- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
851-852

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljud ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

styrka, när detsamma tvingas att framgå endast
i en riktning, t. ex. genom en rörledning. I de
s. k. talrören går ljudet tämligen långt, utan att
märkbart försvagas. Sådana rör anbringas i större
etablissemang, såsom hotell, kontorslokaler, magasin,
faryg, för att möjliggöra muntliga meddelanden
emellan dessas särskilda afdelningar. Ljudets
styrka kan uppmätas på det sätt, att ljudvågorna få
påverka membranen i en vanlig hörtelefon. De i denna
uppkommande växelströmmarnas styrka uppmätes sedan
med någon lämplig metod. Dylika undersökningar ha
blifvit utförda af amerikanen Pierce m. fl. - Ljudet
undergår reflexion, när det träffar gränsytan emellan
två medier af olika täthet. Häri ligger orsaken till
den företeelse, som benämnes eko (se d. o.). Äfven
vid gränsen emellan två gasformiga ämnen uppkommer
ljudreflexion. Vid ojämn fördelning af vattenånga
i någon större mängd i ett luftlager uppstår,
såsom Tyndall visat, en mängd reflexioner emellan
de otaliga gränsytorna, hvilket har till följd,
att ljudet försvagas. Detta kan inträffa äfven vid
fullkomligt klar himmel. Emedan vattengasens mängd
och fördelning i atmosfären oupphörligt växla, måste
äfven det afstånd, till hvilket ett gifvet ljud kan
framtränga, variera från det ena tillfället till det
andra. Understundom inträffar ock, att de ofvannämnda
ojämna blandningarna af luft och vattenånga, hvilka
Tyndall benämner "akustiska moln", så försvaga
ljudet, att det icke mera höres på ett ganska kort
afstånd från ljudkällan. - Ljudets brytning. Då en
ljudvåg öfvergår från ett medium till ett annat,
är förhållandet mellan sinus för infallsvinkeln och
sinus för brytningsvinkeln konstant och lika med
förhållandet mellan fortplantningshastigheten i det
första och det andra mediet (jfr Ljusbrytning). Af två
medier kallas det för akustiskt tätare, i hvilket
ljudets hastighet är mindre. Af den föregående
tabellen på ljudets hastighet i olika medier kunna
några slutsatser dragas. Aluminium, glas och järn ha
den minsta akustiska tätheten. Mycket stor akustisk
täthet ha däremot kork, vax och kautschuk. Väte,
vatten och bly ha i det närmaste samma akustiska
täthet. Nästan alla vätskor och fasta kroppar äro
akustiskt mindre täta än luft. För de olika gaserna
går den akustiska tätheten parallellt med den vanliga
i förhållande till luft. Den akustiska tätheten för
en gifven gas är oberoende af dess tryck. En bikonvex
lins, som består af en fast kropp eller en vätska,
sprider i luft ljudstrålarna i stället för att
samla dem. Om man framställer en dylik lins af
en gas, hvilken som kolsyra är tyngre än luft, så
verkar den som en samlingslins. Med en sådan lins
kan man i ena fokus tydligt höra ett ur, som är
placeradt i den andra. N. Hesehus har konstruerat
en akustisk lins af följande utseende (fig. 2). Den
består af ett halfsfäriskt järntrådsnät L (med 24,5
cm. diameter), på hvilket ett plant lock af järntråd
är anbragt. Det plankonvexa rummet är fylldt med dun
eller fint sönderskuren kautschuk. Linsen inskjutes
i en pappskifva och förses med ett diafragma. I G
befinner sig ljudkällan, en galtonpipa (se d. o.),
och i bildpunkten B en känslig gaslåga. Då ljudets
hastighet i det porösa mediet är mindre än i luft,
så är det förra det akustikt tätare och linsen
sammanbryter ljudstrålarna i en punkt. Bestämmes
läget hos denna punkt, kan man beräkna linsens
brytningsindex (se Lins) och sålunda äfven finna
ljudets hastighet hos det ämne, hvaraf linsen
är gjord. Hos dunet fann Hesehus värden mellan
197 och 211 m. i sekunden, beroende på, hur tätt
dunet var packadt i järntrådsburen. - Om ett ljud
framkallas under vattnet, hör man mycket litet däraf
i luften. Och

illustration placeholder

Fig. 1. Colladons och Sturms mätning af ljudets
hastighet i vatten.

illustration placeholder

Fig. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free