- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
853-854

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljud ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omvändt tränga ljudvågor, som uppstå i luften, med en
mycket liten bråkdel ned i vattnet. Denna fråga har en
viss praktisk betydelse, emedan fiskarbefolkningen
ofta har den oriktiga föreställningen, att
fiskarna drifvas bort genom lotsstationernas
ljudsignaler. Arrhenius har underkastat dessa
förhållanden en närmare utredning. Han har därvid
funnit, att ljudvågor, hvilkas normal bildar en större
vinkel än 13° 17’ 7’’ med begränsningsytans normal,
ej alls intränga i vattnet, utan totalreflekteras. Af
hela ljudmassan kunna endast 2,65 proc. till någon del
intränga i vattnet. Af denna del öfvergå till vattnet
endast 0,ooo8. Af hela ljudmassan intränga endast
21,2 milliondelar i vattnet. Man kan därför säga,
att ljudet, praktiskt taget, totalreflekteras vid
vattenytan. Vid ljudets öfvergång från vatten till
luft öfvergå 0,o6 proc. af ljudmängden från vattnet
till luften. Helt andra förhållanden inträffa, om
ljudvågorna komma från en kropp, som har ungefär samma
akustiska täthet som vattnet. Om man t. ex. stöter
till bottnen af en båt med rodret, så går en betydlig
del af ljudrörelsen öfver i vattnet. Fiskare ha
ofta märkt, att fiskarna skrämmas vid en dylik
stöt. Detta har ledt till den nyssnämnda oriktiga
föreställningen. - Ljudets interferens kan man
iakttaga hos en anslagen stämgaffel. Låt a och
b (se fig. 3) vara klorna på en stämgaffel, sedda
ofvanifrån. På grund af interferens kommer man inom
områdena d och f att bäst höra stämgaffelns ton, inom
områdena c och e sämre och nästan ej alls utefter
de punkterade linjerna. Håller man en ljudande
stämgaffel intill örat och vrider den rundt dess
vertikala axel, blir tonen för hvar vridning på 45°
omväxlande starkare och svagare. - Ljudets diffraktion
l. böjning. Om en skärm placeras mellan
ljudkällan och örat, kan ljudet likväl iakttagas. Ett
typiskt exempel för denna ljudets egenskap att böjas
anföres af Tyndall. Ett krutmagasin exploderade i
närheten af engelska byn Erith. De fönsterrutor i
byn, som voro vända i riktning från krutmagasinet,
voro i nästan lika många fall sönderslagna som de, som
befunno sig i riktning mot magasinet. Bykyrkans alla
fönster voro intryckta, emedan blyramarna hade gifvit
efter för trycket. Lord Rayleigh har på följande
sätt uppvisat ett fall af ljudets böjning. Mellan
ljudkällan O (se fig. 4) och den känsliga gaslågan
A uppställdes en zinkskärm MN, ur hvilken en
serie koncentriska ringformiga (bb, cc, dd) samt
ett cirkelrundt hål (a) äro utskurna på sådant sätt,
att skillnaden i väglängderna ObA-OaA = OcA - ObA =
OdA-OcA = lambda
(våglängden). Skillnaderna i väglängd äro
således sinsemellan lika och lika våglängder för den
ton, som ljudkällan ger. I detta fall förstärka alla
svängningarna hvarandra i punkten A. En känslig låga
i A kommer i häftigare flämtningar, när skärmen MN
är insatt mellan ljudkällan och lågan, än när den
är borta. D. S-t.

illustration placeholder

Fig. 3.

illustration placeholder

Fig. 4.

Ljudande konst. Se Konst, sp. 825.

Ljudbindningsmetoden, pedag. Se Ljudmetoden,
sp. 859.

Ljudboj, sjöv. Se Boj 1.

Ljudbotten, mus., resonansbotten (se Resonans).

Ljuder, socken i Kronobergs län, Konga härad. 10,529
har. 2,290 inv. (1910). Annex till Långasjö, Växjö
stift, Konga kontrakt.

Ljudfysiologi, stundom användt namn på den vetenskap,
som vanligare kallas fonetik (se d. o.).

Ljudharmoni, språkv., har begagnats som term för flera
olika företeelser. Dels har man därmed afsett detsamma
som imitativ harmoni (fr. harmonie imitative)
l. ljudmålning (se d. o.; jfr äfven
Ljudsymbolik), dels har man användt det som liktydigt
med språklig eurytmi (se d. o.), dels slutligen har
man med ljudharmoni menat assimilation, vokalharmoni,
kombinatorisk ljudförändring
och dylika företeelser.

Ljudhål, hål i resonansbottnen på vissa
instrument, t. ex. violinen, där de
på grund af sin form kallas f-hål.
A. L.*

Ljudlag, en språkvetenskaplig term, som vanligen
uppträder som motsättning mot "analogibildning"
(se Analogi 3), men om hvars exakta definition man,
trots termens allmänna användning, ännu icke fullt
enats. Lättast torde man kunna åskådliggöra dess
ungefärliga betydelse genom följande allmänna
betraktelse. Ett språk förändras dels genom
uppgifvande af gammalt språkmaterial, dels
genom skapande af nytt. I senare afseendet är
att skilja emellan absolut nyskapande och blott
relativt sådant, d. v. s. omskapande af gammalt
språkmaterial. Detta omskapande kan vara en förändring
af betydelse eller af ljud. Bland ljudförändringarna
åsyftar en stor del tydligen att upphäfva eller
minska en för språkets organiska sammanhang
och lätthandterlighet otjänlig formdifferens
emellan uttryck, som till sin betydelse eller
användning äro hvarandra närstående. Detta är hvad
man menar med "analogibildning", bättre kalladt
"associationsbildning" (emedan hithörande företeelser
bero på idéassociationslagar). Sådana fall äro
t. ex. de, då den ännu vid 1800-talets början
brukliga pluralen krupo (af krypa) på grund af sin
betydelselikhet med singularen kröp antog formen kröpo
("partiell materiell association", ledande till hvad
man kallar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free