Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lisboa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
59
Lissamphibia-List
760
vallen dem emellan mer eller mindre oren,
växlar figuren oafbrutct och synes oscillcra
fram och tillbaka i synfältet. Den apparat,
som Lissajous konstruerade för detta ändamål,
kallades af honom optisk komparatör, af Hclmholtz,
som i åtskilliga afseenden modifierade densamma,
vibralionsmikroskop. .- Metoden att med optiska
medel sammansätta samtidiga vibrationer var känd
före Lissajous’ försök med stämgafflar. Den angafs
först af engelske fysikern Ch. Wheatstone (f. 1802,
d. 1875), som för detta ändamål konstruerade en
apparat, hvilken han benämnde kalejdofon (se d. o.).
U. R.*
LissamphPbia, zool. Se Amfibier, sp. 827.
Li’ssäuer, Abraham, tysk antropolog, arkeolog,
f. 1832 i Berend, West-Preussen, d. 1908,
verkade länge som läkare i Danzig och var sedan
1892 bosatt i Berlin. Han var lång tid själen
i Beiliner gcscllschaft fur anthropologie,
ethnologic und urgeschichte; han var sällskapets
bibliotekarie och tidvis dess ordf. Af honom
ordnades och katalogiserades sällskapets
vidlyftiga bibliotek, redaktionen af "Zcitschrift
fur cthnologie" ålåg till en stor del honom,
och han utarbetade tidskriftens andra vidlyftiga
generalregister. Bland L:s skrifter märkas: Crania
prussica (i "Zeitschrift fur ethnologie", 1874,
1878), Die präliislorischen denkmäler der provinz
WesLpreussen (1887), AUertumer der bronze-zcil
der provinz Westpreussen und der angrenzenden
länder (1891) samt de vidlyftiga Priihislorische
ty-penkrtrlen der deutsclien anthropologischen
gesell-schaft. L:s arbeten utmärkas för en sällsynt
noggrannhet och öfvcrskådlig klarhet. Af värde äro
äfven hans många reseberättelser från kongresser o. d.
T. J. A.
L!ssence’pha!a, 200?. Se Däggdjur, sp. 1200.
Lisse’nko, Nikolai Vitalievitj, lillrysk tonsättare,
f. 1842, gjorde universitetsstudier, var 1866-68
elev vid konservatoriet i Leipzig och blef därefter
musiklärare i Kiev. Han är en grundlig kännare af
lillryssarnas musik och har utsifvit "Gc-sänge der
Ukraine" (6 bd, 1868-95), 8 häften lill-ryska visor
i körsättning, en samling vår-, dans- och barnvisor
(Melodoslji) m. in. L. har komponerat 6 operor,
2 barnopcror, kantater, solosånger, kör-styckcn och
pianosakcr. E. F-t.
Lissera (fr. lisser), glätta (särskildt
tryckpapper). Lisscringen tillgår så, att de tryckta
arken, sedan de blifvit torkade, ett och ett läggas
emellan glanspapp och därefter sättas i press, där
de i vanliga fall få kvarstanna omkr. 12 timmar. -
Ett annat slag af pappcrsglättning är (den i Sverige
numera föga brukliga) satineringen. Denna verkställes
före tryckningen.
Lisses [liss], fr. SeHaute-lisse.
Li’ssos, i forntiden en liten flod på Tracicns
södra kust, v. om floden Hebros, bekant
genom den af Herodotos berättade sagan,
att Xerxes’ armé skulle druckit den tom.
(J. F. N.)
Lisso^riches (af grek. lisso’s, slät, och thrix,
hår), släthåriga. Se Hud, sp. 1199.
Li’ssus in ll!y;ria. Se Ä l e s s i o.
List. 1. Bygnk. Se L i s t v e r k. - 2. Skpsb.,
å träfartyg den utanför bordläggningens yttersida
framskjutande delen af vissa plankgångar, hvilkas
hufvudsakliga ändamål är att ge fartygssidan ett
vackrare utseende. De benämnas efter sitt läge å
fartygssidan. Så t. ex. kallas
ytterkanten af nedre skarndäcket
skariidäckslist.. ytterkanten af öfre skarndäcket
eller ledstången rc-lingslist’, de lister,
som finnas på akterspegeln, gal-leiierna och
galjonsbyggnaden, kallas spegellisler,. gallerilister
och galjonslister. På åtskilliga fartyg finnes längre
ned på fartygssidan, något öfver vattenlinjen,
en list, som kallas jrihultslist af det skäl,
att den hindrar frihultens nedre ändar att trycka
mot själfva fartygssidan. - Å järn fartyg anbringas
utanför bordläggningen lisljärn, hvilka äro fasonjärn
af olika slag och utgöra en god förbindning. -
3. Trädg., en låg, uppkastad jordvall, oftast af
omkr. 40 cm. höjd, som används för odling af vissa
ömtåligare köksträdgårdsväxter. Orsaken till, att
de senare ge bättre afkastning odlade på list än
odlade på slätt land, är, att den uppkastade jorden
fortare uppvärmes på våren samt mindre lider af
fuktighet. Härtill kommer, att ytan blir ej så litet
förstorad genom jordens uppläggning i lister. Bland
växter, som i synnerhet med fördel odlas på list,
äro gurkor (listgurkor). Som lister betecknas
stundom smala blomsterrabatter. 2. J- G. "D.*
3. C. G. D. List, Friedrich, tysk nationalekonom
och handelspolitiker, f. 6 aug. 1789 i Reutlingen,
d. (genom själf mord) 30 mars 1846, inträdde tidigt i
faderns garfverirörelse, blef sedan anställd i stadens
och statens tjänst och utnämndes 1817 till professor
i "statspraxis" vid Tubingens universitet. 1819,
året efter den preussiska tullreformen, inledde han
sin verksamhet för en i enhetlig ordning af det ’
tyska tullväsendet och intresserade i Frankfurt ett
antal mellan-och sydtyska köpmän och fabrikanter att
bilda "den tyska handcls-och industriföreningen",
å hvars vägnar han till förbundsförsamlingcu
överlämnade en hemställan om borttagande af de
inländska tullskrankorna och införande af en allmän
tysk tullagstiftning (jfr Tyska t u 11 f ö r e n i n
gen). Han ådrog sig genom sitt arbete ve-dcrbörandes
misshag och måste lämna sin professur. 1820 valdes
L. af Reutlingen till representant i Württembergska
kammaren; det politiskt liberala och antibyråkratiska
uttryckssättet i en petition,, skrifven å denna
stads vägnar, ådrog honom åtal för uppvigling, och
han dömdas till uteslutning ur kammaren samt tio
månaders fängelse, rymde, men återvändo efter ett
par år, af tjänade en del af straffet, men frigafs
mot villkor att emigrera och kom 1825 till Förenta
staterna. Där var han dels farmarc, dels publicist
samt trädde i förbindelse med Pennsylvaniasällskapet
för industriens främjande. Förut anhängare af
A. Smiths handelspolitiska lära, omfattade L. dåmcra
en protektionistisk åskådning, hvars talan han
med mycken framgång förde i den på uppdrag af
nyssnämnda sällskap utgifna skriften Outlines of
amerlcan polilical economy (1827), hvilken innehöll
de flesta af de teoretiskt betydelsefulla punkterna
i lians här nedan omtalade Imfvudarbete. 1830 återkom
L. till Tyskland som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
