- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
863-864

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudpinne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3h (sanskr. h, sällan g; grek. Chi, sällan chi;
lat. h, men g efter n) blir

a) 3, d. v. s. det frikativa g i t. ex. ty. tragen
(isl. tecknadt g, fsv. gh, numera
öfvergånget till g- eller j-ljud, ty.
g, eng. förstummadt), ex. sanskr. vahas,
förning, grek. oxog (för F" ctyoff), vagn, lat.
vehiculum, isl. vagn, sv. vagn, ty.
wagen, eng. wain; sanskr. bahús, arm, grek.
nf)%vs, underarm, isl. bógr, sv. bog, ty. bug,
eng. bough, gren.

b) g (i eng. dock ofta y, d. v. s. j, angls, 3;
i sv. nu regelbundet j-ljud i början af ord före lena
vokaler), ex. sanskr. hansás, grek. yjiv, lat. anser
(för hanser), isl. gás, sv. gås, eng.
goose; sanskr. háris (indoeurop. *ghelis),
gulaktig, grek. xA.COQOG, grön, lat. helvus,
grågul, isl. gulr, ty. gelb, eng. yellow
(angls, 3eolo); lat. longus, isl. langr, sv. lång, ty.
lang, eng. long; isl. vagga, sv. vagga,
ty. wackeln (genom speciellt tysk utveckling ur
waggelen, såsom ordet heter ännu i holländskan),
eng. wag (jämte isl. vega, sv. väga, ty. be-wegen,
lat. veho, sanskr. váhami).

gh (sanskr. gh, sällan g, före indoeurop. len vokal
h, sällan g; grek. X, sällan x; lat. h, men g efter n) blir

a) 3, ex. sanskr. stighnomi, grek. GTEI%CO, isl.
stíga, ty. steigen; grek. kfyog, bädd,
lat. lectus (för leghtus), säng, isl. læge,
sv. läge, ty. liegen.

b) g, ex. lat. hostis, isl. gestr, sv.
gäst, ty. gast, eng. guest; grek.
xavödrco, lat. præ-hendere, fatta, hedera,
murgrön ("klängväxt"), isl. geta, ernå, sv. gitta,
ty. ver-gessen, eng. get.

gh (sanskr. gh, sällan g, före indoeurop. len vokal
h, sällan g; grek. före och efter wX, sällan x,
före andra hårda vokaler samt konsonant phi, sällan pi,
före len vokal theta, sällan tau; lat. h, emellan vokaler
v, efter n däremot gv) blir

1. w, ex. grek. vifa (ack.), snö,
lat. nix (för snighs), isl. snivenn, besnöad,
eng. snow.

2. a) g, ex. sanskr. hánmi, grek. flEivw,
slår, cpovot, mord, isl. gunnr,
slaktning, gandr, käpp.

b) gw, ex. grek. o(«^?/
(för ootu(p-,songh-), stämma, isl. syngva, sv.
sjunga (af *singwa).

II. Tenues (p, t, c, k, q) öfvergå (troligtvis genom
mellanstadierna ph, th, ch, kh. qh, sedan pf, tþ,
cx, kx, qx
) till urgerm. icke tonande frikativor
f, þ, x, xw, som sedan vidare utvecklas till
tonande frikativor (b, ð, 3, 3w), så snart den
närmast föregående vokalen icke hade stark accent
(Verner). Dessa senare öfvergå vidare efter nasaler
och vid förlängning (jfr ofvan I) till mediæ (b, d,
g, gw).
I stället för xw, 3w inträder x, 3, så snart q
i indoeuropeisk tid stod omedelbart före u, u eller
konsonant (jfr ofvan I), däremot w i stället för 3w
i alla öfriga fall (jfr ofvan I).
I stället för xw inträder dessutom stundom f, som
på vanligt sätt öfvergår till b, så snart ej närmast
föregående vokal hade stark accent. Omedelbart efter
s, f, x, xw kvarstå alla tenues oförändrade.

p (sanskr. p, sällan ph; grek. pi; lat.
p) uppträder alltså såsom

A) 1. f (uti isl.
och sv. vanligen öfvergånget till v-ljud, utom
i början af ord), ex. sanskr. pitár, grek. nartfg,
lat. pater, isl. faþer, sv. fader, ty. vater, eng.
father; sanskr. pad, grek. jtovg, lat. pes,
isl. fótr, sv. fot, ty. fuss, eng. foot;
sanskr. nápat, lat. nepos, isl. nefe, ty. neffe.

2. a) b, ex. sanskr. upári, grek. VXÉQ, lat. s-uper,
isl. yfer, sv. öfver, ty. über, eng. over.

b) b, ex. isl. fimbol-vetr, jättevinter
(jämte fífl-meger, jättesöner).

B) p, ex. lat. specio, ser, isl. spa, sv. spå, ty.
spähen; sanskr. sphurami, sprattlar, grek.
ojiatQco, sprattlar, lat. sperno, stöter
från mig, isl. sporna, trampa, sv. spjärna,
eng. spurn.

t (sanskr. t, sällan th; grek. tau;
lat. t) uppträder såsom

A) 1. þ, d. v. s. eng. hårdt th (isl. þ
och sv. numera t i början af ord, annars
öfvergånget till isl. ð, sv. d; ty. d, eng. th),
ex. sanskr. trájas, grek. TQKig, lat. tres, isl. þrir,
sv. tre, ty. drei, eng. three; sanskr. bhratar,
grek. (pQUTcop, lat. frater, isl. bróþer,
sv. broder, ty. bruder, eng. brother.

2. a) ð (isl. ð, sv. d, ty. t, eng. d),
ex. sanskr. trtijas, lat. tertius, isl. þriþe,
sv. tredje, ty. dritte, eng. third; sanskr. pitár,
grek. jraxrjQ, lat. pater, isl. faþer, sv. fader,
ty. vater, eng. father (af äldre angls, fæder),

b) d, ex. sanskr. çatam (för çntám), grek. s-xarov,
lat. centum, isl. hund-raþ, sv. hundra,
ty. hundert, eng. hund-red; grek. pÉQov-rsg (pl.),
lat. ferentes (pl.), isl. berande, sv. bärande.

B) t, ex. sanskr. ti-sthami, grek. i-ora^i,
lat. sto, isl. sta-nda, sv. stå, ty. stehen, eng.
sta-nd; lat. captus, fången, isl. haptr (för
haftr), fånge, ty. haft, fångenskap; sanskr.
asta, grek. d^rco, lat. octo, isl. átta,
sv. åtta, ty. acht, eng. eight; sanskr.
náktam, nattetid, grek. VVXTSS, nätter, lat.
noctes, isl. nátt, sv. natt, ty. nacht, eng.
night.

c (sanskr. ç; grek. x; lat. c) uppträder som

A) 1. x, d. v. s. tyskt ch-ljud (genom senare utveckling
vanligtvis öfvergånget till h, som vidare förstummats
utom i ordens början före vokal), ex. sanskr. çrutás,
hörd, grek. xkvtoG, lat. in-clutus, berömd,
isl. hlýþa, lyssna, sv. lyda,





<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free