- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
635-636

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindholm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landet, 2 mtl, tax. till 115,900 kr. (1909). L. synes
enligt Styffe ha blifvit bebyggdt till sätesgård
1516 af rikshofmästaren Ture Jönsson (Tre rosor). Det
egdes sedermera af sonen Johan Turesson och sonsonen
Gustaf Johansson, grefve till Bogesund och friherre
till L. Genom dennes dotter Sigrid kom L. till
Bengt Gabrielsson Oxenstierna, friherre till L.,
som bebyggde gården med ett ståtligt, af storartade
anläggningar omgifvet slott (se fig.), som, att
döma af de få resterna och Sueciæ-verket, varit
ungefär 16 m. i fyrkant invändigt och haft metertjocka
murar. Enligt Linné, som besökte stället 1746, fanns
där inredt ett praktfullt romerskt bad efter antikt
mönster. I nordvästra hörnet har stått ett torn med
murar af 1,5 m. tjocklek, i hvilket finnes en brunn,
som ännu begagnas. Slottet nedbrann
16 maj 1792, men flyglarna kvarstå. Kanslipresidenten
B. Oxenstierna bortbytte 1684 L. mot Rosersberg
till grefve J. G. Stenbock, hvars svåger grefve
A. Lillie redan 1685 finnes antecknad som L:s
egare. Dennes sondotter förde L. 1709 till sin man,
riksrådet grefve M. J. De la Gardie, och genom dennes
dotter Eva kom det till Klas Ekeblad, egare af Stola,
hvarigenom L. för en längre tid fick samma egare som
detta (se Stola). - 4. Mekanisk verkstad, en af de
största anläggningarna för skeppsbyggeri i Sverige,
belägen vid Göta älf i Lundby ined staden Göteborg
1905 införlifvade socken på Hisingen. Egendomen L.,
1 mtl säteri, som förr tillhört släkten Anckarhielm,
köptes 1844 af bl. a. grosshandlaren Th. V. Tranchell,
som där anlade ett mindre skeppsvarf och 1851 en
mekanisk verkstad för byggande af järnångfartyg
äfvensom slip för upphalning af fartyg. Dessa
anläggningar öfvertogos 1858 af Motala mek. verkstads
a.-b., som betydligt utvidgade dem och fullbordade
ytterligare en slipbana samt anlade torrdocka, en af
de största i Sverige. På grund af bolagets iråkade
obestånd öfvertogs rörelsen 1893 af "L:s verkstads
arrenda-torer" och 1894 af det nuv. "L:s verkstads
aktiebolag". Under detta bolags tid har verkstaden
undergått genomgripande förändringar. Sålunda
ha ångpanneverkstad, plåtslagarverkstad,
galvaniseringsverk, elektrisk kraftstation,
riggarverkstad m. m. nybyggts samt gjuteriet,
maskinverkstaden, stapelbäddarna, båda sliparna,
dockan m. m. ombyggts och förändrats. Driften är
genomgående elektrisk. Tillverkningen utgöres af
ångfartyg, ångpannor samt alla slags maskiner och
gjutgods. En
stor del af svenska flottans krigsfartyg och de
första svenskbyggda oceanångarna ha utgått från
detta varf. 1859-1910 tillverkades vid varfvet 406
större och mindre ångfartyg. Sliparna begagnades
under samma tid af 4,643 fartyg och dockan af
1,044. Tillverkningsvärdet under de sista 5 åren har i
medeltal varit 2,5 mill. kr. Fastigheten (jordområde,
verkstäder och boningshus) var 1911 taxerad till
2,3 mill. kr. Arbetsstyrkan var i juni 1911 700
ord. arbetare. - Invid verkstadens skeppsdocka på
en höjd, hvarest numera arbetarbostäder blifvit
uppförda, låg det forna slottet L. (Lindisholmr),
som tydligen varit kringflutet af vatten. Det namnes
1253 i Håkan Håkanssons saga och omtalas flera gånger
under 1330-talet, då konung Magnus Eriksson stundom
uppehöll sig där. Som befäst ort synes

illustration placeholder

Hufvuddelen af Lindholmens mekaniska verkstad
och varf.

slottet ha egt betydelse endast före anläggningen
af Gamla Älfsborg. Inga lämningar finnas kvar af
detsamma. Hösten 1788 lät Gustaf III i hast uppkasta
ett retranchement vid L., men denna befästning,
som 1789 iståndsattes, fick sedan förfalla.

Lindholmens polygon, benämning på den del af
Karlskrona sjöfront, som i slutet af 1600-talet
anlades å den närmast s. om Trossön liggande
Lindholmen och bestod af bastionerna Neptunus
och Castor jämte mellanliggande långa kurtin,
bakom hvilken "reparebanan" 1696 anlades. Jfr
Karlskrona, situationsplan, och sp. 1086 och 1087.
L. W:son M.

Lindholms skans, i Småland, 7 km. utanför Västervik,
på en holme i Lucernfjorden, byggdes 1717 på
stadsbornas bekostnad och bestyckades med 12-pundiga
kanoner. 1719 anhöllo Västerviks borgare om K. M:ts
medgifvande att slippa underhålla och bevaka L.,
som, sedan detta medgifvits, sålunda förföll. 1788
synes skansen dock ha nödtorftigt iståndsatts.
L. W:son M.

Lindhult, gods i Stafsinge socken, Hallands län,
utgör med Hässlås och Torebo 3 mtl, tax. till
360,000 kr. (1910). I midten af 1400-talet hörde
L. under Hjuleberg. Först i början af 1600-talet blef
det sätesgård och egdes då af den för sin grymhet
bekante Mog. Gyllenstierna, ståthållare på Varberg
(d. 1639). Från 1756 har L. tillhört medlemmar
af släkten Lilliehöök och eges nu af bröderna
kaptenen K. J. och lektorn Fr. Lilliehöök. Länets
landtbruksskola var från 1870 länge förlagd till L.
Wbg.

Lindhult, Oskar, sånglärare, f. 1831 i örby prästgård,
Älfsborgs län, d. 1907 i Göteborg, elev

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free