- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
749-750

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lippe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Li’quor, lat., farm., en i farmakopéerna använd
benämning dels på mer eller mindre sammansatta
blandningar af olika flytande läkemedel, dels
på lösningar af vanligen ett par ämnen i vatten,
sprit, ättika, vin e. d. Den nu gällande Svenska
farmakopén innehåller under rubriken Liquor 6
preparat, som af häfd bära detta namn eller svårligen
låta inordna sig under andra rubriker. Så finnas
L. arscniilis kalici, arsenikdroppar, äfven kallad
Mixtura arsenicalis Fowleri (Ed. VI), Fowlers
arseniklösning
, innehållande l proc. arseniksyrlighet
och lika mycket kaliumkarbonat samt försatt med
lavcndclsprit för att underlätta igenkännandet och
sålunda förekomma farliga misstag; dosen är 3-10
droppar i vatten vid måltiderna; högsta dos 0,5 gr.,
innehållande 5 mg. arseniksyrlighct. Vidare märkas
L. formaldehydi saponatus. <sp>formalinsåpa</spårr>,
af lika delar såpa och formalin med hälften koncentrerad
sprit; L. kresoli saponatus, kresolsåpa
(se Kresol) - båda afsedda till desinfektion och samtidig
rengöring; L. oxidi ferrici albuminati,järnalbuminatlösning
(se Järnalbuminat), L. peeloralis,
bröstdroppar, bestående af lakritsextrakt,
fänkålvatten och koncentrerad sprit med tillsats af anetol
(ur anis) och ammoniak, samt L. sueeinatis ammonici
pyroleosus
, prinsens droppar (se Hjorthornssalt). - Bland äldre preparat, som gått under namnet Liquor, må yttcrligare nämnas de förr officinclla preparaten
L. acetalis kalici, en lösning af kaliumbikarbonat,
ättika, sockersirap och vatten, urindrifvande
läskedryck; L. acidi hypochlorosi, äfven <sp>Solutio
hypochloritis natrici</i> (Ed. VI) 1. Liqtueur de
Labarraque
, natriumhypokloritlösning, crhållcn
genom inledning af klorgas i en sodalösning och
använd till blekning, till utveckling af klorångor,
till gurgelvattcn, antiseptisk sköljvätska
o. d.; L. acidus Halleri, Hallers sura droppar
(se Elixir), L. calcis chloratæ, lösning af
kalciumhypoklorit för samma ändamål som L. acidi
hypochlorosi
(so ofvan); L. citratis kalici,
en lösning af kaliumbikarbonat med tillsats af
citronsyra, sockersirap och vatten, läskedryck; de
"prinsens droppar" till egenskaper och användning rätt
liknande preparaten L. acelatis ammonici pyroleosi;
L. fuliginis alkalinius; L. fuliginis fætidus

(se Marodördroppar); L. succinatis ammonici
pyroleosi; L. supercarbonatis ammonici pyroleasi
,
s. k. hjorthornsdroppar, L. cornus cerci (Ed. VI;
se äfven Hjorthornssalt). Äfven må nämnas L. ad serum
lactis parandum
, ett extrakt på magslcmhinna af kalf,
bcrcdt med hvitt franskt vin och något koksalt samt
nyttjadt till ystning af mjölk för erhållande af
vassla, samt L. nervinus Bangii (se Nervdroppar).
C. G. S.

Li’quor cerebrospinälis, lat Se Cercbrospinalvätska.

