- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
871-872

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljung ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Agneta Horn (känd som författarinna till "Agneta Horns
lefverne"), öfvergick med hennes dotter Anna till
presidenten frih. Klas Fleming och såldes 1730 efter
hans son grefve H. Flemings död till presidenten
H. von Fersen, grefve till L. och friherre till
Steninge. Under hans tid tillökades godset med flera
hemman och gjordes 1747 af hans änka till fideikommiss
för yngre sonen. Det innehades sedermera af riksrådet
grefve F. A. von Fersen, som genom köp ytterligare
tillökade godset, hans son riksmarskalken, grefve
H. A. von Fersen, dennes broder exc. grefve F. R. von
Fersen samt dennes båda söner hvar efter annan till
1839, då grefliga Fersenska ätten utgick på manssidan
och L. öfvergick genom de senares syster till grefve
K. A. Gyldenstolpe. Dessa makar förskingrade de stora
Fersenska fideikommissen, och L. såldes, betydligt
förminskadt, till kammarherren K. v. Mecklenburg
(d. 1890). Dennes änka, Helena v. Mecklenburg,
som förvärfvade åt L. en ej odeladt smickrande
uppmärksamhet, afyttrade 1906 godset till herrar
Elon Larsson och Fr. Rosin. Deras egartid blef
dock ej lång. I aug. 1908 såldes L., då 24 41/72 mtl
(tax. till 1,363,500 kr.), med en egovidd af 6,398 har
(hvaraf 4,164 har skog och hagmark), för 1,595,000
kr. till ett konsortium, bestående af godsegaren
A. Lindström, riksdagsmannen G. Andersson i Kolstad
och brukspatronen O. Lundquist på Bona. Omedelbart
efter detta köp öfvertogs hufvudgården med utgårdarna
Nybble, Släta postgård och Norrby för 1,5 mill. kr. af
A. Lindström. De till egendomen hörande vattenfallen
i Motala ström hade Larsson och Rosin sålt till
statens järnvägar för 1,5 mill. kr. och skogen
till staten. Enskilda personer ha öfvertagit
de flesta förut till L. hörande utgårdarna.
3. Wbg.

Ljung. 1. Johan L., ornamentsbildhuggare, f. 1717,
d. 1787 i Stockholm, arbetade med utmärkt skicklighet
i sitt fack, i synnerhet för Stockholms slott och den
kungliga familjen (tafvelramar o. d.). Han utnämndes
till k. hofbildhuggare.

2. Per L., den föregåendes son, ornamentsbildhuggare,
f. 1743, d. 1819 i Stockholm, undervisades af
sin fader i hans konst samt var äfven elev af
Målarakademien. Han utförde en mängd arbeten för
k. slottet, bl. a. större delen af den präktiga
skulpturdekorationen i stora bibliotekssalen,
dessutom orgelprydnader, dörrinfattningar,
"surportes", möbler m. m., samt bildade många
elever. Redan före 1780 valdes han till agré af
konstakademien, af hvilken han sedan blef led.,
och gaf undervisning i dess ornamentskola.

1 o. 2. –rn.*

Ljunga, socknar. Se Norra Ljunga och Södra Ljunga.

Ljunga, graffält i Skönberga socken, Hammarkinds
härad, Östergötland, omkr. 5 km. s. om Söderköping,
ligger å en grusås, som förr varit öfverströdd
af grafvar; ännu återstå vid L. en hustomtning,
en domarring, några stensättningar samt mellan 200
och 300 grafhögar. Undersökning har företagits
flera år fr. o. m. 1905, hvarvid 26 grafvar
blifvit utgräfda. De visa sig tillhöra tiden från
bronsålderns sista skede (omkr. 700 f. Kr.) ända
till hednatidens slut (omkr. 1050 e. Kr.).

Br. Sr.

Ljungafors. Se Hångstafallen.

