Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua / 689-690 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linjeafskiljare ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3. Slottet (länsresidenset) i Linköping.

Fig. 4. Högre allmänna läroverket.

Fig. 5. Teatern.

inkunabler utgafs 1910 af I. Collijn.) I samma
byggnad förvaras ock domkapitlets betydande arkiv (se
O. Holmström, "L:s domkapitelsarkiv. Arkivstudier",
1901). Högre allmänna läroverkets hus (uppfördt 1860–64)
har på senare tider visat sig vara
otillräckligt, hvadan inom kort en utvidgning
af detsamma eller en nybyggnad torde vara att
vänta. Bland öfriga byggnader märkas Riksbankshuset,
Östgöta hypoteksförenings hus, centralpalatset,
frimurarpalatset och Linköpings sparbanks byggnad (de
två sistnämnda ännu under uppförande). Staden är
f. ö. väl bebyggd, med flera vackra trädgårdar. Bland
stadens offentliga parker märkas järnvägsparken och
Trädgårdsföreningens park (med stadens
sommarvärdshus). Nära Stångån ligger
järnvägsstationen, gemensam för östra stambanan,
östra centralbanan (Linköping–Vimmerby järnväg,
invigd 8 juni 1902), Mellersta Östergötlands järnväg
samt Linköping–Ringstorps järnväg. Genom Stångån och
Kinda kanal samt de sjöar, som denna förbinder, har
staden reguljär ångbåtsförbindelse med såväl Stockholm
och Göta kanallinje som söderut till Åsundens
södra strand, som ligger omkr. 80 km. från
Roxen. 1910 ankommo 582 segelfartyg om 23,961 ton,
625 ångfartyg om 29,425 ton och 20 motorfartyg
om 920 ton. Under samma år afgingo från L. 583
segelfartyg om 24,050 ton, 625 ångfartyg om
29,374 ton och 21 motorfartyg om 966 ton. I staden
hemmahörande fartyg 1909 voro 2 segelfartyg och 7
ångfartyg om 623 ton. 1910 var antalet handlande
225 med 262 biträden och handtverkarna 156 med
200 arbetare. Fabrikernas antal s. å. var 29
med 679 arbetare samt ett tillverkningsvärde af
2,746,506 kr. De största tillverkningsvärdena
komma på Östergötlands sockerfabrik (anlagd 1905),
1,137,000 kr., Linköpings litografiska aktiebolag,
325,594 kr., och tekniska fabriken Gripen, 284,210
kr. Penninginstitut i staden äro afdelningskontor
af Sveriges riksbank (öppnadt 1897), hufvudkontor
för Östergötlands enskilda bank (som började sin
verksamhet 1837 under namnet Östgötha bank och fick
sitt nuv. namn 1856), afdelningskontor af Sydsvenska
kreditaktiebolaget och af Stockholms köpmannabank samt
Linköpings sparbank (stiftad 1833). I staden har äfven
styrelsen för Östgöta hypoteksförening (bildad 1845)
sitt säte. Bland undervisningsanstalter märkas
Högre allmänt läroverk, bildadt af det 1627 stiftade
gymnasiet samt lärdoms- och apologistskolan, som fanns
redan vid slutet af 1200-talet, elementarläroverk
för flickor (med realskolexamensrätt), 3
folkskolor, folkskollärarseminarium (sedan 1843),
småskollärarinneseminarium samt Ljungstedtska tekniska
yrkesskolan (se Ljungstedt, A.). I L. finnas det af
A. Ridderstad bildade Östergötlands musei samlingar
och L:s stads museum för skön konst (grundl. genom
donation af d:r Ch. E. Hagdahl.) I staden utkomma
tidningarna "Östgöta correspondenten" (konservativ,
sedan 1838) och "östgöten" (frisinnad, sedan 1873),
båda numera dagliga. I staden finnas länslasarett,
2 epidemisjukhus samt barnbördshus (genom donation af
kaptenen Henrik Westman). Staden har vattenledning
och gasverk, hvilka egas af staden, samt elektrisk
belysning, som ombesörjes af ett enskildt bolag. Ett
renhållningsverk är f. n. under uppförande,
hvarjämte ett slakthus är ämnadt att uppföras. I
stadens sydvästra del äro f. n. under uppförande
kaserner för Östgöta trängkår, hvilka äro ämnade att
tagas i anspråk i dec. 1911. Till staden skola äfven
förläggas Första och Andra lifgrenadjärregementena,
hvilkas chefsexpeditioner redan äro förlagda
i staden, liksom äfven expeditionen för Andra
arméfördelningens stab. Stadens bokförda tillgångar
upptogos 1910 till 5,523,679 kr., dess skulder till
3,252,342 kr. Den taxerade inkomsten utgjorde 1910
enl. bevillningsförordningen 6,094,718 kr., enligt
inkomstskatteförordningen 7,371,100 kr. För kommunala
samt kyrkans och skolans behof uttaxerades 1911 5
kr. 77 öre per bevillningskrona. I ecklesiastikt
hänseende bildar Linköpings domkyrkoförsamling
med S:t Lars församling ett regalt pastorat inom
domprosteriet. För val till riksdagens Andra kammare
utgör staden tills. med Norrköping samt östra
Eneby och Borgs socknar en valkrets, som väljer 3
riksdagsmän. För val af stadsfullmäktige är staden
indelad i 2 valkretsar.

L. (i äldre tiden Liongaköpunger) var tidigt
landskapets förnämsta ort, viktigt som tings- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>