- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
729-730

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lins ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Paulus’ martyrdöd. Hans åminnelsedag är 23 sept. Se
Lightfoot, "Clement of Rome", I (1890).

Linved Klasson d. y. Se Hästesko, sp. 184.

Linz [lints]. 1. Hufvudstad i Öfre Österrike, 260
m. ö. h., på högra stranden af Donau, öfver hvilken
en 208 m. lång gallerbro af järn går till köpingen
Urfahr på flodens andra sida. 67,859 inv. (1910),
de allra fleste tyskar. L. har två domkyrkor, den
ena från 1670, den andra påbörjad 1862 och invigd
1905, 1 luthersk (från 1845) och flera katolska
kyrkor. Staden är säte för ståthållarämbetet
(statthalterei), för landtdagen och en biskop. I
staden finnas teol. seminarium, högre gymnasium och
högre realskola, lärar- och lärarinneseminarium,
provinsmuseum (Francisco-Carolinum) med bibliotek,
tafvelgalleri, naturvetenskapliga samlingar,
fornsaker m. m., handelsakademi, offentligt
studiebibliotek (40,000 bd), landsarkiv, stiftsarkiv,
institut för döfstumma och för blinda, hospital,
barnbördshus m. m. Tillverkning af cigarrer,
fartyg, maskiner och lokomotiv, landtbruksredskap,
tändstickor, kaffesurrogat m. m. L. är en af
stapelplatserna för Donauhandeln, särskildt för
exporten af järnvaror. Österrikiska västbanan
(Wien–Salzburg–München, med bibanor till Passau
och Braunau), järnvägen till Budweis (i Böhmen)
samt Donau med dess segelbara bifloder befordra
handeln. – L. antages ligga på samma plats som den
romerska stationen Lentium l. Lentia och hörde under
medeltiden till grefskapet Kyrnberg. Den siste
grefvcn af Kyrnberg sålde grefskapet 1140 till
markgrefven Leopold IV af Österrike. 17 maj 1809
besegrade Bernadotte en österrikisk kår vid L. De
forna fästningsverken äro nu slopade. – 2. (L. am
Rhein
) Stad i preussiska reg.-omr. Koblenz
(Rhenprovinsen), vid Rhen. 3,873 inv. (1905). Brytning
af basalt. 1 o. 2. (J. F. N.)

Lin-ål, zool. Se Nejonögon.

Liodhus. Se Lödöse 1.

Liometopum, zool. Se Dolichoderinæ.

Lion, Golfe du [gålf dy liå’], Lejonbukten,
oriktigt skrifvet Golfe de Lyon, hafsbukt
i Medelhafvet på Frankrikes sydkust, emellan Cabo
de Creus i v. och Gap Croisette ö. Bukten är farlig
för sjöfarten genom de våldsamma vindarna på öppna
sjön och bristen på en lätt tillgänglig nödhamn i
västra delen, där kusten är flack och sandig. Bakom
kustdynerna ligga laguner (étangs), som genom
trånga kanaler (grau) stå i förbindelse med hafvet.
(J. F. N.)

Lion, Justus Karl, tysk gymnast, f. 13 mars 1829
i Göttingen, d. 30 maj 1901 i Leipzig, sedan 1862
direktor för skolgymnastikväsendet i Leipzig och sedan
1874 äfven öfverinspektör öfver gymnastiken vid de
flesta sachsiska läroverk. L. inlade stor förtjänst
genom att, i synnerhet hvad skolorna beträffar, ordna
turnväsen det till en metodisk gymnastik. Han utgaf
åtskilliga skrifter, i hvilka han bl. a. angrep den
lingska gymnastikmetoden, i synnerhet dess fyrdelning
och urval, samt så sökte stäfja dess inflytande
på den äldre tyska turnen. L. redigerade till 1875
"Deutsche turnzeitung".

Lionardo da Vinci [vi’ntji] 1. Leonardo da Vinci,
italiensk konstnär och vetenskapsman, f. 1452 i
Vinci, Toscana, d. 2 maj 1519 vid Amboise, Touraine,
kan kortast betecknas som universalsnille. Han var
målare, skulptör, arkitekt, ingenjör och mekaniker,
naturforskare, spekulativ tänkare och

illustration placeholder

Lionardo da Vinci, själfporträtt (i Turin).

experimentator - en hjärna, som ej lämnade något
outforskadt och som ideligen arbetade, ofta
med själfva forskningen som det enda målet. Han
lefvandegjorde sin tids ideal af uomo universale,
alla möjligheters människa. Han har blifvit kallad
"renässansens universella intelligens", på
en gång forskaren, som intränger i allt, och
konstnären, som skapar. Äfven som konstnär var han
en outtröttlig och ytterligt tålmodig sökare. Hans
sökande gällde det själiska i konsten, men fullt ut
lika mycket det tekniska. Han förde det italienska
1400-talsmåleriet till dess höjdpunkt, och han
gaf utgångspunkterna för det nästkommande skedets,
högrenässansens, konst. I sina målningar gaf han det
äldre måleriets slutresultat och det nya dess första
storverk. Han var en revolutionär inom konsten,
och han har ined skäl blifvit kallad det moderna
måleriets fader.

L. var naturlig son till advokaten Picro d’Antonio,
då bosatt i Vinci, en liten plats inom florentinskt
område nära Empoli vid gränsen till Siena. Hans
moder var en bondflicka "af godt blod". Senast 1469
flyttade fadern till Florens, och senast vid samma
tid började L. arbeta på målaren och skulptören
Verrocchios (se denne) ateljé. Ännu 1476 nämnes han
som Verrocchios medhjälpare. Med all sannolikhet
utöfvade läraren stort och bestämmande inflytande på
eleven. Många drag hos Vcrrocchio återkomma hos L. -
främst rastlösheten och mångkunnigheten. Enligt en
gammal uppgift, som går tillbaka till L:s samtid,
men hvars trovärdighet likväl betviflas af många
forskare - skulle L. som elev ha målat den främsta
knäböjande ängeln på lärarens tafla Kristi dop
(nu i Accademia i Florens). Andra målningar, som
varit ansedda som ungdomsarbeten af L., äro ett
Medusahufvud i Uffizigalleriet, som troligen är
en senare efterbildning af L:s komposition, samt
en Maria bebådelse där och en mindre "bebådelse"
i Louvre, af hvilka Louvre-taflan anses sannolikt
vara äkta, fastän troligen målad först på 1490-talet,
men Uffiziernas "bebådelse" är med större sannolikhet
utförd på Verrocchios ateljé af flera händer. De
äldsta fullt autentiska bevarade målningarna af L. äro
De tre konungarnas tillbedjan (Uffizigalleriet)
och Den helige Hieronymus i öknen (Vatikanens
galleri), båda äro ofullbordade. L. hade 1478 och 1481
mottagit två olika beställningar på altar-bilder. Han
slutförde ingendera, men "Konungarnas tillbedjan"
är sannolikt den senare af dessa beställda och
påbörjade målningar. Sedan beställarna väntat i 15
år, vände de sig till Filippino Lippi och erhöllo af
honom 1496 en målning med samma ämne, delvis påverkad
af L:s komposition (äfven Filippinos målning finns
nu i Uffizigalleriet). "Konungarnas tillbedjan"
är hufvudnumret i L:s ungdomsalstring och - trots
sitt ofullbordade skick - sin tids kanske märkligaste
målning. Dess strängt slutna, centrala, utspekuleradt
afvägda komposition är något nytt i den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free