Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motsvarande listverk tillhörande joniska och korintiska
kolonnordningarna äro rikt dekorerade. – Inom
byggnadskonsten skiljer man mellan sockellister,
baslister, fotlister, bröstvärnlister,
midtelbandlister, cimaiselister, kordonglister och
taklister samt mellan bärande lister, som förmedla
öfvergången till ett öfvervarande utskjutande parti,
och krönande lister, som bilda öfversta afslutningen
af en yta eller ett listverk. Listverket har,
synnerligast i en byggnads yttre, i allmänhet två
uppgifter: en konstruktiv och en estetisk. Under
byggnadskonstens bästa tider (grekisk och gotisk
byggnadskonst) inskränkas listverken till de
konstruktivt nödvändiga och naturliga samt formas
med konstnärlig smak och skolad blick för deras
proportioner och förmåga att medelst skuggor
och dagrar ge rytm åt ett byggnadsparti eller åt
hela byggnaden. Under tider af förfall eller då
det konstruktiva uudantränges af mer eller mindre
sunda, dominerande estetiska moder, bli listverken
mera karaktärslösa och schematiska, men samtidigt
rikare och ymnigare spridda öfver byggnadens
alla delar. Taket springer utanför väggen för
att afleda regnvattnet från muren; detta är den
primära konstruktiva betingelsen för taklister;
men därtill kommer ännu en faktor af teknisk natur,
nämligen materialet, hvaraf listen skall utföras,
ty i sund byggnadskonst bli formerna i hög grad
beroende af materialet; ett taksprång af trä erhåller
helt andra former än ett taksprång af tegel eller af
sten. Glaset i våra fönsterrutor suger icke till sig
regnvattnet som murytorna bredvid; därför behöfva vi
en list under fönstret, som afleder vattnet. Något
konstruktivt skäl att fortsätta listen äfven mellan
fönstren finnes i allmänhet icke; och dock se vi dem
framdragas icke blott där, utan ofta nog äfven i höjd
med bjälklaget, den ena gången för att bidraga att
framhålla byggnadens proportioner, den andra för att
söka afhjälpa eller dölja byggnadens brist på goda
proportioner. Äfven om man utgår ifrån ofvan angifna
strängare syn på saken, enligt hvilken ett listverk
är berättigadt och har estetiskt värde, först då det
stöder sig på ett verkligt praktiskt behof, kommer man
dock rätt snart till en punkt, där listverket fullt
naturligt öfvergår till ornament, utan annan uppgift
än den estetiska, för ornamentet karakteristiska,
att ge en yta rörelse, lif, rytm och njutbara
proportioner. Det torde exempelvis vara rätt svårt att
ange några tekniska förutsättningar för de flesta inre
listverk på väggar och tak och på konstindustriens
alla föremål. Utan tvifvel är det listverkens rent
konstnärliga effekt, som i första rummet fängslar
åskådarens intresse. De konstruktiva betingelserna,
äfven där de varit bestämmande, senteras sällan af
andra än fackmannen. Med undantag för de medeltida
byggnadsstilarna (de bysantinska, den gotiska
och delvis den romanska) ha listverk i europeisk
byggnadskonst och konstindustri utbildats efter de
normer, som grekerna först skapade, romarna sedermera
schematiserade och den italienska renässansen gaf
nytt lif åt. Modern formgifningskonst, som revolterar
emot det antika listverkets allenarådande ställning,
har å ena sidan letat sig fram till nya, mera efemära
former under japanskt inflytande, å andra sidan närmat
sig den mera stränga konstruktiva gotiska uppfattning,
enligt hvilken listverket inskränkes till det allra
nödvändigaste, och proportioneringen af byggnaden
eller föremålet, som i allmänhet åstadkommits eller
reglerats medelst pilasterställningar, listverk
och orneringar, sker genom fördelningen eller
modelleringen af de stora massorna, och detta,
i fråga om arkitekturen, såväl hvad beträffar
byggnadernas yttre som inre. Det torde just vara
frånvaron af de listverk vi under ett par århundraden
vant oss återfinna på sina bestämda platser, som
först stöter i de senaste tidernas arkitektur. Ingen
torde väl ha undgått att lägga märke till, huruledes
den sedan gammalt obligatoriska s. k. taklisten i
våra boningsrum nästan försvunnit, ibland spårlöst,
ibland ersatt af en större eller mindre hvalfformig
öfvergång från vägg till tak (hålkäl).
En list eller ett listverk karakteriseras af sin
profil, d. v. s. en vinkelrätt mot dess riktning
tagen sektion. Arkitekten kan vid utarbetandet af
profilen till ett listverk utveckla en hög grad af
konstnärlig finess och smak. Man ser på listverket,
när en konstnärshand fört pennan och beräkningen af
effekten af dagrar och skuggor varit målmedveten och
grundad på själfsyn. Hur oändligt elegant är icke
i detta afseende profilen af den grekisk-doriska
echinuslisten (fig. 1 A) med sin geometriskt
obestämbara, konstnärligt säkert dragna kontur på
själfva vulsten och med de tre fina ringarna nederst,
beräknade för det underifrån kommande reflexljuset
från den hvita marmorstylobaten. Må man därmed
jämföra den romersk-doriska echinuslisten (fig. 1 B];
vulsten utföres med ett kvarts cirkelslag cch ringarna
med linjal och vinkel. Eller den grekisk-doriska
afslutningen af taklisten med sina båda droppnäsor vid
 |
| Fig. 1. A grekiskt-doriskt kapitäl, B romerskt-doriskt kapitäl. |
|
| Fig. 2. A grekisk-dorisk hängplatta, B romersk-dorisk hängplatta. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
