Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindsey ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Lindskog-Lindstedt
654
rades till filos, doktor 1886, var
sept. 1885-jan. 1886 t. f. professor i matematisk
och teoretisk mekanik vid Tekniska högskolan och
1885-92 docent i mekanik vid Uppsala universitet,
utnämndes 1891 till lektor i matematik och fysik vid
Kristianstads ’ högre allmänna läroverk, tjänstgjorde
1900-09 som rektor vid Vänersborgs högre allmänna
läroverk och är sedan 1909 lektor i matematik och
fysik vid Göteborgs högre realläroverk. L. har
utgifvit bl. a. JJber die drehung eines starren
körpers, auf den keine kräfte wirken, um einen
festen punkt (i "Acta Soc. scient. Ups.", 1884),
En rings rörelse i en miska (i Uppsala univ:s
årsskrift, 1888), Lärobok i mekanik (1894)
och (i förening med K. A. Me-bius) Lärobok i
fysik (öfv. och bearbetn. efter Oanots "Traité
élémentaire de physique"), 7. Mekanik (1887).
R. N-n.
Lindskog, Klas, filolog,’ universitetslärare, f. 15
juni 1870 i Göteborg, blef 1888 student i Lund,
.där han 1897 promoverades till filos, doktor, 1895
docent i latinska språket och litteraturen, 1901
e. o. och 1908 ord. professor i grekiska språket och
litteraturen. Bland hans skrifter märkas Quccstiones
de paralaxi et hypotaxi apud priscos latinos (1896)
och Studien znm antiken drama, I, II (1897). L. har
öfversatt Thukydides (i "Valda klass. förf. från
antiken i svensk tolkning", 1904).
Lindstedt, Johan Magnus, präst, kommunalman, f. 14
juli 1844 i Långasjö, Kronobergs län, blef student i
Uppsala 1869, aflade teol. examen 1870, prästvigdes
s. å., blef komminister i Löth 1875 samt kyrkoherde
1879 i Borgholm och 1892 i Torsås. 1904 utnämndes han
till kontraktsprost. Han var kyrkomötesombud 1908,
1909, 1910. L. var stadsfullmäktiges ordf. i Borgholm
1880-92 samt har varit landstingsman och led. i
järnvägs-och bankstyrelser ni. m. L. tog initiativet
till och var jämte M. Lundborg och 0. Ahnfelt 1903
en af stiftarna af Allmänna svenska präst-föreningen
(se d. o.) samt dess vice ordf. s. å. Bland L:s
tryckta skrifter må nämnas Ölands och Borgholms slotts
historia (1882; 6:e uppl. 1907), Adventsbndskap, en
serie predikningar (1882) och Förslag till handledning
vid undervisningen i den kristna tros- och sedeläran
(1909).
