- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
649-650

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framgång eget sällskap i landsorten. L. uppehåller
det stora skådespelet och utmärker sig själf i
hjälteroller, t. ex. Hamlet och Cyrano de Bergerac.

Lindsay [11’nsi], stad i kanadensiska
prov. Ontario, 95 km. n. ö. om Toronto. 7,003
inv. (1901). Järn-gjuteri, ylleväfveri, garfveri,
skotillverkning, sågverk; handel med spannmål, trä
och mjöl.

J. F. N.

Lindsay [li’nsi], gammal skotsk adelssläkt, bemärkt
redan på 1100-talct. Ättens hufvudman bär (sedan 1398)
titeln earl af Gra w förd, och många af dess medlemmar
ha spelat en mycket framträdande roll i Skottlands
historia. Till en sidogren af ätten hörde Patrick
L., lord L. of the By res, d. 1589, som var en af
reformationens tidigaste och ifrigaste anhängare bland
den skotska högadeln, deltog i sammansvärjningen mot
Rizzio (se d. o.) och som Maria Stuarts fångvaktare
på Loch Leven tvang henne att afsäga sig kronan
(1567). Han var sedermera en af regenten Morays
inflytelserikaste anhängare och deltog 1582 i
konungens bortröfvande (se Jakob, sp. 1181). Hans
sonsons son John L., earl af Crawford-L.,
f. omkr. 1598, d. 1678, blef 1633 earl af L. och 1644
äfven earl af Crawford, var under inbördeskriget
på 1640-talet en af de skotske pres-byterianernas
främsta ledare, öfvergick 1647 från covenant-partiet
till Karl I:s anhängare och satt 1652-60 fången
i England. Till en annan sidogren af ätten hörde
earlerna af Balcarres, bland hvilka Gol i n L., 3:e
earl af Balcarres, f. omkr. 1654, d. 1722, en af Jakob
II:s inflytelserikaste skotska rådgifvare, skrifvit
det värdefulla me-moarverket Memoirs toucliing the
revolution in Scot-land 1688-1690 (1714). – Alexander
William Crawford L., 25:e earl af Crawford och 8:e
earl af Balcarres, f. 1812, d. 1880, gjorde sig
känd som genealogisk och konsthistorisk författare
samt reseskildrare. Hans Lives of the Lindsay s
(2:a uppl., 3 bd, 1849) vann lifligt erkännande, och
reseskildringen Letters ön Egypt, Edom and the Hohj
land (2 bd, 1838; 5:e uppl. 1852) tillhörde engelska
litteraturens mest lästa Palestinaböcker. Till sin
faders död (1869) bar han titeln lord Lindsay. Hans
son, James L u-d o v i c L.; earl of Crawford and
Balcarres, f. 1847, är en ansedd astronom, var 1878-79
president i "Boyal astronomical society" och 1874
-80 (konservativ) medlem af underhuset. Dennes son
David Alexander Edward L., lord Balcarres, f. 1871,
är sedan 1895 medlem af underhuset, var 1903-05
yngre skattkammarlord i Balfours ministär och är f. n.
(1911) såsom de konservatives chief whip
("inpiskare") partiets organisationsledare.

V. S–g.

Lindsay [li’nsi], Thomas, skotsk kyrkohistoriker,
f. 1843, sedan 1902 rektor och professor vid United
free church college i Glasgow, en af Englands bästa
kännare af den allmänna reformationshistorien (Life
of Luther, 1900, A history of the reformation,
2 bd, 1906 ff.), var äfven många år chef
för skotska frikyrkans hednamission cch
har som sådan gjort vidsträckta resor.
Hj. H-1.

Lindsay [li’nsi], Wallace, skotsk filolog, f. 1858,
professor vid S:t Andrews universitet, Skottland,
har utgifvit värdefulla arbeten på olika områden af
den latinska filologien, såsom The latin language
(1894), textupplagor af Plautus (1904–05), Nonius
Marcellus (1902) m. fl., kommenterad upplaga af Plautus
"Captivi" (1900), Contractions in early latin minuscule MSS. (1908)
och Early irish minuscule script (1910).

H. Sgn.

Lindsay [li’nsi], sir David, skotsk skald. Se Lyndsay.

Lindsborg, stad i nordamerikanska staten Kansas, vid
Smokyhill river, en af Kansas’ källfloder, nära midten
af staten, 331 kilometer s. v. om Kansas city. Platsen
anlades som ett svenskt nybygge 1869 och fick sitt
namn efter en af grundläggarna. Stadsprivilegier
1879. L. anses vara den mest svenska staden i
Amerika, i det att 1909 af dess 2,127 inv. endast
ett par hundra voro af icke svensk börd. Fem svenska
församlingar finnas. Platsen har stor betydelse för
svensk-amerikaner genom det där 1881 grundade Bethany
college (se d. o.), sedan 1891 fullständigt college
(det näst största svenskamerikanska) i förening
med konst-, musik- och affärs-afdelning. Antalet
lärjungar (1909) omkr. 900 och lärare 42. Vid
läroanstalten firas årligen i påskveckan (i en
särskild konsertbyggnad, som rymmer 3,000 pers.) en
vida omtalad och af tusentals personer besökt
musikfest, hvarvid Handels oratorium "Messias"
sjunges af en inom samhället organiserad kör om nära
500 röster. Framför läroverkets hufvud-byggnad är
rest en staty af dess grundläggare d:r A. Swensson
(se d. o.). IL. har alltsedan platsens anläggning
svensk tidning under växlande namn (senast kallad
"Lindsborgsposten") utkommit.

O. A.L-r.

Lindschöld, Erik, grefve, statsman, poet, f. 2
febr. 1634 i Skeninge, där hans fader Olof Håkansson
var smed samt rådman och (tidvis) borgmästare,
d. 11 juni 1690 i Stockholm, blef 1651 inskriften
som student i Uppsala och antog då namnet L in d
e m an. Vid universitetet studerade han med stor
framgång latin, vältalighet och politik. Han gjorde
sig tidigt känd som vitter författare både på latinskt
och svenskt tungomål. Genom förmedling af professor
Fig-rclius kallades han af Karl X Gustaf 1658 till
lärare för dennes naturlige son, grefve Gustaf
Carlson. Med sin discipel vistades L. omkr. nio
år i främmande länder. Han tillegnade sig därunder
grundliga insikter i de politiska vetenskaperna samt
tillika en fin världsmannabildning. Vistelsen i Ludvig
XIV:s Frankrike ingaf honom stark förkärlek för fransk
kultur och torde äfven varit bestämmande för hans
uppfattning om det kungliga enväldet som den, bästa
statsformen. Ännu medan han var i utlandet,, tillbjöds
honom en professur i Lund, som han dock af böjde,
och likaså tillträdde han aldrig den eloquentiæ
professur i Uppsala, hvartill han 1667 kallades. 1668
anställdes han som sekreterare i kansliet. Hos
änkedrottning Hedvig Eleonora kom han i stor gunst;
han blef själen i nöjena vid hennes hof och gjorde sig
omtyckt såväl genom fint och behagligt umgängessätt
som genom poetisk talang. Liksom Stiernhielm vid
Kristinas hof uppträder L. vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free