- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
869-870

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudpinne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

effekter ofta. Som exempel kan anföras Bürgers
berömda skildring: "Lenore" af spökryttarens traf:

Hurre, hurre, hopp, hopp, hopp,
ging’s fort in sausendem galopp

och Frödings rader om smedjan:

Svettiga, sotiga smederna slungade
släggan mot stängerna.

Allitterationer, assonanser m. fl. stilistiska s. k.
figurer äro vanligen ljudsymboliskt verksamma. –
Om ljuds och ljudsammanställningars möjligheter i
denna riktning liksom om ljudsymbolikens betydelse
vid bildningen af urspråken känna vi teoretiskt ytterst
föga. Se Noreen, "Vårt språk", V: 99 ff., R. M. Meyer,
"Deutsche stilistik" s. 29 och där anf. litteratur.
Jfr Ljudmålning och Onomatopei.

R–n B.

Ljudtratt, mus. Se Klockstycke.

Ljudvåg, fys. Se Vågrörelse.

Ljudöfvergång, språkv. Se Ljudlag, sp. 858.

Ljugarn, allmän landthamn, lots- och tullplats på
sydöstra kusten af Gottland, Ardre socken. Utförsel
af kalk. Trots eller kanske på grund af dåliga
kommunikationer (1,5 mil till närmaste järnvägsstation,
Etelhem) har L. till följd af sitt natursköna läge
vid barr- och löfskog samt goda bad på den yppersta
sandbotten blifvit en sommarvistelseort, omtyckt af
personer, som önska stillhet och lugn. Utanför L.
ligger den rymliga Ljugarns redd med 6 till 11 m.
djup, skyddad mot hafvet genom Laus holmar och
kringliggande grund, men öppen åt n. ö. Statsbidrag
har med 15,000 kr. för ett par år sedan utgått till
ombyggnad af en lastbrygga vid L. Hamnen
besöktes 1909 af 115 ankomna och afgångna fartyg om
tillsammans 15,458 tons dräktighet.

A. G.*

Ljumskbråck. 1. Kir. Den form af bråck (se
d. o.), som visar sig i ljumsken. Hos det manliga
könet är denna form mycket vanligare än hos det
kvinnliga; förhållandet är ungefär som 10 till 1.
I många fall är detta bråck medfödt eller visar sig
åtminstone under det första lefnadsåret, 1/7 af hela
antalet hos gossar, 1/12 hos flickor. Under perioden
2:a–15:e året är antalet nyuppkomna bråck mycket
ringare, men stiger sedermera hastigare intill det
30:e, hvarefter det småningom sjunker. Under den
första lefnadsperioden öfverväga de högersidiga
ljumskbråcken vida de vänstersidiga; sedermera
utjämna sig siffrorna. – Man har i både äldre och
senare tider försökt att beräkna antalet af
bråckpatienter i förhållande till de bråckfria, men de
siffror, som i olika länder och af olika räknare blifvit
framlagda, växla ofantligt. Från några städer i
Englands fabriksdistrikt uppges det, att 1 person af
15 lider af bråck. För Paris är antalet 1 : 20 eller,
enligt en senare och säkert riktigare räkning, 1 : 42.
Vissa delar af Tyskland framvisa ett förhållande af
1 : 20, andra 1 : 68. Medeltalet skulle sålunda kunna
beräknas till 1 : 50 för fullvuxna; hos späda barn
är åkomman möjligen än vanligare. Angående bråckens
innehåll, deras behandling o. s. v. se Bråck,
till hvilken artikel här må göras det tillägget, att den
radikala behandlingen af bråck, d. v. s. den, som
afser att bota fria eller åtminstone icke inklämda
bråck, under de senare åren gjort så betydliga
framsteg, att denna operation nu anses fullkomligt
påkallad vid alla bråck, som förorsaka patienten något
besvär eller ej kunna tillräckligt väl hållas inne med
bandage. Framgången af sådana operationer, i ganska
stor mängd företagna, har varit så fullständig, att
kirurgerna snart kunna anse sig berättigade att
genom operation försöka bota hvarje bråck. Det vill
säga, bråcket har icke alltid blifvit definitivt
aflägsnadt, dock i de flesta fall; i alla andra har
väsentlig förbättring inträffat. Erfarenheten har också
visat, att de små tidigt opererade bråcken både varit
minst riskabla och minst ofta kommit tillbaka, under
det att de stora bråcken hos äldre personer gifvit
anledning till större fara och ökad sannolikhet
för recidiv. – 2. Veter. Se Bråck, sp. 401.

1. Rsr. (J. Å.)

Ljumske (lat. inguen), anat., den snedgående
fåra, som utgör gränsen emellan buk och lår,
"lårvecket". I dess närhet är det ställe å bukväggen
beläget, där hos mannen sädessträngen, hos kvinnan
de runda moderbanden utträda ur bukhålan.
Omedelbart nedom vecket är lårfascian tunn, fetthaltig
och genomborrad af en ven, och det händer stundom,
att inälfvor, företrädesvis delar af tarmen, på detta
ställe framtränga emellan lagren i bukhålans vägg
och bilda bråck, s. k. "ljumskbråck" (se d. o.).
I denna trakt ligga flera lymfkörtlar, som vid
sårnader i grannskapet svälla, stundom bulna (se Bubon).

G. v. D.*

Ljung, bot. Se Calluna.

Ljung. 1. Socken i Göteborgs och Bohus län,
Inlands Fräkne härad. 4,195 har. 1,574 inv. (1910).
Annex till Forshälla, Göteborgs stift, Älfsyssels norra
kontrakt. – 2. Socken i Östergötlands län,
Gullbergs härad. 9,840 har 1,551 inv. (1910). L.
bildar med Flistad ett konsist. pastorat i Linköpings
stift, Gullbergs och Bobergs kontrakt.

illustration placeholder
Slottet Ljung.


3. Gods i sistnämnda socken, vid Motala ström,
2 1/2 mtl frälse, jämte 2 1/2 mtl underlydande inom
socknen tax. till 414,500 kr., samt tegelbruk och såg,
tax. till 154,000 kr. (1910). Arealen utgör 558 har
åker, 35 har äng och 302 har skog. Gårdens hufvudbyggnad
(se fig.), af sten, i 3 våningar, med mansardtak,
flankerad af låga envåningsflyglar, byggdes 1774
efter ritning af hofintendenten J. Rehn. Den låg förr
invid kyrkan, men uppfördes på sin nuv. plats vid
en krökning af Motala ström. Såväl slott som
ekonomibyggnader äro försedda med elektrisk belysning,
och det förra har af den nuv. egaren restaurerats
såväl in- som utvändigt. – I början af 1600-talet
var L. en obetydlig skattegård, köptes 1642 af frih.
H. Hamilton, blef då frälse och bebyggdes till säteri.
1665 såldes det till frih. Lars Jespersson Krus änka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free