Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua / 907-908 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljuskrona ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bottenhafvet vid Ljusne järnverk och hamnplats. Dess
vattenkraft utnyttjas f. n. af större kraftverk vid
Arbrå med ofverföring till Hudiksvall, vid Lottefors
för trämassefabrik, vid Bergvik för sulfitfabrik
och öfverföring till Söderhamn samt vid Ljusne för
järnverket därstädes. Hela flodsystemet nedanför
Råndaälfvens inflöde kan beräknas afge en effekt af
omkr. 150,000 turbinhästkrafter. I L. idkas stor
timmerflottning och betydligt laxfiske ända upp till
Laforsen, som stänger vägen för laxen. Älfvens
fallhöjd är i, medeltal betydligt större i Hälsingland
än i Härjedalen, om ej dess öfversta lopp bland
fjällen medräknas. Sålunda sänker den sig i Härjedalen
nedanför Långa skans endast 0,7 m. på hvarje
km., under det sänkningen på samma väglängd i
Hälsingland uppgår till mer än 1,6 m. Vattendragets
hela längd är 370 km., och dess afvattningsområde,
som omfattar nästan hela Härjedalen, en
mindre del af Dalarna och största delen af Hälsingland,
beräknas af Hydrografiska byrån till 16,690,
af O. Appelberg till 19,590 kvkm. (20 kvkm. i
Norge), hvaraf 4,4 proc. insjöar. Den afrinnande
vattenmängden beräknas till 265 kbm. i medeltal i
sek. (1,710 kbm. vid högvatten, 78 vid
lågvatten). Wbg. S. L-k.

Ljusnarsberg, socken i Örebro län, Nya Kopparbergs
bergslag. 9,365 inv. (1910), hvaraf 1,604
i Kopparbergs köping (se Kopparberg 2).
Jämte Hörkens kapell 66,571 har. L. bildar
med Hörkens kapell ett konsist, pastorat i Västerås
stift, Nora kontrakt. (L. kallas mera sällan Nya
Kopparberget.) Litt.: K. Hult, "Ljusnarsbergs
krönika" (1891).

Ljusna älf. Se Norsälfven.

Ljusne, kapellförsamling i Gäfleborgs län, Ala
tingslag, till Söderala, Uppsala stift, Hälsinglands
östra kontrakt. 4,359 inv. (1910).

Ljusnedal, bruksförsamling och f. d. järnbruk i
norra delen af Tännäs socken, Jämtlands län, vid
Ljusne älfs öfre lopp i västra Härjedalen, nära
Funäsdalen och stora landsvägen mellan Röros
och Hälsingland. Bruket anlades på 1680-talet som
kopparverk vid sjön Mässlingen, i Mittådalen, n. om det
senare L. och kallades först Mässlinge bruk.
Grufvorna ödelades 1710, men återupptogos 1736,
och vid hyttorna tillverkades omkr. 76,500 kg.
råkoppar till 1756, då bruksrörelsen åter nedlades.
Där fanns ock samtidigt ett myntverk, hvarest 1746,
1747 och 1753 slogos 3-dalersplåtar (af tills. 161
Sk# 11 L#), hvilka voro i hufvudsak lika
Avestaplåtarna, men hade ett dubbelt L i st. f. 2 korslagda
pilar under kronan. 1758 anträffades en gifvande
järnmalmsanledning, och L. förvandlades till ett järnverk
med tackjärnshytta, stångjärnssmedja och
manufakturverk. Bruksrörelsen nedlades i början af
1880-talet, då L. egdes af riksdagsman V. Farup.
Enligt k. br. 20 okt. 1893 köptes L. med ett
egoområde af 868,37 kvkm. af staten för 210,500 kr.
för utvidgning af renbetesfjällen. Inegojorden är
utarrenderad i 44 brukningslotter, tills. 5 7/9 mtl,
tax. till 133,400 kr. (1910). Skogen förvaltas af
Domänstyrelsen, egendomen af K. M:ts befallningshafvande.
– På 1700-talet bildades af L:s bruk en
särskild bruksförsamling, som 1757 fick egen kyrka
och 1770 ständig brukspredikant, som dessutom
skulle vara själasörjare för lapparna i Storsjö kapellag.
Nu är brukspredikantbefattningen indragen, och
L. bildar med Tännäs en kommun. Bruksförsamlingen
hade 419 inv. 1910. Årligen hållas 12 gudstjänster,
af hvilka 3 äro särskildt afsedda för lappar.

Ljusne strömmar kallas fallsträckan i Ljusnans
nedersta del mellan sjön Marmen och hafvet, med
en sammanlagd fallhöjd af 36,5 m. på en sträcka
af 6,7 km., hvaraf f. n. endast den nedersta, omkr.
4 m. höga forsen utnyttjas vid Ljusne järnverk.
Den industriella medelvattenmängden är 94–104
kbm. i sek., med en beräknad kraft för hela
fallhöjden af 34,000–38,000 hkr.

Utsikt öfver Ljusneverken.

Ljusneverken, industriella anläggningar i Söderala
socken, Gäfleborgs län, på ömse sidor om Ljusne
älfs utlopp i Bottenhafvet, vid de fall, som älfven
där bildar (se Ljusnan), 20 km. s. om Söderhamn.
De tillhöra Ljusne-Voxna aktiebolag (bildadt
1881, aktiekapital 7,8 mill. kr.), som på norra
sidan af älfven (Norrljusne) eger masugn,
smältsmedja för 8 lancashirehärdar, valsverk,
kättingfabrik, mjölkvarn, sågverk med 13 enkla ramar,
hyfleri, 10 kolugnar (träoljefabrik för tillverkning
af tjära, träkarbolineum, terpentin, träsprit,
ättiksyrad kalk), hotellbyggnad samt arbetarbostäder
och en af verkställande direktören bebodd villabyggnad,
omgifven af en ovanligt vacker park, och s.
om älfven (Söderljusne) masugn (därjämte en
obegagnad äldre), smältsmedja med 10 lancashirehärdar,
valsverk om 3 par stolar, elektricitetsverk,
kolhus, epidemisjukhus, skolhus och arbetarbostäder
m. m., allt tax. till 1,666,400 kr. (1910). Bolaget
eger vidare i socknen jordbruksfastigheter (L., Mar,
Kultebo, Östansjö, Sunnanå m. fl.), tax. till 541,700
kr., i Voxna socken, vid Voxnaälfven järnbruk med
franche-comtéhärd, stångjärns-, spik- och
manufaktursmedja, träoljefabrik, kvarn och vattensåg, i
Bollnäs socken Sunnerstaholms kvarn, elektricitetsverk
och Finnviks såg (tax.-v. 59,100 kr.) samt skogar
och andra jordbruksfastigheter i Bollnäs, Alfta,
Ofvanåkers, Skogs, Voxna, Ljusdals, Ramsjö, Färila,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>