- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
761-762

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lista ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

761

Lista-Lister

762

.amerikansk konsul för Baden samt påbörjade
utgif-vandet af samlingsverket "Staatslcxikon"
(fullföljdt af v. Rotteck och Welcker 1834 ff.) och
började energiskt agitera för järnvägsväsendcts
utveckling, särskildt i Tyskland, samt stiftade
1835 ett specialorgan för sådana spörsmål
("Eisenbahnjournal"). I tullfrågan författade han
dels en täflingsskrift för Parisakademicn, dels
artiklar, införda i "Deutsche vierteljahrschrift"
(sv. öfv. "Införselfrihet och rkyddsförfattningar",
1840). L:s hufvudarbete, Das nationale system
der politischen oekonomie ’1840; 7:e uppl. 1883
med inledning af K. Th. Ehebcrg, ny uppl. 1905;
"Det nationella nationalekonomiska systemet",
1888), väckte genast stort uppseende och stärkte
betydligt de sydtyske fabrikanternas sträfvanden
för högre tullsatser. L. utvecklade liflig praktisk
verksamhet för tullföreningens utvidgning med
höga industritullar, för expan-sionskraftig tysk
handelspolitik och en tysk flotta. Han verkade för
fabrikantföreningars bildande och uppsatte 1843
"Deutsches zollvereinsblatt". Hans försök att vinna
en statsanställning voro fruktlösa, brödbekymmer och
sjuklighet bragte honom till för-tviflan, och han
sköt sig.

Resultaten af L:s lifsgärning voro praktiskt
"zollvercins" och järnvägsväsendets utveckling,
teoretiskt ett stort inflytande i protektionistisk
riktning. Han vände sig med mycken skärpa mot A. Smith
och hans "skola", som anklagades för att vara å ena
sidan alltför individualistisk, å andra sidan alltför
kosmopolitisk. Den förbisåge, att mellan individen
och mänskligheten stode nationen, af hvars ständiga
välfärd i sista hand berodde alla dess medlemmar,
som därför måste underordna sina intressen under
dennas. Denna de privatekonomiska intressenas
uppoffring för de nationalekonomiska innebure
jämväl inskränkning af handelsfriheten. Nationens
rikedom bestodo nämligen ej, som "skolan" lärde,
i hopande af en summa materiella nyttigheter
1. "bytesvärden", utan i utvecklingen af dess
produktiva krafter. Dessa uppstode ur fyra källor: 1)
individernas kroppsliga och andliga arbetsförmåga,
2) de sociala och politiska förhållandena
och institutionerna, 3) naturtillgångarna, 4)
verktygen eller kapitalet. Högst utvecklades samma
krafter genom "manufakturväsendets" 1. industrians
tillväxt vid sidan af jordbruket. Skyddstullar vore
förutsättningen för denna tillväxt. Alla nationer,
åtminstone inom den tempererade zonen, hade, sedan de
passerat jagar- och nomadtillstånden, att genomlöpa
två ekonomiska stadier: jordbrukets samt det, då
jordbruket vore förenadt med manufakturväsendet;
därifrån hade de att öfvergå i det "normala" stadiet,
i hvilket en harmonisk förening åvägabragts mellan
de tre grenarna af ekonomisk verksamhet: jordbruk,
industri och handel. I det enbart jord-Wiksiclkande
stadiet vore fri handel med rikare nationer det
fördelaktigaste. Sammaledes när en nation, liksom
England, nått det högsta 1. "normala" stadiet och
ej längre behof de frukta ui ländsk konkurrens. Men
för nationer, hvilka, liksom Tyskland, befunne sig
i det mellanliggande stadiet, vore ett skyddssystem
med i början moderata tullsatser ett nödvändigt
uppfostringsmedel. Genom denna uppfostringssynpunkt
skilde sig L. från merkanti-listernas teori om
den ogynnsamma handelsbalansen, hvilken teori han
ogillade, ehuru han icke bortsåg

