Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litofys ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
Litorinalera-Litterat
798
kring Bottcnhafvct (där förändringen har varit
störst), mer än 100 meter öfver hafsytan. Från detta
område ränker sig gränsen såväl norr- som söderut,
men ligger ännu i Uppsalatrakten vid pass 70 och
vid Stockholm omkr. 60 m. ö. h., så att Uppland,
Södermanland samt de lägre delarna af Närke,
Västmanland, Östergötland o. s. v. till stor del
voro betäckta af hafvet, hvilket äfven var fallet
med Finlands kustområden. Mot s. blir skillnaden
mellan då och nu allt mindre och är i sydligaste
Sverige inskränkt till ett minimum. Äfven på
västkusten stiger gränslinjen lör det samtidiga
hafvet norrut, så att den vid gränsen mot Norge
befinner sig på 60-70 m. höjd. Som Jylland låg
lägre och Limfjorden bildade ett bredt sund,
hade Nordsjöns salta vatten friare tillträde till
västkusten, hvars niolluskfauna var betydligt rikare
på arter än den dåtida Östersjön och hade ungefär
samma prägel som den nutida Nordsjöfaunan, dock med
några andra arter (särskildt Tapcs decussatus),
som tyda på en något högre temperatur. Detta haf
benämnes därför, som nämndt, T a p e s h a f v e
t. Litorina-Tapeshafvets maxhniutbrcdning (se fig. 3)
sammanfaller ungefär med slutet af den äldre nordiska
stenåldern ("kjökkenmöddingstiden’’’ i Danmark),
som förläggcs 6,000-7,000 år tillbaka i tiden. Enligt
en del forskares mening inträffade den postglaciala
tidens temperatur-optimum kring Litorinahafvets
maximiutsträckning, enligt andra iScrnander
m. fl.) senare. Hassel, ek m. fl sydliga växter och
äfven djur nådde då sin nordgräns i Fcnnoskandia.
Af det postglaciala hafvets aflagringar (skalbankar,
strandgrus, lera, gyttja och sand) är i synnerhet
leran af betydelse. Denna lera, som i östra Sverige
af geologerna benämnes litorinalcral. öster-sjö l c
r a samt i västra Sverige stundom N o r d-sjölcra,
har stor utbredning inom Upplands, Södermanlands,
Västmanlands, Närkes och Östergötlands lägre delar och
bildar en god åkerjord. Den har ofta till underlag
ishafslera. Benämningen åkerlera, som länge användts
för densamma, är numera mindre lämplig, sedan det
visat sig. att under samma benämning äfven kommit att
ingå en del ancyluslcra samt vittrad ishafslera. (En
närmare karakteristik af Litorinahafvet
s. str. lämnas i H. Munthe, "Prc-liminary report
ön the physical ffcography of the Litorina-sea", i
"Bull. Gcol. inst. of Upsala", vol. 2, 1894). Jfr K
v ar t är p er i oden. A. (J. X. (II. M-e.)
Litorinalera, L i t o r i n a s ä n k n i n g, L i
t o-r i n a t i d. Se L i t o r i n a h a f v e t.
Litosfär (af grek. li’thos, sten, och sfdirra. klotK
stundom använd benämning på själfva den fasta,
af bergarter bestående jordkroppen som helhot
betraktad, eller själfva bergytan af jordklotet, till
skillnad från hy d r o s f ä r en, vattenomhöljet,
och a e r o-sfären (atmosfären), luftomhöljet.
E. E.
Lito’stroton. Se G a b b a t a och Jerusalem,
sp. 1369.
Litota’mnier, bot. Se K a l k a. l g c r.
Lito’tes (grek.), ret., enkelhet, en s. k. talfigur,
som består däri, att man uttrycker sig på ett mildare
sätt, än man menar. Företrädesvis sker detta genom
en nekande omskrifning, t. ex. ’"’’icke vackert"
i st. f. "fult". Jfr Eu f e ni i sm.
Utotlibf, med. Se L i t o t r i t i.
Litotomi (af grek. U’tlws, sten. och törne t snitt),
med., stenkrossning (se d. o.).
Litotrit! (af grek. lifihos, sten, och lat. le’reret
krossa) 1. Litotlibi (af grek. thWbéln, krossa),
med. Se Stenkrossning.
Lftovel, stad. Se Litt au.
Lits, sjöv., band af trä, rotting, metall eller
tågvirke, som är fäst i ett segel och omsluter en
mast, stång, bom, gaffel, rå, stag eller lejdare.
Litsa, sjöv., medelst litscr, garn eller linor
fästa ett segel (se fig.) vid ett rundhult, ett stag
eller en
lejdare. Skall seglet förbli fast på
sin plats, användes garn eller lina;
skall det "löpa" på rund-hultct eller
lejdaren, användes "litscr’’. Jfr Lits.
L. n.*
L.itslena, socken i Uppsala län, Trögds härad. 6,391
har. 1,021 inv. (1910). L. utgör ett konsist, pastorat
i Uppsala stift, Trögds kontrakt.
Litsälfven. Se I n d al sä l f v e n.
Litt., förkortning för lat. liltera (se d. o.).
Li’tta, P o m p e o, grefve, italiensk militär och
släktskildrare, f. 27 sept. 1781 i Milano, d. där 17
aug. 1852, tog under de napoleonska krigen anställning
som simpel soldat, tjänade sig småningom upp till
artillerikapten och lämnade 1814 krigstjänsten
för att egna sig åt historiska cch gcncalogiska
studier. Under upproret i Milano 1848 utsågs han af
den provisoriska regeringen till krigsminister och
befälhafvare för Milanos nationalgarde, men kunde på
dessa poster föga uträtta. L. har i Famiglie celebre
(Vltalia (142 häften, 1819-52). åstadkommit ett genom
tillförlitlighet och goda karakteristiker monumentalt
biografiskt verk. L. medhann själf att skildra 53
familjers historia; arbetet har sedermera fortsatts
af Passerini, Odorici och Stefani och omfattade 1899
188 häften, skildrande inemot ett åttiotal familjers
historia. V. S-s.
Littau (tjech. Litovel), stad i
Mährcn, vid March. 4,633 inv. (1900), mest
tjcchcr. Realskola. Flera fabriker, besökta marknader.
J- F. X.
Li’ttera (L 11 e r a), plur. l i t t e r oe (pluralen
betyder ofta "bref"), lat., bokstaf - L. a s p i r a,
t a, språkv. Se A sp i r a t a. - L. c a n in a. Se
R. - L i 11 e r ;c a v o c a t ö r i M\ Se Krig,
sp. 1287. - L i 11 e r se ene y’c l i c ae. Se E
n c y k-1 i k a. - L i 11 e r ue f o r m ä t ae,
"efter formulär uppsatta bref". Se E p i s t o l se
f or m ät ön.
Litterär (L i t er se). Se Littera.
Litteräl (se Littera), bokstaflig.
Litterälkontrakt (jfr Littera). Se Af t a I, sp. 301.
LPttera scri’pta ma’net, lat., den skrifna bokstaf
ven förblifver, hvad man skrifvit är mera bindande
än det muntligen fällda ordet.
Litterät 1. Liter a t (lat. Utter ätus), som har
gjort lärda studier, akademiskt bildad; äfven i bet.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