Ljungan, älf i Norrland, upprinner på 562 m. höjd
ur de s. k. Ljungrissjöarna på Helagsfjällets norra
sluttning, i sydvästra delen af Jämtland.
Floden går inom kort in i Härjedalen, där den med
sydöstlig riktning flyter genom Ljungdalen, upptager
genom Skärkån från v. afloppet för vattensamlingarna
på Helagsfjällets södra sluttning, bildar vid 563
m. höjd Härjedalens Storsjö, fortsätter därefter
mot ö. genom de båda Grucksjöarna, som upptaga ett
par fjällströmmar norr ifrån (Röfran och Ekorrån),
åter in i Jämtland, genom hvars södra del den rinner
med stora krökningar och östsydöstlig riktning,
upptagande flera mestadels smärre tillflöden och
bildande en mängd småsjöar – Stor- och Lillbörn,
Fotingen, Lännässjön-Klöfsjön, Älden, Nästeln,
Rätansjön (394 m ö. h.) –, tills den öfverskrider
gränsen mot Medelpad, där den från vänster upptager
Galån från den 45 km. långa, 1,5-4 km. breda Näckten
(324,5 m. ö. h.), som ligger parallellt med södra
delen af Jämtlands Storsjö. Kort därefter faller
L. in i Hafvern (269 m.) och 5 km. längre ned
i den stora Holmsjön (243 m.), båda försedda med
regleringsdammar, afsedda att åstadkomma jämnare
afrinning till fördel för befintliga vattenkraftverk
och för flottningen. Nedanför Holmsjön har Alby
vattenfallsaktiebolag anlagt en kraftstation (vid
anläggningen 1898-99 en af de allra största i Europa)
för uttagning af 12,000 hkr för tillverkning af
klorsyradt kali och kalciumkarbid. L. ledes där
ofvanför Svafvelforsen genom en 600 m. lång, 10
m. bred och 6 m. djup kanal till en samlingsbassäng,
hvarifrån vattnet genom järntuber tillföres
turbinerna; fallhöjden är 23,7 m. Med östlig
hufvudriktning fortsätter älfven till Ångesjön
(158 m. ö. h.), Borgsjön (113 m.) och Torpsjön (58
m.). Ofvanför denna bildar den vid Johannisberg och
Hångsta by flera fall (se Hångstafallen), som
utnyttjas för den nya anläggningen vid Ljungafors. Vid
Torpshammar upptager L. från n. sin största biflod,
Gimån (omkr. 170 km., vattenområde 4,270 kvkm., hvaraf
11,4 proc. sjöar), bildar därefter Stödesjön (51 m.),
nedanför hvilken vid Nedansjö Skönviks aktiebolag
har en stor trämasse- och cellulosafabrik vid
därvarande fall, störtar sig utför det 8,4 m. höga
fallet vid Matfors trämassefabrik, genomgår sjön
Marmen (18,4 m.), vid hvars utlopp den bildar
Viifall med storartade elektriska anläggningar
för kraftöfverföring till Sundsvall. Efter ett
lopp af omkr. 20 km. faller älfven slutligen
ut i Bottniska viken vid Svartviks hamnplats, 10
km. s. om Sundsvall, i sitt nedersta lopp vanligen
kallad Njurunda älf. L. är bekant för sitt
rika fiske, sitt strida och häftiga lopp och sina
många forsar, som kommit industrien till godo, men
lagt stora hinder i vägen för timmerflottningen,
som dock numera kan bedrifvas längs nästan hela
älfven. Dess flodsystem nedanför Lännäs-sjön i
hufvudvattendraget och Refsundssjön i Gimån kan
efter sjösystemens reglering beräknas lämna en effekt
af omkr. 120,000 turbinhästkrafter. Omgifningarna
utgöras i allmänhet af vilda fjäll- och skogsbygder,
föga egnade för odling, som mestadels är inskränkt
till den trånga floddalen och endast längs flodens
nedre lopp i Medelpad kunnat ernå någon betydenhet. I
denna del af Medelpad, hvarest järnväg följer floden
från Holmsjön till Matfors, träffas ock på sina
ställen natursköna trakter, hvilka likväl i större
antal finnas i den sjörika bergiga sydöstra delen af
Jämtland, som genomflytes af Gimån och alltså tillhör
L:s bäcken. Älfvens hela längd är 271 km. Dess
flodområde, som omfattar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free