från vissa ogynnsamma eventualiteter genom ett
ut-försclöfverskott af klingande mynt. L. ville
tillämpa sin protektionistiska åskådning endast
på industrien, icke på jordbruket, som skyddades
af den. naturliga arbetsfördelningen mellan olika
länder och som dessutom skulle gynnas af industriens
blomstring, under det jordbrukstullar verkade hämmande
på industrien. Medan, tullsystemet var för L. icke
målet, utan medlet, var världshandelsfriheten för
honom det ideala. L:s roll som föregångare för den
historiskrealistiska skolan inom nationalekonomien
får ingalunda förgätas. En del af L:s skrifter
är utgifven under titeln F. L:s gesammelte
schriften (3 bd, 1850). Litt.: Eheberg’(se
ofvan) och M. E. Hirst. "Life of F. L." (1909),
E. H. T.

Lista (af fnhty. lista, nyhty. leiste, list, band),
förteckning på personer eller saker.

Lista [lista], socken i Södermanlands
län, Väster-Rekarne härad. 4,542 har. 896
inv. (1910). Annex till Gillberga, Strängnäs stift,
Väster-Rekarne kontrakt.

LFsta y Aragön [i aragå’n], Al b er t o, spansk lärd,
kritiker och skald, f. 1775 i Sevilla, d. där 1848,
blef domherre i Sevilla 1840 efter att förut ha
varit professor dels i poetik och retorik, dels i
matematik. L:s franskvänlighet nödgade honom att
flytta till Frankrike, där han vistades 1813-17;
återkommen till Madrid, uppsatte han "El Censor", en
af de bästa litterära tidskrifterna i Spanien. 1830
-33 måste han åter förlägga sin vistelseort till
Frankrike, där han utgaf tidningen "Gaceta de Bayona",
förbjuden i >Spanien. L. blef 1833 direktör för
"Gaceta de Madrid" och höll samtidigt mycket berömda
föreläsningar i Ateneo, utkomna i bokform under titeln
Discursos. Som lärare utöfvade L. stort inflytande på
sin generation ej blott genom omfattande humanistisk
bildning, utan. äfven genom oförvitlig karaktär
och har därigenom förberedt det poetiska uppsving,
som karakteriserar den spanska litteraturen under
1800-talets första del. Till sina politiska åsikter
var L. frisinnad, som kritiker logiskt klar och
enkel, och hans vittra alster utmärka sig för elegant
form och tankedjup. Berömdt är hans skaldestycke El
emiyrado de 1823, en verklighetstrogen och kraftig
målning af Spanien under fanatismens ok. L:s förnämsta
arbeten f. ö. äro Canto del esposo, A la Victoria
de Bailén, Al desgraciado, Canlo de la esposa d
la restauration del Salvador del mnndo. La vida
humana, La Tärde, alla filosofiska och religiösa
hymner och oden, Ensayos lilerarios y criticos,
Colccciön de los mejores publicistas espanoles,
en rikhaltig samling vers och prosa, och Tratado de
matematicas puras y mixtas. L. var led. af Spanska
akademien och af Historieakadcmicn. Hans Poesia.s
utkom mö 1822 och 1834 i Paris. Se Rivadcnciras
"Biblioteca de autorcs espaiiolcs", bd 67.
Ad. H-n.

Lister, härad i Blekinge län, utgör Listers härads
domsaga
och ingår i Blekinge västra fögderi samt
omfattar socknarna Mörrum, Elleholm, Jämshög,
Kyrkhult, Gammalstorp, Ysane, Mjällby, Sölvesborgs
landsförsamling. 66,807 har. 25,091 inv. (1910).

Lister. Se Listerlandet.

Lister [li’sto], Samuel G u n l i f f e, lord
M a-sham, engelsk uppfinnare, industriidkare,
f. nyårsdagen 1815 å Charlev hall nära Leeds,
d. 2 febr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free