- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
683-684

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linjeafskiljare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och besättningsstyrkan till närmare 1,200 man.
Mot midten af 1800-talet började med propellerns
införande i örlogsflottorna ångkraft att användas
å linjeskeppen. Med införandet af bombkanoner,
mot hvilkas förödande projektilverkan linjeskeppens
mäktiga sidor icke erbjödo något skydd, var
emellertid denna fartygsklass öde besegladt.
Namnet linjeskepp har dock under de senare åren åter
upptagits i tyska flottan för att beteckna ett modernt
slagskepp. Svenska flottan räknade vid början
af 1788 års krig 26 linjeskepp. Under den period
af förfall för flottan, som kännetecknade början
af 1800-talet, nedgick antalet linjeskepp, så
att det i början af 1840-talet utgjorde endast 10,
hvaraf 2 på grund af ålder i otjänstbart skick och
2 under byggnad. Dess sista linjeskepp var den
1856 färdigbyggda tvådäckaren "Stockholm", under
byggandet ändrad till ångskepp. Detta fartyg
afsågs att föra 84 kanoner; dess dimensioner voro
lgd = 56,6 m., bredd = 14,8 m., djupg. = 7 m. och
depl. = 2,850 ton; besättningen uppgick till 735 man,
maskinstyrkan till 800 hkr. Linjeskeppet "Stockholm"
har sedermera ändrats till logementsfartyg (se
d. o.) och är som sådant fortfarande (1911) i tjänst.
C. K. S.

Linjestöringar, telegr., störingar på
telegraf- och telefonledningar, kunna uppstå
af flera olika anledningar.

1. Afbrott i strömkretsen hindrar telegraf- och telefonströmmen
att uppkomma. Är afbrottet ofullständigt,
inträder endast ett försvagande af strömmen.
Kommer en ledningstråd i omedelbar beröring med jorden
eller i beröring med något i ledande förbindelse
med jorden varande föremål, t. ex. en trädgren
e. d., uppstår afledning. Komma två ledningstrådar i
ledande förbindelse med hvarandra, uppstår det slag af
linjestöringar, som benämnes kontakt. Kontakten kan
vara antingen metallisk eller icke-metallisk.
Metallisk kontakt benämnes det fall, då två
ledningar komma i omedelbar beröring med hvarandra.
Förmedlas strömöfvergång mellan ledningarna på
annat sätt, uppstår icke-metallisk kontakt.
Afledning till jorden antingen hindrar strömmen
att komma förbi felstället eller endast försvagar
densamma. Vid kontakt komma strömmarna på en
ledning att åverka apparaterna, tillhörande andra
ledningar.

2. Jordströmmar. Ej långt efter
det telegrafledningar blifvit byggda, märkte
man, att dessa ibland genomflötos af elektriska
strömmar, när deras ändpunkter voro förbundna med
jorden, äfven då inga konstgjorda strömkällor voro
inkopplade i ledningen. Dessa strömmar benämnas
jordströmmar, emedan de tänkas uppkomma därigenom,
att en elektrisk potentialskillnad förefinnes mellan
olika punkter på jorden. De iakttogos första gången
af Matteucci vid ett starkt norrsken 27 okt. 1848.
I allmänhet observeras samtidigt med de kraftiga
jordströmmarnas uppträdande häftiga förändringar
i jordens magnetiska tillstånd. Jordströmmarnas
regelbundna variationer äro undersökta af
Weinstein medelst mätningar en följd af år på
två telegrafledningar, båda utgående från Berlin.
Den ena ledningen sträckte sig i nord-sydlig och
den andra i öst-västlig riktning. Fig. 1 visar
den dagliga variationen, uttryckt i en godtycklig
enhet, under 1887. Kurvan A afser den nord-sydliga
komponenten och kurvan B den öst-västliga. Af dessa
kurvor framgår bl. a., att jordströmmarna äro mycket
svaga under natten. Jordströmmens dagliga gång
är i det stora hela densamma under olika årstider och
under skilda år. Jordmagnetismens dagliga variationer
visa stor likhet med jordströmmarnas. Dessa långsamma,
regelbundna och tämligen små variationer störa ej
telegraf- och telefontrafiken, men

illustration placeholder
Fig. 1.


understundom inträffa större variationer (t. ex. de
af Matteucci 27 okt. 1848 observerade), som kunna
försvåra eller omöjliggöra trafiken. 25 sept. 1909
inträffade den hittills iakttagna starkaste störingen
af detta slag, hvilken sträckte sina verkningar
öfver hela jordklotet. På Stockholms telegrafstation
öfversteg jordströmmens styrka vid flera tillfällen
250 milliampère, och på en ledning mellan Gällivare
och Luleå var potentialfallet 1,7 volt per km. Under
tiden 1 nov. 1906-30 okt. 1909 inträffade störingar
i trafiken på grund af jordström 53 dagar i
Stockholm. Vår- och höstmånaderna äro mest utsatta
för detta slag af trafikhinder. Under sommaren äro
häftigare jordströmmar mycket sällsynta. Fig. 2 åskådliggör
en häftig störing, som iakttogs i Stockholm 30 sept. 1909.

illustration placeholder
Fig. 2.


3. Störingar på grund af starkström kunna
indelas i tre grupper: a störingar förorsakade
genom omedelbar beröring mellan starkströms-
och svagströmsledningar, b störingar på grund
af strömöfvergång från starkströmsanläggningens
jordledning till svagströmsanläggningens jordledning,
c genom induktion från starkströmsledningen till
svagströmsledningen.

4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free