- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
877-878

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljung ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2 träsko- och lästfabriker (101,000 kr.), 1
vagnfabrik (38,000 kr.), 1 galvaniserings- och
etsningsfabrik (45,000 kr.) I L finnas länslasarett (1911
års landsting anslog 253,000 kr. till ett nytt sådant)
och apotek, provinsial- och lasarettsläkare, domare,
kronofogde, häradsskrifvare, länsman och veterinärläkare,
tingshus (nytt sådant 1903), postkontor,
afdelningskontor af Sydsvenska kredita.-b. och
Smålands ensk. bank samt Sunnerbo härads sparbank.
Väster om köpingen ligger Ljungby församlings 1858-59
uppförda kyrka. - Se vidare socknarna
Munka-Ljungby, Trolle-Ljungby och
Östra Ljungby.

Ljungby hed, en ljunghed i Kristianstads län,
Riseberga socken, emellan Rönneån och Söderåsen,
s. om Herrevadskloster, som eger marken. Heden
är mötesplats för Norra skånska infanteriregementet,
och de skånska kavalleriregementena, som förr
använde heden för sina öfningar, förläggas stundom
dit eller till den af Skäraån, ett tillflöde till Rönneån,
från L. skilda Bonarps hed. C. O. N.

illustration placeholder

Ljungby horn och pipa.

Ljungby horn och pipa, två på Trolle-Ljungby
slott i Skåne förvarade föremål (se fig.), om hvilka
sägnen har mycket att förtälja. Dryckeshornet, af
obekant djurslag, är nära halfcirkelformigt samt håller
längsöfver nära 26 cm. Dess beslag, af förgylldt
silfver, äro förfärdigade i slutet af medeltiden.
Pipan, något öfver 12 cm. i rakt längdmått, är
väl skuren af elfenben, rund och halfcirkelformig
samt kan blåsas från bägge ändar (jfr C. G. Brunius’
"Konstanteckningar under en resa år 1849",
1851, sid. 683 ff.). Helt nära Trolle-Ljungby gård
reser sig på slätten ett väldigt stenblock, 6,3 m.
högt, 8,9 m. långt, den s. k. Maglestenen. Hvar
julafton, säger sägnen, stod den på pelare, och
under den förlustade sig trollen med dryckeslag och
lekar. Fru Sissela Ulfstand, som satt änka på
Ljungby, önskade gärna veta, hvad trollen hade för
sig, och förmådde medelst löfte om belöning en af
stallkarlarna att rida till Maglestenen och se efter.
Då han väl kommit fram, räckte honom ett par af
bergpysslingarna ett horn och en pipa, bedjande
honom "göra besked", d. v. s. dricka bergkonungens
skål, och sedan blåsa i båda ändarna af pipan.
Men varnad af en kvinna, som mentes vara en
bergtagen kristen flicka, slog karlen i stället ut hornets
innehåll bakom sig, hvarvid några droppar, som
föllo på hästens länd, afsvedde håren, och gaf
hästen sporrarna. Trollen, som satte efter honom
med sådan fart, att vindbryggan med knapp nöd
hann dragas upp efter honom, ropade öfver
vallgrafven, att, om hornet och pipan återlämnades,
skulle fru Sisselas släkt bli ypperst i Danmark.
Då fru Sissela vägrade att återlämna dem, utforo
trollen i förfärliga hotelser och sade bl. a. att, om
någon af fru Sisselas afkomlingar förde hornet och
pipan bort från Ljungby, skulle han bli den
olyckligaste under solen. Karlen, som tog
klenoderna, dog på tredje dagen, och hästen störtade
den andra dagen. Horn och pipa förvarades sedan
vid Ljungby och voro i syskonbyte lagda till
hofgården för några tunnor hartkorn. Flyttades de
någon gång från gården, börjades alltid spökeri i
det rum, där de förvarades. Sägnen omtalar ock,
att trollen esomoftast gjorde försök att återfå sina
skatter. Sägnen om Ljungby horn och pipa
förekommer först upptecknad 1692, efter ett manuskript
från 1620, af V. J. Coyet (se Coyet 2) i en
"Relation om Ljungby horn och pipa" (delvis tr.
1813; 4:e uppl. 1850; en fullständig dansk öfv.
af relationen utkom redan 1774). I tryck möter
den tidigast i Linnés "Skånska resa 1749" (1751)
och därefter i en disputation "De Willandia" (Lund
1751-52) af P. Munck. Sedermera ha flera berättelser
om hornet och pipan utgifvits. Om denna och
likartade sägner om dryckeshorn se J. Mestorf,
"Die sage vom Oldenburger horn und verwandtes"
(i "Mitteilungen des Anthropologischen vereins in
Schleswig-Holstein", h. 18, Kiel 1907). Sägnerna
om Ljungby horn och pipa ha gifvit stoff till
L. Hammarskölds bekanta ballad "Ljungby horn",
med musik af F. A. Frieberg, och till G. L.
Silverstolpes operett "Ljungby horn och pipa" (1858),
med musik af P. K. Boman. Jfr Våxtorpshornet.
(N. E. H.)

Ljungcrantzka donationsfonden stiftades 1875
af tobakshandlaren E. Ljungcrantz för
inlösning å barnhuset af fattiga barn, tillhörande Stockholms
kommun, som eljest icke kunna intagas utan
afgift. Kapitalet är 178,829 kr. 75 öre.

Ljungenstjerna, Sven Benjamin, fysiker,
fortifikationsofficer, f. 1717, d. 1763, blef mekanikus
vid fabrikerna och utnämndes 1746 till
direktör-mekanikus. S. å. blef han led. af Vet. akad.
Året förut hade han förordnats att jämte kapten
Triewald hålla föreläsningar vid Fortifikationskontoret
i experimentell fysik, och 1747 blef han
kapten-mekanikus vid Fortifikationen samt fick majors
karaktär 1755. Han adlades 1760 med namnet L.
(han hette före adlandet Ljungqvist). Han
gjorde åtskilliga nyttiga uppfinningar.
L. W:son M.

Ljungfamiljen, bot., namn på fam. Ericaceæ.

Ljunggren, Gustaf Håkan Jordan,



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free