner
samt hans 1810–13 utkomna tabeller för de inre
planeterna, hvilka tabeller, i förening med
Bouvards för de yttre, ersatte de förut brukliga
af Triesnecker och Lalande. 1807–14 fortsatte han
utgifningen af Zachs
"Monatliche correspondenz",
och efter upphörandet af denna tidskrift utgaf han
(tills. med Bohnenberger)
"Zeitschrift für astronomie und verwandte wissenschaften" (1816–18).

(B–d.)

Lindenberg, Paul, tysk författare, f. 1859 i Berlin,
1882–94 redaktör för "Deutsche rundschau", har
författat ett stort antal skildringar af Berlin
och dess befolkning, skisser, ungdomsskrifter,
reseskildringar m. m.

Lindenborg, danskt grefskap i Jylland, Aalborgs amt,
omfattar 5 hufvudgårdar, bland dem L., Gudumlund
och Vildmosegaard, och utgör med tillhörande
jordagods 1,810 har samt 1,600 har skog och ett
fideikommisskapital af 2,7 mill. kr., medan en
stor del af "fæstegodset" försålts. Grefskapet
upprättades 1781 af geheimerådet H. K. Schimmelmann
och innehafves sedan 1885 af hans ättling
K. G. E. Schimmelmann (f. 1848). – L. hette under
medeltiden Næsholm och tillhörde före reformationen
Viborgs biskopssäte. 1662 såldes det till Klaus Daa,
som 1678 blef mördad af sin hustru, Sofia Amalia
Lindenov (se denna), och tillföll, sedan det

1681 upphöjts till baroni, efter hennes
död (1688) Kristian V:s oäkta son Kristian
Gyldenlöve. Hans sonson sålde 1753 baroniet
till grefve A. G. Moltke, som 1764 afyttrade
det till den ofvan nämnde H. K. Schimmelmann.

E. Ebg.

Lindenborg-aa [-å], ett 45 km. långt vattendrag i
Jylland, flyter från ö. till n. och faller v. om den
"lille Vildmose" (i sin nedre del kallad Storvordeaa)
ut i Limfjorden.

E. Ebg.

Lindenbrog (Lindenbruch), Erpold, tysk
historieforskare, f. 1540 i Bremen, d. 1616 som
kanik i Hamburg, eger särskild betydelse för Norden
därigenom, att han utgaf bl. a.
"Chronicon slavicum" (de s. k. "Annales hamburgenses"),
"Erici regis Daniæ narratio de origine gentis danorum" (de s. k. "Annales ryenses"),
Adams af Bremen "Historia ecclesiastica" (1595),
med betydligt bättre text än den af dansken Vedel
offentliggjorda 1:a upplagans (af 1579) och med
återgifvande äfven af de gamla scholierna, samt
"Scriptores rerum germanicarum septentrionalium" (1609; 3:e uppl.,
tillökad af J. A. Fabricius, 1706). –
L:s ene son, Heinrich L. (f. 1570, d. 1642),
utgaf, med kommentarer,
Censorinus (1614 och 1642),
och den andre, Friedrich L. (f. 1573, d. 1648),
hvilken äfven var en framstående jurist, kommenterade
flera romerska författare och utgaf
"Lex salica" (1602),
"Diversarum gentium historiæ antiquæ scriptores III, Jornandes, Isidorus Hispalensis, Paulus Diaconus" (1611) och
"Codex legum veterum (Leges wisigotorum, Edictum Theodorici, Lex burgundionum)" (1613). –
Släkten L:s boksamlingar donerades till staden
Hamburg och utgöra första grunden till det stora
"Stadtbibliothek" där.

Lindenbruch. Se Lindenbrog, E.

Lindenov, gammal dansk, urspr. slesvigsk adelsätt
från 1300-talet, utslocknade på 1700-talet.

1. Godske L., sjöofficer, d. 1612, företog 1605
och 1606 upptäcktsresor till Grönland och nådde
båda gångerna dess västkust. 1610 blef han chef för
örlogsvarfvet och anförde 1611 som vice amiral en
eskader om 9 fartyg, med hvilken han fördref svenska
flottan från Kalmar sund. – 2. Hans L., f. 1616,
d. 1659, gifte sig 1639 med Kristian IV:s och Kirsten
Munks dotter Elisabet Augusta (f. 1623, d. 1677)
och blef 1640 riksråd. Han var rå och våldsam,
högmodig och trätgirig, och äktenskapet var mycket
olyckligt. – 3. Sofia Amalia L., den föregåendes
dotter, f. 1649, d. 1688, blef 1674 gift med Klaus
Daa och lät 1678 röja honom ur vägen. Sedan hängaf
hon sig åt grof lösaktighet (hon beskylldes äfven
för att ha tagit flera af sina barn af daga kort
efter deras födelse) och låg vinningslystnad. Hon
undslapp straff genom att göra Kristian V:s oäkta
son Kristian Gyldenlöve till arfvinge af det af
henne 1681 upprättade baroniet Lindenborg och
dog under förfärliga lidanden. Sägnen låter henne
ännu spöka på skådeplatsen för hennes ogärningar.

1–3. E. Ebg.

Lindenschmit. 1. Wilhelm L. d. ä., tysk målare,
f. 1806 i Mainz, d. 1848, studerade i München och
Wien samt var från 1826 verksam i München. Där
målade han i slottsträdgårdens arkader, i Königsbau
och i Pinakoteket väggbilder ur Bajerns historia, ur
Schillers dikter och ur Lionardo da Vincis lif. Han
målade äfven i olja ämnen ur Tysklands urhistoria,
såsom Slaget på Idistavisus-fältet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free