- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
915-916

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljusstråle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

915

Ljustorp-Ljustryck

916

vor A och B (fig. 4) och gick därvid genom kärlet D,
innehållande smält vax, som under operationen fastnade
på veken. Genom att draga den genom vax badet från
den ena till den andra skifvan erhöll

Fig. 3. Gjutformar för talgljus.

man åsyftad tjocklek å ljuset, som, icke fullt
af-svalnadt och således mjukt, rullades upp kring en
jämten, så att vaxljusrullen fick en kanal i midten
och sedan kunde fästas på en ställning, som tjänade
till ljusstake. - Stearin- och paraffinljus stöptes
till en början i form kring sin veke på samma

Fig. 4. Apparat för tillverkning af vaxstaplar.

sätt som talgljus. Allt flera formar fästes i samma
ram, och denna anordning utvecklades till nutidens
fullkomnade stöpmaskiner, hvari på en gång ända till
600 stycken ljus kunna stöpas under en half-timmes
operation. Om den smälta ljusmassan består af stearin,
måste den först svalna under omröring

Fig. 5. Stöpmaskin för stearinljus.

("troublering"), tills en välling erhålles med en
temperatur af omkr. 51° C. Medan denna operation
fortgår i ett för flera stöpmaskiner gemensamt
troubleringskärl af aluminiumklädt trä, påsläppes
varmt vatten i stöpmaskinens (fig. 5) järnlåda A,

hvari alla formarna äro fästa, så att de antaga samma
temperatur som den flytande ljusmassan. Vekarna äro
spolade på rullar, hvilka sitta i lådan B, skyddade
för damm och fukt. Genom hål i denna låda gå vekarna
upp i hvar sin form genom rören G, hvilkas öfre
ändar äro formade på samma sätt som ljusets spets,
som alltså blir gjuten däri. Vekarna centreras i
formarna genom gripinrättningen D, hvari ljusen från
en föregående stöpning sitta kvar. Stearinen hålles
i den skål af lådan A, där alla formarna utmynna,
det varma vattnet i lådan affcappas samtidigt och
kallt påsläppes. så att ljusmassan hastigt stelnar,
dels för fortgångens skull, dels för att i annat fall
ljuset skulle fä ett fult utseende och bli sprödt. Nu
af skäras vekarna, som hittills förenat ljusen från
två stöpningar, de ur formarna medelst rören C och
vefven E vid föregående operation uppskjutna ljusen
tagas bort, de nystöpta ljusen skjutas upp och klämmas
fast i ramen D. Paraffinljus tillverkas på samma sätt
med den förändringen, att paraffinen stöpes klar (icke
troublerad). Efter stöpningen afskäras ljusen genom en
cirkelsåg till bestämd längd, poleras och stämplas,
allt i en härför konstruerad maskin, hvarefter de
paketeras. På detta sätt kan man tillverka ljus af
alla storlekar och former, släta, rafflade, försedda
med spiralräfflor och äfven med kanaler i ljusmassan.
A. Lrsn.

Ljustorp. 1. Socken i Västernorrlands län, Ljustorps
tingslag. 48,125 har. 2,551 inv. (1910). L. bildar med
Hässjö och Tynderö ett konsist, pastorat i Härnösands
stift, Medelpads östra kontrakt. - 2. Tingslag i
Västernorrlands län, ingår i Medelpads östra domsaga
och fögderi samt omfattar socknarna Ljustorp, Hässjö,
Tynderö. 69,313 har. 7,885 inv. (1910).

Ljustryck. 1. Fys. Se Ljus, sp. 888. - 2. Ett
fotomekaniskt reproduktionsförfärande, som grundar
sig därpå, att ett under ett negativ belyst
kromatgelatinskikt garfvas på de belysta ställena,
hvarigenom dessa ställen förlora förmågan att
uppsuga vatten. Behandlas skiktet (som uppbä-res
af lämpligt underlag, vanligen en tjock glasplatta)
sedan, t. ex. medelst invalsning, mod fet färg, så
fastnar denna endast på de torra sWona, under det
att de fuktiga ställena icke taga till sig den feta
färgen. Får tryckplattan därefter passera tryckpressen
i kontakt med ett papper, så nfs:es färgen åt detta
och ett positivt af tryck erhålles. De första försök
baserade på nämnda princip gjordes redan 1855 af
A. L. Poitevin. Till praktiska resultat ledde först
de försök, som företogos 1865 af C. M. Tessie och
Ch. K. Maréchal. Ljustrycket i den form, hvari
det numera utföres, utarbetades af ,T. Albert (se
denne) i Munchen, hvilken äfven van1 igen namnes som
förfarandets uppfinnare; efter honom benämnes det
äfven stundom albertotyp i. Lius-trycket förbättrades
och varierades af Husnik, Ober-nctter m. fl. Det
förekommer, eventuellt med mindre variationer
i utföringssättet, under flera olika namn:
fotogelatinografi, fotografitryck, f o to hy alo
gr a f i, f o t okoll ogr a f i, fo-tokollotypi,
fototypi, gelatintryck, glastryck, heliotypi,
hyalografi, kollotyp i, limtryck etc. Fransmännen
kalla förfarandet vanligen phototypie eller
photocollogra-phie, i England och Amerika kallas
det collotypt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free