- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
921-922

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Llanos altos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

921

Llanos altos-Llorente y Oiivares

922

llanos är Maturin (4,400 inv.) handelscentrum, i
de mellersta llanos Calabozo (3,800 inv.) och i de
västra Guanare (4,000 inv.), Barinas (2,500 inv.), San
Fernando de Apure (3,400 inv.), för att blott nämna de
mest betydande. J- F. N.

Llanos altos, llanos bajos. Se Llanos.

Llanquihue [Ijankk/e], provins i sydamerikanska
republiken Chile, emellan 40° 20’ och 42° 30’
s. br., bildad 1861 af delar af Valdivia och
Chiloe. 91,676 kvkm. 105,043 inv. (1907). L. omfattar
det öfvervägande jämna och väl bevattnade området
mellan kustbergen i v. och Anderna i ö. Midt i landet
ligger den stora sjön L. (740 kvkm., 108 m. djup,
43 m. ö. h.), med aflopp genom Maullin, vid foten af
vulkanerna Osorno (2,250 m.) och Cal-buco. Klimatet är
fuktigt och sundt; sädesodling är hufvudnäringen. L:s
urskogar äro de mest storartade i Chile. De lämna
en viktig exportvara. Hufvudstad är Puerto M o n 11
(se d. o.). J- F. N.

Llanura de Bogotå [ljano’ra de bågåta’]. Se B o got å.

Llauricocha [IjaTirikå^tja], sjö i Syd-Amerika, i
Perus Änder, har länge betraktats som Amason-flodens
ursprungliga källa, men genom Siewers’ resa 1909
till Peru och Ecuador blef flodens källområde bättre
kändt. Amasonfloden uppstår i Lago de Santa Anna och
genomflyter, innan den når Llauricocha, midt ibland
väldiga snöberg med rik glaciärbildning, fem små
sjöar, af hvilka två näras genom i dem utfallande
glaciärer.

LL. B., förkortning för lat. légum baccaläiifreus,
eng. bachelor of laws (se Bachelor).

LL. D., i England och Nord-Amerika förkortning för
lat. legum do’ctor, juris utriusque doktor (se d. o.).

Llerena [ljere’na], kretsstad i spanska prov. Ba-dajoz
(Estremadura), vid foten af Sierra de San
Miguel (med silfverförande blygrufvor). 7,049
inv. (1900). Fårafvel, ull- och spannmålshandel.
J. F. N.

Llewelyn, L l e w e 11 y n [löe’lin], furstar i
Wales. 1. L. ab Torwerth 1. L. den store, d. 1240,
vann som helt ung 1194 herraväldet öfver norra Wales
efter en seger öfver sin farbror Davydd ab Owain
och utsträckte 1216 sitt välde äfven öfver södra
Wales, endast med undantag för därvarande engelska
besittningar. L. slöt 1201 fred med konung Johan
utan land, som förut understödt Davydds tronkraf,
samt äktade s. å. dennes oäkta dotter Joanna
(d. 1237). Sedermera råkade han i strid med sin
svärfar, poserade under dennes tvist med påfven som
kyrkans stridsman mot den bannlyste Johan och trädde i
förbindelse med de baroner, som 1215 aftvungo Johan
Magna charta. hvari därför äfven intogos några
bestämmelser till L:s förmån. Han hyllade 1218
Henrik III, men invecklades senare i nya strider
med engelsmännen. L. var den mäktigaste af Wales’
inhemska furstar, stiftade kloster, gynnade barder och
förstod mästerligt att till landets tryggande draga
fördel af partistriderna i England. Jfr 0. M. Edwards,
"History of Wales" (1901). -2. L. a b Gruf fy d d,
den föregåendes sonson, d. 1282, efterträdde 1246
sin farbror Davydd ab Llewelyn och hyllade Henrik III
som sin länsherre. Haa ingick emellertid 1262 förbund
med Simon af Montfort och de missnöjde baronerna samt
deltog i deras strider mot Henrik och

inkvisitionsdomstolen

tronföljaren Edvard. Påflige legaten Ottoboni
bemedlade 1267 en förlikning i Shrewsbury, enligt
hvilken L. skulle ha rätt till hyllning af de
walesi-ske höfdingarna, men själf hylla Englands
konung som sin länsherre. L. vägrade emellertid hylla
Edvard I, som därför 1276-77 företog ett stort fälttåg
till Wales och tvang L. till underkastelse. Fördraget
i Conway (nov. 1277) inskränkte hans rike till
norra Wales.- L. upptog våren 1282 jämte sin
förut med engelsmännen förbundne broder D a-vydd
ab Gruffydd striden för Wales’ oberoende, men
blockerades snart af Edvard I i bergstrakten kring
Snowdon. Han lyckades på senhösten bryta sig ut, men
stupade 11 dec. s. å. i mellersta Wales i en strid
mot en engelsk här under Edmund Mortimer. Davydd
fortsatte striden, men utlämnades af sina egna
landsmän och af rättades 1283, hvarefter det
engelska väldet i Wales förblef obe-stridt. Jfr
J. E. Morris, "The welsh wars of Edward I" (1901).
1-2. V.S-g.

Lleyda [ljä’jda]. Se L er i d a.

Llobregat [ljåbrega’t], forntidens Rubricatus, flod i
spanska prov. Barcelona (Katalonien), 160 km. lång,
upprinner på Cerro de Tosa, nära franska gränsen,
och faller ut i Medelhafvet s. om staden Barcelona.
(J. F. N.)

LL. 00. prof. (adj., doc.), förkortning för
lat. ling-iiärum orientälium profe’ssor (adju’nclus,
do’cens), professor (adjunkt, docent) i österländska
språk.

Llorente [ljårä’nte], Juan Antonio, spansk författare,
präst, f. 1756 i Aragonien, d. 1823 i Madrid,
filos., juris och teol. doktor i Zara-goza,
generalsekreterare 1789, kanik i Toledo 1806
och universitetskansler. L. deltog 1808 i
konstitutionsarbetet i Bayonne och utnämndes
af Josef Bonaparte till led. af statsrådet. L:s
utveckling gick från ultramontanism till liberalism
och rationalism. När fransmännen utdrefvos ur
Spanien, följde L. Josef Bonaparte och skref i
Paris 1817-18 Hifttoire de Vlnqnisition d’Espagne
(öfv. till flera språk, bl. a. svenska 1824), som
har anseende för trovärdighet. Under parisvistelsen
publicerade L. vidare under pseudonymen N e 11 e
r t o Memorias para la historia de la revolution
espanola (Paris 1874-16), som är af mycket intresse
rörande händelserna 1808, och Portratts poli-tiques
des papes (1822), som föranledde L:s utvisning från
Frankrike. Af öfriga arbeten må nämnas Noticias
historicas de las tres provincias vascongadas (1806
-08), Noticias biogråficas (1818), en själfbiografi,
och Observations critiques sur GU Bias (1822),
ett upprepande af Islas (se d. o.) försök att
bevisa, att Lesage plagierat en gammal spansk
berättelse, "El bachiller de Salamanca".
Ad. H-n.

Llorente y Oiivares [ljårä’nte i åliva’res~|,
Teodor o, spansk författare, f. 1836 i Valencia,
d. där 1911. Efter djupgående studier i juridik,
filosofi och vitterhet förvärfvade L. 1859 doktorsgrad
i Madrid, men har sedan tillbragt nästan he.la sitt
lif i Valencia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free