- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
627-628

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindgren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

627

Lindhagen

628

disciplinär förmåga. Hon utgaf bl. a. (tills,
med Hj. Hjorth) Praktisk lärobok i tyska språket
etc. (1891; 7:e uppl. 1909; Bihang till densamma
1898, 3:e uppl. 1907), Kort lärobok i tyska
språket för yngre nybörjare (1892; 4:e uppl. 1907;
Tilläggs-häfte därtill, s. å., 2:a uppl. 1899),
"Kleine schii-lerbibliothek" (1-9, 1892-1902) och
(tills, med A. Gahm) "Exempelsamling till bråkläran"
(3 hftn, 1901).

4. Karl Al b er t L., son till L. 2, jurist,
politiker, kommunalman, f. 17 dec. 1860 i Stockholm,
blef student i Uppsala 1878, juris kandidat 1883,
vice häradshöfding 1886, adjungerad led. i Svea
hofrätt 1888, fiskal där 1890 och assessor 1891 samt
t. f. revisionssekreterare 1893, konstituerad sådan
1897 och ord. 1899. Han utnämndes till borgmästare
i Stockholm 1903. L. valdes mars 1897 i ledigheten
efter Themptander till led. af Andra kammaren för
Stockholm och har sedan dess tillhört densamma,
som insatte honom 1900 till suppleant och 1901-11
till led. i lagutskottet. L. var led. af folkpartiet
(1897-99) och från 1900 af liberala samlingspartiet,
af hvars förtroenderåd han i. flera år var medlem. Han
utträdde ur partiet 1907 och var "vilde", till dess
han 1909 ingick i socialdemokratiska riksdagsgruppen
och blef medlem af dess förtroenderåd. Som motionär
och debattör har L. varit en af riksdagens flitigaste
och mest intresserade medlemmar, han har ock
som sådan fått sig tillagdt epitetet "riksdagens
störste arbetsgifvare". L:s uppslag ha sträckt
ut sig öfver många och vidt skilda områden, men i
all synnerhet omfattat jord-, kvinno- och sociala
frågor. Märkligast och betydelsefullast bland hans
motioner torde följande vara. I konstitutionella
frågor har han motionerat om allmän rösträtt för män
(1899), för kvinnor (1902, 1904, 1905), för män och
kvinnor (1906, 1907, 1908). Hans förslag 1906 skilde
sig från de samtida socialdemokratiska och liberala
förslagen genom yrkandet på allmän rösträtt äfven
för kvinnor och frånvaron af "streck". Förslaget 1907
afsåg äfven valbarhet för kvinnor till båda kamrarna,
arfvode till Första kammaren och suspensivt veto
för samma kammare. Motionen 1906 hade jämte andra
till följd en riksdagsskrifvelse till K. M:t om
utredning af rösträtt för kvinnor. 1908 väckte han
motion om kamrarnas representation i de gemensamma
utskotten i förhållande till sitt medlemsantal. I
jord-och skogsfrågor o. d. har han bl. a. åsyftat
"front mot feodalismen" samt beroende småbrukares
(tor-pares, bolagsarrendatorers m. fl:s, 1909-11),
fiskares och andra lägenhetsinnchafvares på ofri grund
(1907, 1911) skyddande och frigörelse; rationell
skogsvård såsom bildande af allmänningsskogar (1910),
uthålli^hetsbruk å bolags- och större skogar (1903,
1907-11), expropriation af kalmarker (1907 -08),
undervisning i skogsvård och planterin^sdagar för
skolorna (1907; riksdagsskrif velse), inköp af

skogbärande marker (1908-09, 1911) in. m.,
malm-inmutningsrättens utbyte mot koncessionssystem
(1908), utredning om och kontroll å enskildas
vattenfall (1907-08) samt koncession för
framdragande af elektriska ledningar (1900, 1902),
kontroll å förvärf vande och utnyttjande af större
skogar, grufvor, vattenfall, större torfmossar
(1909-11), mot kungsådras bortskänkande (1907,
1909), utredning om kronans jorddonationer
till industrien (1908-10), städerna (1911) och
lappmarkerna (1908), ang. lapparnas jordfråga
(1898, 1901), upplåtelseformen för småbruk å
allmän jord (1907, 1909, 1911), aflös-ning af
fideikommiss i fast egendom (1907), beredande i
olika afseenden af gynnsamma kreditförhållanden för
mindre bemedlade till anskaffande af bostäder och
jordbruk (1908-11), skapande af tomträttskrediten
(1908-09), reform af jordlösen vid expropriation
(1907, 1911) och anskaffande af ny mark genom
expropriation för bostäder (1907, 1911) och jordbruk
(1911), lokala representationer för jordbruket
(1907), kooperation vid mindre jordbruk (1902),
beskattning af jordvärdet (1907, 1911). Men
förnämligast har han i dessa afseenden knutit sitt
namn vid den s. k. Norrlandsfrågan. Hans mycket
omfattande motion 1901 ang. lagstiftningsåtgärder
för vidmakthållande af jordbruksnäringen inom
skogsbygderna i Norrland och Dalarna gaf uppslag till
en riksdagsskrifvelse, som ledde till nedsättandet
af den s. k. Norrlands-kommittén (1901-04),
hvaraf L. var medlem. På grundvalen af motionen
och kommitténs förslag ha senare genomförts en
lagstiftning omfattande förbud för bolag att köpa
jord på landet, arrende- och van-häfdslagar för
skogsindustriens hemman, särskild egostyckningslag för
Norrland och nya grunder för afvittringen därstädes
af kronojord, så att skog tilldelas hemmanen i form
af oförytterliga skogsallmän-ningar m. m. Genom
reservationer i kommittén och senare genom motioner
har L. träget sökt åt lagstiftningen i fråga erhålla
den omfattning han önskade; han har så t. ex. 1907-11
motionerat om den s. k. Norrlandslagens utsträckning
till södra och mellersta Sverige och komplettering i
öfrigt. T kvinnofrågan har han, utom de redan nämnda
förslagen om kvinnans politiska rösträtt och valbarhet
och nedan-nämnda om det kvinnliga nattarbetet, väckt
förslagom gift och ogift kvinnas valbarhet till
kommunala nämnder och styrelser (1902-05, 1907), om
afskaffande af mannens målsmanskap (1903) och om fa?t
anställning af ämbetsverkens kvinnliga skrifbiträden
(1905 -06, riksdagsskrif velse 1906). Till den sociala
hygienens område höra hans motioner om söndags-hvila
(1910, ledde till en riksdagsskrifvelse), om
reglering af nattarbetet för båda könen (1908-09),
för männen (1910-11), om undersökning af en del
yrkesarbetares lefnadsförhållanden och arbetslokaler
(landtarbetare, 1907 - hvilken motion ledde till en
riksdagsskrifvelse och en nu pågående undersökning -
restaurang- och kafépersonal, 1911, sjuksköterskor,
s. å. m. fl.) och om undersökning och åtgärder
ang. missbruken af tobak och kaffe (1911). I
utrikespolitiska, skandinaviska, lagstiftnings-
m. fl. frågor har han motionerat bl. a. om svensk
utrikespolitik till främjande af Nordens enhet och
den internationella samhörigheten (1911), om samverkan
för åstadkommande af öfverensstämmande civil-’ lagar
för de skandinaviska länderna (1900. 1909, | 1911,
som ledt till delvis ännu pågående skan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:26:54 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free