Lira (it. lira tedesca, fr. rielle, ty. drehleier,
lat. organi trum, i medeltiden äfven förekommande
under namn af symphonia, zampugna m. m.), ett
gammalt instrument, brukligt i synnerhet under
900-1100-talen, från 1400-talet föraktadt, men under
1700-talet ånyo för en tid användt, i synnerhet i
Frankrike, där instrumcntmakare förbättrade det,
kompositörer skrefvo för det och virtuoser spelade på
det. Nu är det sällsynt, t. o. m. som
tiggarinstrumcnt; blott någon gång ser man det i
handen på en savojardgosse. Instrumentet är en aflång
rcsonansläda med 3-6 strängar samt kort och tjock
hals. Det bäres i en rem framför bröstet. De särskilda
mcloditonerna fixeras, liksom på nyckelharpan,
medelst en klaviatur, och dessutom finnas, liksom på
den förra, några brumsträngar, som ange en ständig
baskvint. Men liran skiljer sig från nyckelharpan
i tonens frambringande, som sker, icke med stråke,
utan genom kringvridande af ett hjul, hvars med harts
bcstrukna kant berör alla strängarna på en gång.
A. L.*

Lira (af lat. libra, se d. o.), plur. lire, enheten
uti italienska myntsystemet, motsvarar l franc (se
d. o.) och delas i 100 centesimi. Se vidare Italien,
sp. 1037-38. Om turkisk lira se Turkiet (Mynt).

Liresläktet, Puffinus l. Nectris, zool.,
hör till fam. stormfåglar (<I<Procellariida</i>)
inom ordn. Procellariifarmes och fåglarnas
klass. Näbben är ungefär af hufvudets längd, smal
och nästan trind. Näsborrarna öppna sig i två skilda
tuber, som ligga tätt vid hvarandra. Stjärten är
tvär eller vigglik, med 12 pennor. Könen likna
hvarandra. Rlott ett ägg lägges åt gången. Släktet
omfattar äkta hafsfåglar, som anträffas snart
sagdt på alla haf. På Skandinaviska halfön äro
blott några få hithörande individer anträffade.
L-e.

Liri (lat. Liris), flod. Se Garigliano.

Liria, distriktshuvudstad i spanska prov. Valencia,
nära vänstra stranden af Guadalaviar, n. v. om
Valencia. 8,864 inv. (1900). Romerska byggnadsrester
och inskrifter. Forntidens Edeta Liria. Vin- och
olivplantcringar. J. F. N.

Liriodendron L., bot., ett vackert trädsläkte,
hörande till fam. Magnoliaceæ. Blomfodret är
trebladigt och blomkronan sexbladig. Frukten
är vingad nöt. L. tulipifera L., tulpanträdct,
har flikiga, i spetsen bredt tvärhuggna blad
och gula, tulpanlika, hängande, praktfulla
blommor. Tulpanträdet, som härstammar från atlantiska
Nord-Amcrika, odlas ofta i parker och trädgårdar. O. T. S. (G. L-m.)

Liriope, astron., en af småplaneterna.

Liris, flod. Se Garigliano.

Lisage [-säsch], fr. (af lire, läsa),
mönsterläsning. 1. Ett förbercdningsarbcte
till mönsterväfning i s. k. simpelstol,
bestående däri, att man mellan väfrustningens
vertikala korder inflätar (efter mönstret
"inläser") dragsnörcn (cmbarbcr), så att en grof
väfnad bildas lika med det önskade mönstrets
bindning. Mönstcrläsning är ett mycket viktigt
arbete och kräfver stor öfning. Jacquards (se
denne) mor var mönsterläscrska. - 2. En liknande
inflätning af dragsnören i en del maskiner för
slagning af jacquardkort (se Jacquardmaskin).
l-2. G. A. W.

Lisa-hora [-hå’ra], bergtopp. Se Beskiderna.

Lisaine [-sän], å, som från Vogeserna rinner i sydlig
riktning omkr. 10 km. v. om fästningen Belfort och
vid Montbéliard förenar sig med den genom Belfort
rinnande Savoureuse, hvarefter båda tillsammans
utgjuta sitt vatten i Doubs. Vid L. stod 15-17
jan. 1871 ett slag, äfven benämndt efter staden
Montbéliard. Då general Bourbaki från trakten af
Besançon, med l:a Loire-armén, 140.000 man, ryckte
fram genom öfre Elsass för att befria den af tyskarna
belägrade fästningen Belfort. af-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free