Lindstedt, Anders, astronom, försäkringsmatematiker,
högskollärare, ämbetsman, f. 27 juni 1854 i Sundborns
socken, Dalarna, student i Lund 1872, filos,
kandidat 1874, observatör vid Hamburgs observatorium
läsåret 1874-75, filos, doktor (primus) och docent
i astronomi vid Lunds universitet 1877, kallades
1879 till observatör vid Dor-pats universitet och
utnämndes 1883 till professor i använd matematik
där. 1886-1909 var han professor i matematik och
teoretisk mekanik vid Tekniska högskolan i Stockholm,
var därjämte 1888 och hela året 1889 lärare i mekanik
vid Stockholms högskola, 1890-1902 inspektör öfver
försäkringsanstalterna i riket, 1890-1909 föredragande
i Civildepartementet af försäkringsärenden och
1897-1905 censor vid mogenhetsexamina. Han förordnades
1902 till Tekniska högskolans rektor; 1909 utnämndes
han till regeringsråd. L. deltog från sitt första
studentår i observationerna på Lunds observatorium
samt utförde själfständiga observationsarbeten å
Lunds, Hamburgs och Dorpats observatorier. Bland hans
arbeten på detta område må nämnas Undersök-
ning af meridiancirkeln på Lunds observatorium
jemte bestämning af densammas polhöjd (1877). I
Dorpat egnade han sig åt den teoretiska astronomien,
särskildt behandlingen af trekropparsproblemet. Hans
viktigaste arbeten på detta område, Beitrag
zur integration der differentialgleichungen der
störungs-theorie (Petersburgakad:s handl., 1883) och
Sur la détermination des distances mutuelles dans
le pro-bléme des trois corps (franska vet. akad:s
"Comptes rendus" s. å.) ange metoder för lösande
af störings-och andra mekaniska problem genom vissa
trigono-metriska serier (Lindstedtska serierna) och ha
bildat utgångspunkt för flera moderna undersökningar,
bl. a. af Poincaré och v. Zeipel. Vid Tekniska
högskolan ifrade L. för modernisering och utvidgning
af läroverket. Han var led. i 1890 års kommitté, hvars
arbete resulterade i den provisoriska utredning,
som beslöts vid 1895 års riksdag. Sedan han 1902
blifvit rektor, utarbetade han 1903 förslag till
omorganisation med fördubbling af elevantal och antal
professorer samt med ökade lokaler för laboratorier
på den nuv. tomten och för en byggnadskostnad af 2x/4
mill. kr. 1906 tillsattes med anledning däraf en
ny stor kommitté att taga hela frågan om den högre
tekniska undervisningen under utredning. Kommittén,
af hvilken L. var led. och hvars motivering till
största delen författats af honom, framhöll, att en
verkligt tillfredsställande lösning kunde erhållas
endast genom inrättande af en ny högskola på ny
tomt och med fullt tidsenliga laboratorier och
tillräckliga lärarkrafter. I propositionen till
1911 års riksdag, som bifölls, inskränkte man sig
dock, för att nedbringa byggnadskostnaden af 9
mill. till halfva beloppet, till laboratorierna
och ökningen af lärarpersonalen, medan frågan
om lokaler för ett ökadt elevantal lämnades åt
framtiden. - Inom försäkringsväsendet har L. intagit
en mycket framskjuten ställning. Han var medlem af
1895 års försäkringskommitté. Då lagstiftningen om
lif-försäkring ansågs böra vara likartad inom de tre
skandinaviska länderna, tillsattes 1900 en kommission
af 4 led. från hvart och ett af de tre länderna. Inom
denna kommission utvecklade L. liflig verksamhet,
och dess förslag hvilar i väsentliga delar på hans
arbete. Sålunda genomdref han t. ex. den i nuv. svensk
och dansk lag gällande principen, att utländska
lifförsäkringsbolag ej må underkastas ingående
kontroll, utan för koncession endast uppfylla formella
villkor. Kommissionens förslag kompletterades för vårt
land, efter förarbeten af L. och Hj. Hammarskjöld, och
resulterade i 1903 års lag om försäkringsrörelse. -
L. var led. af Nya arbetarförsäkringskommittén
(1891-93), hvars förslag till arbetarpensionering
äfvensom motivering i väsentliga delar hvila på hans
arbeten. Sedan proposition till 1895 års riksdag
afslagits, förordnades L. att jämte K. B. Hasselrot
utarbeta nytt förslag, som framlades för 1898 års
riksdag. Förslaget, som utarbetades af L. ensam
(Hasselrot förordade 1895 års förslag), vann
ej riksdagens bifall. Särskildt tillskrifvas
L. bestämmelserna om hustrurnas medtagande i
försäkringen samt om pensionsbeloppets beräknande,
hvilka vunnit beaktande i den senaste tyska
lagen. 1907 tillsattes "ålderdomsförsäkringskommittén"
att ånyo utreda frågan om allmän ålderdoms- och
invaliditetsförsäkring, och L. blef kommitténs
ordf. Kommitténs arbeten äro ännu U911) icke af
slutade. L. deltog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
